Kvinnestads Kyrka
Vårgårda Kommun
|
Kvinnestads kyrka är en kyrkobyggnad öster om Vårgårda. Den tillhör sedan 2006 Asklanda församling (tidigare Kvinnestads församling) i Skara stift. Historia Kyrkobyggnaden Inventarier
Klockor Kyrkan var ej öppen vid besöket. Källa: Wikipedia Fotodatum 2025-04-18 Publicerad 2025-07-07
Koordinater: 58.008781, 12.878067 Klicka på bilden för att komma till bildgalleriet med flera bilder 36 Bilder
|
Historia
Kvinnestads kyrka byggdes troligen tidigt under 1200-talet. Kyrkan ligger nära Kvinnestadsjön och var därför väl synlig och lätt att nå även sjövägen. Svenska kyrkan uppger att det är troligt att det ursprungligen fanns en stavkyrka på samma plats innan den nuvarande stenkyrkan uppfördes.
Kyrkobyggnaden
Nuvarande stenkyrka är till sina äldsta delar från senmedeltiden. Byggnaden var till en början liten och hade bara en dörr och ett fönster på sydsidan. Den har om- och tillbyggts flera gånger. År 1688 tillbyggdes koret och ett fönster togs upp på norrsidan. År 1772 byggdes kyrkan ut så att planen blev rektangulär.
År 1815 försågs kyrkorummets plana innertak med en himlamålning av Petter Hemlöf med moln och förgyllda stjärnor mot blågrön botten. Kyrktornet och nuvarande sakristia uppfördes först åren 1891-1892. Tornet i granit byggdes efter ritningar av arkitekt Fritz Eckert och ersatte klockstapeln från 1772 som revs, liksom det äldre vapenhuset. Samtidigt tillkom nya fönster och ny inredning. Fram till denna ombyggnad hade kyrkan haft stora likheter med Vesene kyrka som saknar fönster i norr och väster. En renovering utfördes 1946-1947, då golv och bjälklag som förstörts av svamp och röta byttes ut, liksom stora delar av kyrkorummets inredning. Fuktskadorna återkom emellertid och 1952 fick åter byggnadsdelar bytas ut och man dränerade och ventilerade bättre än tidigare. Samtidigt utökades koret och mittgången breddades.
Kyrkans väggar är omkring en meter tjocka och är byggda av gråsten från trakten. I närheten av kyrkan låg under mitten av 1300-talet en försvarsborg. Kyrkogården var dessutom omgiven av en vallgrav, vilket gav kyrkomiljön ett visst försvar och skydd mot ovälkomna besökare.
Ombyggnaden på 1760-talet
En stor renovering genomfördes på 1760-talet. Då:
Jordbävningen 1904
En mycket speciell detalj är den spricka i kyrkväggen vid den västra gaveln som uppstod vid jordbävningen den 23 oktober 1904. Jordbävningen var en av de kraftigare som drabbat Sverige i modern tid, och spåren efter den finns alltså fortfarande kvar i kyrkan.
Dopfunt
Kyrkan har en sandstensdopfunt med avrinningshål. Den dateras av Svenska kyrkan till första hälften av 1200-talet och är därmed ungefär lika gammal som kyrkans äldsta byggnadshistoria.
Altaruppsatsen
Altaruppsatsen är ett barockarbete från början av 1700-talet. Den kan enligt Svenska kyrkan möjligen vara utförd av Gustaf Kihlman från Borås.
Bakom krucifixet finns en avbildning av en stad. Den anses sannolikt vara tänkt att föreställa eller påminna om den himmelska staden.
Predikstolen och takmålningen
Predikstolen har kvar sina ursprungliga färger. Ett av kyrkorummets mest iögonfallande inslag är det blå, plana innertaket med över 100 guldstjärnor. Stjärnorna är tillverkade av trä och målades av Sven Svensson 1793.
Innan taket fick sin nuvarande blå färg hade det en grön botten med målade änglahuvuden under stjärnorna.
Läktaren och bänkarna
Läktaren har lågt i tak, och de äldre bänkarna har smala sittbrädor. Detta är detaljer som bidrar till kyrkorummets ålderdomliga karaktär.
Kyrkklockorna
Kyrkklockorna hänger i den påbyggda takryttaren. Den stora kyrkklockan göts 1747 i Jönköping. Vid en senare omgjutning fick den inskriften:
”Kommen - ty allting är nu redo”
Ljuskronorna
Kyrkan har flera intressanta ljuskronor. En mässingskrona är en gåva från August Olsson på Nedergården och Johannes Persson på Smedsgården.
Över koret hänger dessutom en äldre ljuskrona i svarvat trä, som Svenska kyrkan beskriver som en verklig raritet. Den har glasprismor och hade under en längre tid legat undangömd på en vind. I början av 1960-talet kom den åter på plats i kyrkan
Altarduken
Kyrkan har en mycket gammal altarduk av rött kläde. Den finns dokumenterad redan i en inventarieförteckning från 1829.
Kyrkogården och den gamla stentrappan
Kvinnestads kyrkogård är särskilt intressant. På sydöstra sidan av kyrkogårdsmuren finns en öppning med en smal stentrappa.
Svenska kyrkan berättar att denna tidigare användes när man bar en självspilling, alltså en person som hade begått självmord, till en enkel grav.
Detta är alltså ett exempel på en äldre kyrkogårdstradition där personer som av olika skäl inte begravdes på samma sätt som andra kunde få en särskild väg in på kyrkogården.
Källa: Svenska Kyrkan
Tryck: Kvinnestads kyrka från sydöst efter teckning av Ernst Wennerblad (1890), via Wikimedia Commons / Riksantikvarieämbetet (PD).
