×

Olsfors kyrka

Olsfors kyrka – Hultafors kapell 1916–2024 och därefter

Olsfors kyrka ligger i Olsfors i Bollebygds kommun, Västra Götalands län. Kyrkan uppfördes under åren 1913–1916 på initiativ av lokalbefolkningen i Bollebygds östra skogsbygd. Den invigdes den 17 augusti 1916 och kallades ursprungligen Hultafors kyrka eller Hultafors kapell.
Kyrkan byggdes för att ge befolkningen i den östra delen av Bollebygds socken en närmare gudstjänstlokal. Avståndet till Bollebygds kyrka var långt, och behovet av en egen kyrka hade under flera år vuxit.
Efter mer än hundra år som kyrka inom Svenska kyrkan togs Olsfors kyrka ur bruk som Svenska kyrkans gudstjänstlokal den 14 april 2024. I december samma år övergick kyrkan till Rumänsk-ortodoxa kyrkoförsamlingen i Borås.

Bakgrunden till kyrkbygget

Behovet av en kyrka i Bollebygds östra skogsbygd diskuterades vid ett möte med ortsbefolkningen den 27 december 1912. I protokollet från mötet konstaterades att det fanns ett behov av en kyrka och de närvarande beslutade enhälligt att försöka förverkliga planerna. Kyrkan var alltså i hög grad ett resultat av ett lokalt initiativ.
Vid ett nytt möte den 11 januari 1913 diskuterades bland annat kyrkans placering och vilket byggnadsmaterial som skulle användas. Önskemålet var att kyrkan skulle ligga vackert och att tornspiran skulle vara smäcker och tilltalande. Man ville också ha så många och stora fönster som möjligt. Den ursprungliga tanken var att kyrkan skulle byggas av sten. Denna plan övergavs, sannolikt av ekonomiska skäl. Ett anbud för bygget låg på omkring 14 000 kronor under förutsättning att virke fanns tillgängligt.

Insamlingen till kyrkan

Kyrkan finansierades till stor del genom frivilliga insatser från befolkningen. En uppmaning lästes upp i Bollebygds kyrka den 4 mars 1913 där församlingen och skogsägarna uppmanades att frivilligt skänka timmer till bygget.
Timmer skulle fällas under vintern och lämnas vid Örlid sågverk. Där skulle virket sågas och läggas på tork inför byggnadsarbetet. Det fanns även insamlingslistor där människor kunde teckna ekonomiska bidrag. Vissa lovade att betala sina bidrag under fem år, medan andra betalade direkt.
Även frivilligt arbete ingick i finansieringen. Kyrkbygget visar därför tydligt hur en landsbygdsbefolkning i början av 1900-talet kunde gå samman för att skapa en egen kyrka.

Marken

Kyrkotomten skänktes av en hemmansägare i församlingen. Platsen valdes med hänsyn till kyrkans läge i landskapet. Den ligger på en kraftigt sluttande, gräsbevuxen tomt. Den kulturhistoriska inventeringen beskriver kyrkotomten som en viktig del av kyrkomiljön.
Tomten hägnas av en kedja mellan stenstolpar. I söder finns en rad högväxta björkar och på ängen norr om kyrkan växer ekar. Den omgivande miljön är därför en del av kyrkans kulturhistoriska värde och inte bara själva kyrkobyggnaden.

Grundstenen läggs 1913

Den 25 september 1913 lades grundstenen till kyrkan. För ceremonin hade en särskild estrad byggts och dekorerats med flaggor och grönt. Under grundstenen placerades en zinklåda med dokument om kyrkans tillkomst. Där lades också:

• en ritning
• en bibel
• en katekes
• flera dagstidningar.

Efter tal, välsignelse och psalmsång fick tre arbetare lägga grundstenen på plats ovanför skrinet. Därmed kunde det egentliga byggnadsarbetet börja.

Kyrkans storlek och konstruktion

Kyrkan är cirka 24,5 meter lång och 10,5 meter bred. Den uppfördes som en träkyrka med väggar av 4-tums spåntad plank. Väggarna reveterades och putsades.
Byggnaden fick ett rektangulärt långhus, ett smalare och lägre kor i öster, sakristia i norr samt ett gaveltorn i väster. Kyrkans fasader är spritputsade och indelade i fält. Delar av fasadernas detaljer är spånklädda. Det branta sadeltaket är en viktig del av kyrkans karaktär.

Arkitekturen

Olsfors kyrka är ett exempel på den nationalromantiska kyrkoarkitektur som var vanlig under början av 1900-talet. Ritningarna utfördes av byggmästaren C. W. Gustafsson från Borås.
Ritningarna kompletterades och omarbetades av Folke Zettervall, som var arkitekt vid Överintendentsämbetet.
Kyrkans nationalromantiska karaktär märks bland annat genom:

• träkonstruktionen
• användningen av spån
• den putsade fasaden
• det branta sadeltaket
• gaveltornet
• de speciellt utformade fönstren
• den nationalromantiska interiören
• den konstnärliga utsmyckningen.

Gaveltornet är särskilt intressant. Den kulturhistoriska inventeringen beskriver gaveltorn av detta slag som ett regionalt särdrag, eftersom liknande torn förekommer på flera kyrkor i trakten.

Första världskriget fördröjde bygget

Grundläggningen påbörjades 1913, men kyrkan blev inte färdig förrän 1916. Fördröjningen berodde till stor del på första världskrigets utbrott 1914. Trots problemen kunde byggnadsarbetet slutföras.

Invigningen 1916

Olsfors kyrka, som då kallades Hultafors kapell, invigdes den 17 augusti 1916. Vid invigningen deltog Göteborgs stifts biskop tillsammans med tolv präster. Kyrkan var fullsatt.
Den hade plats för omkring 400 personer och eftersom alla inte fick plats inne i kyrkan fick vissa besökare sitta ute i backsluttningen. Invigningen inleddes med psalmsång.
Biskopen avslutade ceremonin med en förhoppning om att Guds ord skulle förkunnas och att människor skulle finna uppbyggelse i kyrkan.

Kyrkans ursprungliga färgsättning

När kyrkan var ny hade interiören en helt annan färgsättning än den som kom att prägla kyrkan efter renoveringen 1973. Vid invigningen var väggar och tak målade i en grålila färg. Bänkar och paneler var blågröna.
Detta är en viktig uppgift eftersom det ger en bild av hur kyrkorummet såg ut 1916. Den nuvarande färgsättning som dokumenterats i inventeringen tillkom huvudsakligen i samband med renoveringen 1973.

Den första inredningen

Redan från början planerades kyrkans viktigaste inventarier. Bland annat behövdes:

• • altare
• altaruppsats
• dopfunt
• predikstol
• kyrkbänkar
• orgel
• kyrkklocka
• värmeanläggning

Många av kyrkans inventarier skapades lokalt.

John Hedeus och kyrkans konstnärliga utsmyckning

En viktig konstnär för Olsfors kyrka var Boråskonstnären John Hedeus, även skriven Hedæus/Hedaeus i olika källor. Han utförde altaruppsatsen och väggdekorationerna i kyrkan. Altartavlan föreställer Kristus i mitten, omgiven av de fyra evangelisterna med deras respektive attribut. Den ursprungliga målningen utfördes i vattenbaserad färg på papper.
År 1936 modifierades målningen av konservatorn Thorbjörn Engblad. Målningen omfärgades då i olja på lamell. Den kulturhistoriska inventeringen anger att altaruppsatsen är från 1916. Även väggmålningen ovanför korbågen är ett verk av John Hedeus. Där finns bland annat änglahuvuden och ett kors. Hedeus utförde även dekorativa konsoler mellan fönstren.

Altaret

Altaret är tillverkat av trä. Det är rektangulärt och har tre infällda spegelfält på framsidan.
I dessa finns förgyllda symboler:

• korset
• alfa
• omega.

På ramverket finns målade vinrankor. Den kulturhistoriska inventeringen bedömer att färgsättningen kan vara ursprunglig.

Korfönstret

Korfönstret är från 1916 och är en viktig del av kyrkans ursprungliga konstnärliga utsmyckning. Glasmålningen utfördes av N. P. Ringström efter en kartong av Yngve Lundström. Motivet har kristen symbolik och föreställer bland annat:

• det allseende ögat
• duvan
• lammet
• solstrålar.

Motivet symboliserar treenigheten. Korfönstret är ett av de inventarier som särskilt lyfts fram i den kulturhistoriska inventeringen.

Dopfunten

Dopfunten är tillverkad av trä. Den snidades av kyrkans förste kyrkvärd Johan Lundqvist. Dopfunten är åttasidig och har en dekorativ utformning. Cuppan har nageldekor längs nederkanten och skaftet smalnar av nedåt. På fyra sidor finns speciella vertikala dekorationer som även fungerar som stöd.
Upptill finns rullverksdekor och dopfunten står på en profilerad åttasidig fotskiva. Den färgsättning som inventerats i blått, rosa och grått kommer från renoveringen 1973. Till dopfunten hörde en dopskål av silver. På dopskålen finns inskriptionen:
”Låten barnen komma till mig och förmenen dem det icke.”

Predikstolen

Även predikstolen tillverkades av Johan Lundqvist. Den är femsidig och dateras till 1916. Den kulturhistoriska inventeringen pekar samtidigt på att predikstolen kan ha förändrats under senare tid.

Kyrkklockan

Kyrkklockan göts 1916, samma år som kyrkan invigdes. På klockan finns inskriptionen:
”Gud bevare Sverige”
På motsatt sida står:
”I världen är vånda storm och strid, Guds kyrka skall stånda trygg därvid.
Hit kalle och samle klockans ljud,I unge, I gamle söken Gud.”
Kyrkklockan är därmed också ett tidsdokument från kyrkans tillkomst under första världskrigets tid.

Den första orgeln

En orgel byggdes för kyrkan 1916. Den tillverkades av orgelbyggaren Olof Hammarberg i Göteborg. Senare ersattes den av en ny orgel. År 1970 införskaffades en orgel byggd av A. Magnussons orgelbyggeri i Göteborg.
Svenska kyrkan uppger att orgeln från 1970 hade 13 stämmor. När Olsfors kyrka såldes 2024 monterades orgeln ner och magasinerades av Bollebygds pastorat. Planen var att den under 2026–2027 skulle kunna byggas upp som kororgel i Bollebygds kyrka.

Elektricitet och värme

För sin tid var Olsfors kyrka relativt modern. Elektrisk belysning fanns åtminstone i koret redan under kyrkans första tid. År 1923 försågs hela kyrkan med elektrisk belysning. År 1950 installerades elektrisk värme. Kyrkan hade redan från början värmeanläggning, men värmesystemet förändrades senare.

1921 – kyrkan blir skuldfri

Ekonomin var en stor utmaning under kyrkans första år. I oktober 1917 saknades omkring 5 800 kronor. En del arbeten fick därför skjutas upp. Målet var att kyrkan skulle kunna överlämnas skuldfri till Bollebygds församling. Efter ytterligare insamlingar och ekonomiska insatser lyckades man.
Den 1 april 1921 kunde kyrkan överlämnas skuldfri. I det sista protokollet från den 1 maj 1921 konstaterades att skulder och amorteringar var avklarade. Dessutom fanns 269,91 kronor kvar i kassan.
Det är en mycket speciell del av Olsfors kyrkas historia och visar hur starkt lokalbefolkningen engagerade sig i byggnaden.

1921 – Hultafors kyrka blir annexkyrka

När kyrkan överlämnades till Bollebygds församling 1921 fungerade den som annexkyrka. Den var då en del av Svenska kyrkans verksamhet i Bollebygds församling.

1936 – altartavlan förändras

År 1936 behandlades altaruppsatsen. Den ursprungliga målningen i vattenbaserad färg målades enligt uppgift över med oljefärg. Arbetet utfördes av konservatorn Thorbjörn Engblad. Det nuvarande utseendet på altaruppsatsen är därför inte helt identiskt med det som fanns 1916.

1939 – interiören målas om

År 1939 målades kyrkans interiör om. Vid denna tid täcktes också panelen i taket med träfiberskivor.

1959 – tak och torn

År 1959 lades yttertaket om. Samma år målades tornet om.

1970 – kyrkans namn ändras

År 1970 fick kyrkan sitt nuvarande namn: Olsfors kyrka
Fram till dess hade den kallats Hultafors kyrka eller Hultafors kapell. Samma år införskaffades också en ny orgel från A. Magnussons orgelbyggeri.

Den stora renoveringen 1973

År 1973 genomfördes en omfattande renovering av Olsfors kyrka. Arkitekt var Georg Rudner. Renoveringen förändrade kyrkorummet på flera sätt.
Bland annat:

• ett antal bänkar längst fram och längst bak togs bort
• de kvarvarande bänkarna kortades
• sidogångar skapades
• kapprum byggdes under läktaren
• toalett byggdes under läktaren
• brudkammare byggdes under läktaren
• innertaket förändrades
• golven förändrades
• nya armaturer sattes upp
• kyrkorummet fick en ny färgsättning
• tornets konstruktion förstärktes
• ljudluckorna kläddes med koppar
• fasaderna renoverades
• kyrkan putsades om.

Färgsättningen komponerades av arkitekten Pelle Nilsson från Floda. De blå och rosa färger som kom att prägla kyrkorummet härrör från denna renovering.

Förändringar av dörrar och sakristia

Under renoveringen förändrades även dörrarna. Enligt den kulturhistoriska inventeringen skulle ytterdörrarna renoveras, men det verkar av byggnadens utseende som om i princip samtliga ytterdörrar byttes ut. Sakristians ursprungliga dörröppning sattes igen och en ny öppning togs upp alldeles intill.

Kyrkans exteriör

Trots renoveringar har kyrkans yttre i stort sett bevarats. Den kulturhistoriska inventeringen bedömer att exteriören är ovanligt välbevarad sedan byggnadstiden, med undantag för bland annat dörrarna.
Kyrkan har vita spritputsade fasader. Långhusets fasader delas upp av spånklädda knutlådor. Fönstren är breda och har en speciell utformning med stubbade hörn. Kyrkan har fem fönster på vardera långsidan. Det branta sadeltaket är en viktig del av byggnadens nationalromantiska karaktär.

Kyrkorummet

Långhuset har ett välvt innertak. Längs långhusväggarna finns ett indraget takparti och en hålkäl markerar övergången till det välvda taket. Koret är smalare och lägre än långhuset. Det smalare korpartiet är förhöjt med två steg.
Korbågen är utformad med nationalromantiska detaljer och har texten:
”Helig, helig, helig”
skriven i guld. Över korbågen finns John Hedeus dekorativa målningar.

Kulturhistoriskt värde

Olsfors kyrka är kulturhistoriskt betydelsefull. Den är en välbevarad representant för den nationalromantiska kyrkoarkitekturen från början av 1900-talet.
Särskilt betydelsefulla delar är:

• den välbevarade exteriören
• gaveltornet
• kyrkotomten
• kedjeinhägnaden
• stenstolparna
• de smidda grindarna
• träden på kyrkotomten
• ursprungliga fönster
• väggpaneler
• dörrar
• altaruppsatsen
• altaret
• dopfunten
• altarringen
• John Hedeus konstverk
• korfönstret.

Inventeringen framhåller särskilt att kyrkans ursprungliga fasta inredning är viktig.

Kyrkan och kulturmiljöskyddet

Olsfors kyrka omfattas av det särskilda kulturhistoriska skydd som gäller för kyrkliga kulturminnen. Det innebär att kyrkan och dess kulturhistoriska värden inte enbart betraktas som en vanlig byggnad. Vid förändringar ska hänsyn tas till byggnadens kulturhistoriska värden.

1989 – fasaden målas om

År 1989 målades kyrkan utvändigt. Detta är den senaste större utvändiga åtgärd som anges i det äldre kulturhistoriska inventeringsmaterialet.

100-årsjubileet 2016

År 2016 fyllde Olsfors kyrka 100 år. Bollebygds pastorat uppmärksammade jubileet med flera aktiviteter. På själva invigningsdagen, den 17 augusti, hölls en musikgudstjänst. Senare under året arrangerades gudstjänst och öppet hus. Besökarna fick ta del av kyrkans historia och gamla fotografier.
Man efterlyste också gamla fotografier och konfirmationskort från Olsfors och Hultafors för att kunna dokumentera kyrkans historia. 100-årsjubileet visar hur kyrkan fortfarande var en viktig del av den lokala identiteten mer än ett sekel efter initiativet 1912.

Kyrkans sista tid inom Svenska kyrkan

Under 2020-talet förändrades situationen. Bollebygds pastorat hade flera kyrkor och fastigheter att underhålla samtidigt som medlemsantalet minskade. År 2022 togs ett inriktningsbeslut om att påbörja processen att avyttra Olsfors kyrka.
År 2023 fattade kyrkofullmäktige beslut om att ta kyrkan ur bruk. Bland de frågor som diskuterades fanns byggnadens underhållsbehov och pastoratets ekonomi. Bland annat fanns behov av åtgärder på taket.

Den sista gudstjänsten inom Svenska kyrkan

Den sista gudstjänsten i Svenska kyrkans regi hölls:
14 april 2024
Gudstjänsten började klockan 11.00.
Det var en särskild gudstjänst där Olsfors kyrka formellt togs ur bruk efter drygt 100 års gudstjänstfirande. Efter gudstjänsten hölls kyrkkaffe. Det fanns även möjlighet att fotografera, lämna minnesord och hålla tal. Christer Falk medverkade med en minneskavalkad i ord och bild.

Försäljningen 2024

Den 25 november 2024 fastställde kyrkofullmäktige beslutet att sälja Olsfors kyrka.
Köpare blev:
Rumänsk-ortodoxa kyrkoförsamlingen i Borås
Tillträdet skedde i mitten av december 2024. Därmed började ett nytt kapitel i kyrkans historia.

Olsfors kyrka som rumänsk-ortodox kyrka

Efter försäljningen fortsatte byggnaden att användas som kyrka, men av en annan kristen tradition. Svenska kyrkan uppgav att den första ortodoxa gudstjänsten beräknades kunna firas omkring påsken 2025. Det innebär att Olsfors kyrka, trots att den lämnat Svenska kyrkan, fortsatt kan vara en aktiv religiös byggnad.
Det är en intressant utveckling ur lokalhistoriskt perspektiv:
1916–2024:
Svenska kyrkans Olsfors kyrka
Från december 2024:
Rumänsk-ortodox kyrka
Byggnaden har därmed fortsatt sin ursprungliga funktion som kyrka, även om församlingstillhörigheten har förändrats.

Orgeln efter försäljningen

I samband med försäljningen monterades orgeln ned av Bollebygds pastorat. Den skulle tillfälligt magasineras. Planen var att orgeln under 2026–2027 skulle kunna byggas upp som kororgel i Bollebygds kyrka. Det innebär att en del av Olsfors kyrkas svenska kyrkohistoria på så sätt kan leva vidare i Bollebygds kyrka.

En tidslinje över Olsfors kyrka

1912
Beslut fattas av lokalbefolkningen om att försöka bygga en kyrka i Bollebygds östra skogsbygd.

1913
Planeringen fortsätter och grundstenen läggs den 25 september.

1913–1916
Kyrkan byggs.

1916
Kyrkan invigs den 17 augusti som Hultafors kapell.

1916
Kyrkklockan gjuts.

1916
Altartavla, korfönster, dopfunt och predikstol tillkommer.

1921
Kyrkan överlämnas skuldfri till Bollebygds församling och fungerar som annexkyrka.

1923
Elektrisk belysning installeras i hela kyrkan.

1936
Altaruppsatsen förändras och målningen målas om i olja.

1939
Interiören målas om.

1950
Elektrisk värmeanläggning installeras.

1959
Taket läggs om och tornet målas om.

1970
Kyrkan byter namn från Hultafors kyrka till Olsfors kyrka.

1970
Ny orgel installeras, byggd av A. Magnussons orgelbyggeri.

1973
Stor ut- och invändig renovering under ledning av arkitekt Georg Rudner.

1989
Kyrkans exteriör målas om.

2016
Olsfors kyrka firar 100-årsjubileum.

2022
Processen att avyttra kyrkan inleds.

2023
Beslut fattas om att ta kyrkan ur bruk.

14 april 2024
Sista gudstjänsten i Svenska kyrkans regi och formellt urbruktagande.

25 november 2024
Beslutet om försäljning fastställs.

December 2024
Rumänsk-ortodoxa kyrkoförsamlingen i Borås tillträder som ny ägare.

2025
Planerad start för rumänsk-ortodox gudstjänstverksamhet.

2026–2027
Planerad återuppbyggnad av den nedmonterade orgeln som kororgel i Bollebygds kyrka.

Olsfors kyrka – sammanfattning

Olsfors kyrka är ett tydligt exempel på hur en lokal befolkning i början av 1900-talet kunde gå samman för att skapa en egen kyrka. Initiativet togs 1912. Lokalbefolkningen samlade in pengar, timmer och frivilligt arbete. Grundstenen lades 1913 och kyrkan invigdes 1916. Byggnaden är ett exempel på nationalromantisk kyrkoarkitektur och har flera värdefulla konstnärliga och arkitektoniska detaljer.
Bland de mest betydelsefulla är John Hedeus altaruppsats och väggmålningar, korfönstret efter Yngve Lundströms kartong, dopfunten och predikstolen av Johan Lundqvist samt kyrkklockan från 1916. Kyrkans exteriör har bevarats relativt väl sedan byggnadstiden. Den stora renoveringen 1973 förändrade framför allt kyrkorummets interiör, färgsättning, bänkinredning och delar av funktionerna under läktaren.
Efter mer än 100 år inom Svenska kyrkan togs kyrkan ur bruk den 14 april 2024 och såldes senare samma år. I december 2024 fick Olsfors kyrka nya ägare när Rumänsk-ortodoxa kyrkoförsamlingen i Borås tog över byggnaden. Olsfors kyrka har därmed fått en ny framtid, samtidigt som den fortfarande används för det ändamål som byggnaden skapades för – gudstjänst och kyrkligt liv.

Källor

×

Fakta om Olsfors kyrka

Kommun	Bollebygd
Län	Västra Götaland
Byggnadsår	1916
Stift	Göteborg stift t.o.m 2024
Pastorat	Bollebygds pastorat t.o.m 2024
Församling	Bollebygds församlingt.o.m 2024
Hemsida	Svenska Kyrkan
Öppettider	Inga fasta tider
Telefon	033-22 26 00

×

Karta