Norra Fågelås Kyrka
Hjo Kommun
|
Norra Fågelås kyrka är en kyrkobyggnad som sedan 2006 tillhör Fågelås församling (tidigare Norra Fågelås församling) i Skara stift. Den ligger i södra delen av Hjo kommun. Kyrkobyggnaden 1600-talets ombyggnader 1700-talets ombyggnader Kyrkan var ej öppen vid besöket. Källa: Wikipedia Fotodatum 2020-07-16 Koordinater: 58.046657, 13.168457 Klicka på bilden för att komma till bildgalleriet med flera bilder 136 Bilder
|
Fortsättning från Wikipedias sida
1900-talets restaureringar
Åren 1926–1929 genomfördes en stor restaurering under ledning av Evert Milles som skulle återställa kyrkan i dess barockdräkt. Sakristians ursprungliga fönster togs upp. Hårdska gravkoret byggdes återigen om och blev dopkapell. Stackelbergska gravkoret omvandlades på släktens bekostnad till ett gravkapell. År 1994 genomgick kyrkan omfattande reparationsarbeten.
Klockstapel och klockor
Nordväst om kyrkan står en brädklädd, svagt konisk, rödmålad klockstapel med spånklätt tak. Den uppfördes på 1300-talet och genomgick troligen en ombyggnad på 1760-talet. Tidigare tycks klockstapeln ha varit en öppen konstruktion då de bastanta ekstockarna i stommen har fått en patina av väder och vind. I stapeln hänger tre klockor.
Inventarier
Orgel
Orgeln, som är placerad på läktaren i väster, byggdes 1912 av E A Setterquist och Son i Örebro. Den byggdes om 1942, men restaurerades och återställdes klangligt till originalskick 2012 av Nye Orgelbyggeri och har idag tretton stämmor fördelade på två manualer och pedal. Den numera stumma fasaden härrör från den ursprungliga orgel som tillverkades 1775 av Lars Strömblad. För den rika dekoren svarade bildhuggaren Brusell.
Källa: Wikipedia
Norra Fågelås kyrka ligger i Hjo kommun och tillhör Hjo pastorat. Kyrkan är en av de åtta kyrkor som ingår i Hjo pastorat.
Kyrkan är mycket gammal. Svenska kyrkan anger att den ursprungligen är från 1100-talet och att den har en nära historisk anknytning till Alvastra kloster och Almnäs gods. Under århundradena har kyrkan byggts om och fått flera tillbyggnader, men den medeltida karaktären är fortfarande tydlig.
Den ursprungliga kyrkan uppfördes under 1100-talet. Under 1300-talet byggdes långhuset till, vilket förändrade och förstorade den ursprungliga kyrkobyggnaden.
Svenska kyrkans material om kyrkans träkonstruktioner ger ytterligare mycket intressanta uppgifter. Där anges bland annat att en syllram är dendrokronologiskt daterad till vinterhalvåret 1273/74. Detta virke kan ha återanvänts från en äldre kyrka. Svenska kyrkan framhåller att det var vanligt att byggnadsmaterial från äldre kyrkor återanvändes, bland annat eftersom virket redan hade varit invigt genom kyrkans invigningsceremoni.
Det betyder att det finns byggnadsdelar i Norra Fågelås kyrka som kan bära på en historia som går tillbaka till 1200-talet, även om den nuvarande kyrkobyggnaden har förändrats kraftigt under senare århundraden.
Norra Fågelås kyrka har enligt Svenska kyrkan en nära anknytning till Alvastra kloster och Almnäs gods. Almnäs var en betydelsefull sätesgård i den så kallade Guldkroksbygden.
Kyrkans historia är därför nära förbunden med de stora gårdarna och adelsfamiljerna i området. Särskilt tydligt blir detta under 1600-talet då ätten Hård kom att sätta en mycket stark prägel på kyrkan.
Ett mycket intressant fynd som Svenska kyrkan redovisar gäller kyrkans tidigare takryttare, alltså ett mindre klocktorn som var placerat ovanpå kyrkans tak.
Takryttaren uppfördes omkring 1518–1520. Den var alltså ett eftermonterat klocktorn.
På kyrkans tak finns fortfarande delar av konstruktionen kvar. Svenska kyrkan beskriver hur man vid byggandet behövde förstärka takkonstruktionen med tre mycket kraftiga stockar som släpades in från norrsidan och upp genom takfoten.
Arbetet var komplicerat eftersom taket redan var byggt.
Svenska kyrkans byggnadsarkeologiska undersökning visar dessutom att takryttarens syllram är daterad till 1273/74. Virket anses sannolikt vara återanvänt material från den äldre kyrkan.
Det är en ovanligt spännande detalj i kyrkans byggnadshistoria.
Den ursprungliga takryttaren har inte bevarats i sin fulla höjd.
Svenska kyrkans material anger att den övre delen av takryttaren sannolikt togs ned i samband med att koret fick en tresidig avslutning 1745.
Det innebär att kyrkans nuvarande korform är resultatet av en förändring under 1700-talet.
Under 1600-talet fick Norra Fågelås kyrka mycket av den karaktär som fortfarande gör den speciell.
Svenska kyrkan nämner framför allt:
Kyrkorummet blev därmed starkt präglat av de förmögna släkterna i bygden.
Det Hårdska gravkoret tillkom på 1670-talet. Gravkoret är ett av kyrkans allra mest betydelsefulla historiska inslag och är knutet till ätten Hård. Svenska kyrkan uppger att gravkoret restaurerades på 1920-talet.
Gravkoret används idag som dopkapell.
Det innebär att ett rum som ursprungligen skapades som ett adligt gravkor idag har fått en helt annan kyrklig funktion.
Norra Fågelås kyrka intar en särställning i Skara stift genom sin stora samling av huvudbaner och anvapen.
Svenska kyrkan uppger att det finns hela 23 stycken och att flertalet tros ha kvar sina ursprungliga placeringar.
De pryder väggarna in mot och inne i Hårdska gravkoret.
Detta är enligt Svenska kyrkans material en unik samling i stiftet sett till omfattningen.
Huvudbaner och anvapen hör samman med den äldre adliga begravningstraditionen. De markerade den avlidnes släkt och användes i samband med begravningsceremonier.
Kyrkan har dessutom ett ovanligt stort antal bevarade epitafier.
Svenska kyrkan anger att sex epitafier är från perioden 1637–1713, medan ytterligare ett är så sent som från 1927.
För en landsbygdskyrka är detta ovanligt många bevarade epitafier.
De berättar om personer och släkter som haft anknytning till församlingen och visar hur kyrkorummet under 1600- och 1700-talen också fungerade som ett slags minnesrum över de förmögna familjerna i bygden.
Även predikstolen hör till de förändringar som Svenska kyrkan kopplar till 1600-talet.
Den är en del av det kyrkorum som fick sin starka prägel under stormaktstiden.
Tillsammans med gravkoret, epitafierna, huvudbaneren och anvapnen ger predikstolen kyrkorummet en tydlig 1600-talskaraktär.
Under 1750-talet byggdes ännu ett gravkor till kyrkan. Det är det så kallade Stackelbergska gravkoret, som byggdes på kyrkans norra sida.
Kyrkan har alltså två mycket speciella gravkor med anknytning till framstående släkter:
Det är en av de saker som gör Norra Fågelås kyrka särskilt intressant ur ett kulturhistoriskt perspektiv.
Svenska kyrkan beskriver Norra Fågelås som en kyrka som på flera sätt intar en särställning. Den ligger i den gamla Guldkroksbygden, nära Almnäs gods, och har bevarat ovanligt mycket av den äldre adliga kyrkomiljön.
Det är framför allt kombinationen av:
som gör kyrkan speciell.
Svenska kyrkan jämför Hårdska gravkoret med ett fåtal andra bevarade adliga gravkor i Skara stift. Tillsammans med bland annat det åttkantiga gravkoret vid Bottnaryds kyrka hör det till de få bevarade exemplen på en tidigare vanlig företeelse i stiftets adelsbygder.
Norra Fågelås kyrka genomgick större restaureringar under 1926 och 1994.
Restaureringen på 1920-talet är särskilt intressant eftersom Hårdska gravkoret restaurerades under denna period.
Den senare restaureringen 1994 är den senaste större restaurering som Svenska kyrkans egen kyrkopresentation nämner.
Norra Fågelås har en särskilt intressant historia när det gäller klockor.
Den tidigare takryttaren från 1518–1520 fungerade som ett klocktorn ovanpå kyrkans tak.
Svenska kyrkans material om medeltida klockstaplar tar också upp Norra Fågelås bland de kyrkor där man undersökt äldre träkonstruktioner.
Det finns alltså flera olika byggnadstekniska spår efter hur kyrkans klockor och klockbärande konstruktioner har förändrats genom historien.
En av de mest intressanta uppgifterna från Svenska kyrkans byggnadsarkeologiska material är att kyrkan innehåller återanvänt medeltida timmer.
Syllramen under den tidigare takryttaren är daterad till 1273/74. Svenska kyrkan bedömer att detta sannolikt är återanvänt virke från en äldre kyrka.
Det är ett fint exempel på hur en kyrkobyggnad kan innehålla material från flera olika generationer av byggnader.
Närheten till Almnäs gods är viktig för förståelsen av kyrkans historia.
Svenska kyrkan beskriver kyrkan som belägen i den godstäta Guldkroksbygden, och kopplingen till Almnäs är särskilt framträdande.
Den ekonomiska och sociala betydelsen hos de stora gårdarna i området avspeglas tydligt i kyrkan genom de adliga gravkoren, epitafierna och vapnen.
Norra Fågelås kyrka har dessutom en speciell status i vår tid.
Svenska kyrkan har utsett den till en av tio kyrkor i Skara stift som är så kallade ”Blue Shield”-kyrkor.
Det innebär att kyrkan ska ha särskilt skydd i händelse av väpnad konflikt enligt 1954 års Haagkonvention.
Bakgrunden är kyrkans kulturhistoriska betydelse och att den innehåller värdefulla kulturföremål.
Svenska kyrkan driver även kyrkogårdsverksamheten vid Norra Fågelås. Det finns en särskild kyrkvaktmästare med ansvar för Norra Fågelås kyrka och kyrkogård.
Kyrkogården används fortfarande och ingår i församlingens begravningsverksamhet.
Svenska kyrkan har även arrangerat kyrkogårdsvandringar där olika gravar och personer på kyrkogården berättas om.
Det visar att kyrkogården ses som en viktig del av den lokala kultur- och personhistorien.
Norra Fågelås kyrka ligger i en äldre kyrkomiljö där även Norra Fågelås prästgård har betydelse.
Prästgårdsträdgården används fortfarande av Svenska kyrkan för exempelvis musik, allsång och andra evenemang.
Svenska kyrkan har även aktiviteter kring Fågelås ekhage, ett stiftsreservat i närheten av kyrkan. Det är en del av Norra Fågelås naturmiljö och innehåller gamla ekar som är betydelsefulla för den biologiska mångfalden.
Kyrkan är också målpunkt för pilgrimsvandringar.
Ett exempel är Emmausvandringen från Hjo till Norra Fågelås kyrka, där vandringen avslutas med Emmausmässa i kyrkan.
Svenska kyrkan i Tidaholm beskriver dessutom en pilgrimsled som går förbi Almnäs och vidare längs Vättern innan den når Norra Fågelås kyrka.
Norra Fågelås är alltså inte bara ett historiskt monument.
Svenska kyrkan använder kyrkan för:
Under 2026 har kyrkan exempelvis haft sommarmusik och andra arrangemang.
Svenska kyrkans material visar också att kyrkan 2025 var stängd för renovering under Vägkyrkoveckan. Trots detta genomfördes verksamheten i närområdet, bland annat kyrkogårdsvandringar och gudstjänst i prästgårdsträdgården.
Det visar att vård och renovering fortfarande är en aktuell del av kyrkans historia.
Källa: Svenska Kyrkan
| Kommun | Hjo |
| Län | Västra Götaland |
| Byggnadsår | Kyrkan har anor ända från 1100-talet |
| Stift | Skara stift |
| Pastorat | Hjo pastorat |
| Församling | Fågelås församling |
| Hemsida | Svenska Kyrkan |
| Öppettider | Inga fasta tider |
| Telefon | 0503-323 80 |
