Kastlösa Kyrka

Kastlösa kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Mörbylånga-Kastlösa församling.

Kyrkobyggnaden
Kastlösa kyrka uppfördes 1855 av byggmästaren Peter Isberg efter ritningar av Johan Adolf Hawerman. Vid nybyggnaden skulle delar av den medeltida klövsadelkyrkans västtorn ingå. Detta var ganska vanligt då kyrkor på Öland byggdes om. Hawerman ansåg emellertid att tornet var alltför bräckligt att infogas i den nya kyrkan. Detta ledde till att en helt ny kyrka kom att uppföras norr om den gamla. Invigningen förrättades 23 juli 1856 av kontraktsprosten Erik Gustaf Brunér. Den kyrka som Brunér invigde var en rymlig salkyrka med kor i öster, sakristia i norr och torn i väster. Tornet försågs med en lanternin och en spira krönt av ett kors. Korväggen erhöll en trefönstergrupp omgiven av pilastrar. Ett krucifix från 1748 ur Anders Dahlström d ä:s altaruppsats, flankerad av Mose och Johannes Döparen utgjorde altarprydnad. Predikstolen i empirestil var försedd med uppgång från sakristian. Interiören blev kraftigt förändrad i och med 1950-talets renovering. Salkyrkan omvandlades till en treskeppig hallkyrka med kalkstenskolonner och plant tak med synliga bjälkar Östväggens tre fönster sattes igen och ersattes av en stor fresk "Den återvändande Kristus" utförd av Waldemar Lorentzon och hans medhjälpare konstnären Hans Fagerström och stuckatören Stig Kling. Kristus står på en regnbåge som spänner sig över den öländska alvarmarken med dess rika blomsterflora. En mängd människor ur alla folkslag och trosåskådningar tar varandra i hand. Men fresken skildrar även tillvarons mörka sida då Adam och Eva bryter gemenskapen med Gud och hur staden Sodom förintas av eld. Det destruktiva i tillvaron har trots allt inte sista ordet vilket åskådliggörs av Jesu födelse i Betlehem. Det är Guds gåva till sin mänsklighet. Herdar och vise män frambär sina hyllningar. Över denna bild reser sig korset. Korset är mänsklighetens hopp inför Kristi återkomst.

Inventarier

Dopfunt med uttömningshål, fot av gotländsk sandsten 1200-talet.
Ett krucifix från 1748 ur Anders Dahlström d.ä.:s altaruppsats.
Primklocka från 1300- eller 1400-talen.
Stenaltaret och altarringen tillkom vid 1953-54 års renovering.
Predikstol av kalksten från 1953, dekorerad med huggna reliefer med evangelistsymboler av stenhuggaren Erik Johansson, Ölands Sandvik.
Bänkinredningen från 1953-54.
Läktaren samt läktarunderbyggnaden är från 1953-54.
Votivskepp

Orglar

Läktarorgel

En orgel med åtta stämmor byggdes 1858 av Anders Gustaf Nygren, Stockholm. Orgeln invigdes den 11 september 1859.
1904 ombyggdes orgelverket av Emil Wirell, Virestad. Mekaniken förnyades och ett nytt fristående spelbord insattes med fasta kombinationer. Arbetet avsynades av musikdirektör Gustaf Johansson, Kalmar.
1936 byggde A. Mårtenssons Orgelfabrik AB en ny pneumatisk orgel med 23 stämmor bakom den tidigare orgelfasaden, vilken utökades. Dispositionen utfördes i samråd med musikdirektör David Becker, Kalmar.
1953–54 omdisponerades orgeln av Einar Berg, Bromma.
1983–84 renoverades orgeln av Mårtenssons orgelfabrik, Lund.
1999 renoverades orgeln av Johannes Künkel, Färjestaden.

Kororgel

I koret står ett positiv med fyra stämmor från Bruno Christensen och Sønner Orgelbyggeri.
2019 inköptes en begagnad kororgel med fem stämmor byggd av Robert Gustavssons orgelbyggeri. Den avyttrades 2025.

Källa: Wikipedia

Här kan du läsa mer om kyrkan

Snabbfakta om kyrkan

Fotodatum 2025-07-02

Publicerad 2025-11-02

Koordinater: 56.458570, 16.429470

Visa karta

🎥 Visa film

Klicka på bilden för att komma till bildgalleriet med flera bilder

109 Bilder

Kastlösa kyrka

Kastlösa kyrka, med sitt ståtliga torn, syns på långt håll. Som sig bör ligger kyrkan mitt i kyrkbyn med prästgården (tidigare Kastlösa stiftsgård nu Allégården) och skolan (nu bygdegård) som närmsta grannar. Den nuvarande kyrkan byggdes 1855 och ersatte då en medeltida kyrka som låg strax söder om den nuvarande. Till det yttre ser Kastlösa kyrka ut som många andra svenska 1800-talskyrkor men när man träder in i kyrkorummet blir upplevelsen en helt annan.

Kyrkan byggdes om i början av 1950-talet och interiören förändrades då, från att ha varit ett traditionellt nyklassicistiskt stort rum, till en tre¬skeppig basilika. Två rader med pelarkolonner i öländsk kalksten delar upp kyrkorummet i tre längsgående skepp, som ger rummet harmoniska proportioner. När Kastlösa kyrka återinvigdes av biskop Elis Malmeström på Kyndelsmässodagen den 7 februari 1954 var det mycket som hade förändrats. Innertaket, som varit välvt, hade blivit plant med synliga bjälkar. De stora korfönstren hade murats igen för att ge plats åt den stora altarfresken.

De nya inslagen av ölandssten i Kastlösa kyrka är påfallande; titta gärna på hur fint de öländska stenhuggarna på Ölands Sandviks bruk bearbetat stenen i predik-stolen med de fyra Evangelisterna och deras bevingade symboler; Matteus, människan, Markus, lejonet, Lukas, oxen och Johannes, örnen. De nya inslagen av ölandssten Samma skickliga hantverkare har gjort de mäktiga kolonnerna, altaret, altarringen, de vägg¬fasta bänkarna i sidoskeppen och sockeln till dopfunten från 1200-talet. I den dopfunten döptes Kastlösa-barnen på 1200-talet i den medeltida kyrkan och än idag används dopfunten till samma ändamål.

Fresken

Fresken har en strängt uppbyggd komposition med många trianglar där Guds kärlek bryter igenom som strålar genom ett prisma. Det centrala motivet är den återvändande Kristus, vilket också gett namn åt hela fresken. I alla nedåtgående trianglar söker sig Guds kärlek till människan. I de uppåtgående trianglarna sträcker sig människans kärlek mot Gud. Tydligast ser vi det där händerna möts, och där får trianglarna formen av en nattvardskalk.

Regnbågen, Guds löftesbåge, binder samman det nya och det gamla förbundet, och på denna står Kristus med sina händer utsträckta i en gest som uttrycker inbjudan, välsignelse och sändning. På var sida om hans huvud finns bevingade väsen som kommer med spiran och äpp¬let, tecknen på hans konungsliga makt. Under Kristusbilden samlas människor från olika platser, kulturer, trosuppfattningar, klasser, åldrar och raser. De ser på varandra och ger varandra händerna, tecknet på vänskap och samhörighet. I Kristus blir vi alla ett, trots olikheter av skilda slag. Freskens motiv vilar på öländsk alvarmark med dess blomster: bland annat orkidé, arontorpsros, (våra¬donis), cikoria, ölandssolvända, nyponros, slån och tusensköna.

Waldemar Lorentzon

1899 – 1984

”konsten är en form av bikt, som kan befria människan”. Dessa ord av Waldemar Lorentzon passar bra att ha i tankarna när man betraktar hans altarfresk. Den återvändande Kristus i Kastlösa kyrka. ”Vid korset blir vi alla jämlikar”, sade han om ett annat av sina konstverk. Waldemar Lorentzon föddes i Holms församling i Halland 1899. Han studerade på såväl Carl Wilhelmssons som Althins målar¬skola, båda i Stockholm, och reste sedan till Paris och blev där elev till Fernand Léger på Académie Moderne. Léger var en av konst¬historiens stora namn, speciellt inom kubismen.

Lorentzon var bekännande kristen och influerad av Oxfordgruppens tankegångar, som handlade om att upphäva motsättningar mellan raser, konfessioner och klasser. Andra altarmålningar av Waldemar Lorentzon finns bland annat i kyrkorna i Rydaholm, Eftra, Månsarp, Hässelby och Ryssby utanför Ljungby. Walde¬mar Lorentzon är representerad på Moderna museet i Stockholm, Skissernas museum i Lund och Mjellby konstmuseum i Halmstad.

Halmstadsgruppen

Denna konstnärsgrupp, som blivit ett begrepp, bildades 1929 av bröderna Axel och Erik Olson, deras kusin Waldemar Lorentzon, Sven Jonson, Esaias Thorén och Stellan Mörner, alla med sina rötter i Halmstad. Gruppen blev en svensk förbindelselänk med kon¬tinentens kubism och surrealism under 20- och 30-talen.

Freskomåleri

Detta är en teknik där man målar på färsk kalkgrund och man kan därför bara måla en liten bit i ta¬get. I Kastlösa kyrka var det stuck¬atören Stig Kling som la upp puts på en lagom stor yta för Lorentzon och hans assistent konstnären Hans Fagerström att arbeta med under en dag. (fresko, från italien¬skans al fresco – färsk. Jämför med al secco, som målas på torr murputs).

Källa: Svenska kyrkan

Kommun	Mörbylånga
Län	Kalmar
Byggnadsår	1200-talet
Stift	Växjö stift
Pastorat	Södra Ölands pastorat
Församling	Mörbylånga-Kastlösa församling
Hemsida	Svenska Kyrkan
Öppettider	Mitten av juni till mitten av augusti 10.00-18-00
Telefon	0485-380 12

Kastlösa kyrka

Fakta om Bälinge kyrka

Karta