Ova Kyrka
Götene Kommun
|
Ova kyrka är en kyrkobyggnad väster om Lundsbrunn i Skara stift. Den är församlingskyrka i Husaby församling. Kyrkobyggnaden Inventarier
Källa: Wikipedia – Ova kyrka Fotodatum 2025-05-05 Publicerad 2025-07-08 Koordinater: 58.478667, 13.400750 Klicka på bilden för att komma till bildgalleriet med flera bilder 106 Bilder
|
Ova kyrka ligger i Ova socken i Götene kommun, Västra Götalands län. Kyrkan ligger vackert inbäddad bland lövträd vid Mariedalsån, bara någon kilometer från Mariedals slott. Kyrkan tillhör Götene pastorat och är en av pastoratets medeltida kyrkor. Den har omkring 110 sittplatser.
Ova kyrka är en medeltida stenkyrka vars äldsta delar är från 1100-talet. Kyrkan är uppförd av tuktad sandsten och har genom flera ombyggnader fått det utseende den har idag. Det medeltida långhuset är en viktig del av kyrkans byggnadshistoriska värde.
Den ursprungliga kyrkan var betydligt mindre än dagens kyrka. Den bestod av ett långhus och ett smalare, lägre kor. Under 1600- och 1700-talen förändrades kyrkan kraftigt, framför allt genom den omfattande byggnadsverksamhet som var knuten till Magnus Gabriel De la Gardie och Mariedals slott.
Ova kyrka ligger i en lummig miljö vid en krok av Mariedalsån. Läget är något avskilt och kyrkan är omgiven av lövträd och äldre kulturlandskap.
Närheten till Mariedals slott har haft stor betydelse för kyrkans historia. Sedan Magnus Gabriel De la Gardie lät uppföra Mariedals slott på 1660-talet kom Ova kyrka att få en nära anknytning till godset och fungerade i praktiken som en gårdskyrka för Mariedal.
Den äldsta kyrkan uppfördes under 1100-talet av tuktade sandstenskvadrar. Kyrkan var betydligt kortare än den nuvarande och hade ett smalare kor i öster.
Den medeltida byggnaden hade ett romerskt, eller romantiskt, kyrkoarkitektoniskt uttryck med kraftiga sandstensmurar och relativt små fönsteröppningar. Delar av den ursprungliga byggnaden är fortfarande tydligt avläsbara i dagens kyrka.
Sandstenen är ett av de tydligaste kännetecknen för Ova kyrka. De medeltida murarna består av tuktade sandstensblock som ger kyrkan dess kraftiga romanska karaktär.
Vid senare utbyggnader användes även andra material. Skillnader i murverket visar därför att kyrkan har byggts om och förlängts vid olika tidpunkter.
Ova kyrkas senare historia är starkt förknippad med greve Magnus Gabriel De la Gardie. Han var en av 1600-talets mäktigaste svenska adelsmän och var en betydande byggherre, konstfrämjare och kyrkorestauratör.
De la Gardie lät genomföra omfattande byggnadsarbeten på sina egendomar och engagerade sig även i kyrkorna som hörde till hans gods. Ova kyrka blev en del av denna byggnadsverksamhet.
Mariedals slott började uppföras 1666 på initiativ av Magnus Gabriel De la Gardie. Slottet ligger endast någon kilometer från Ova kyrka.
Ova kyrka kom genom närheten till slottet att få en särskild ställning. Svenska kyrkan beskriver kyrkan som något av en gårdskyrka för Mariedal.
Sambandet mellan slottet och kyrkan är en viktig del av Ova kyrkas kulturhistoriska betydelse. Kyrkan ingår tillsammans med Mariedals slott och det omgivande landskapet i en större historisk miljö.
Under slutet av 1600-talet genomfördes omfattande förändringar av Ova kyrka. Arbetena hade samband med Magnus Gabriel De la Gardies byggnadsverksamhet vid Mariedal.
Kyrkan byggdes ut och fick ett större kor. Det tidigare smalare koret ersattes av ett bredare kor som bättre anpassades till det större kyrkorummet.
Denna förändring innebar att den medeltida kyrkan fick en helt ny karaktär samtidigt som stora delar av det äldre långhuset bevarades.
År 1722 byggdes ett vapenhus i väster. I samband med detta murades den ursprungliga porten i kyrkans sydvägg igen.
Samtidigt byggdes kyrkan ut åt öster så att den fick ungefär dubbla sin tidigare längd. Denna utbyggnad är en av de viktigaste förändringarna i kyrkans historia och förklarar mycket av kyrkans nuvarande långsträckta form.
Det nuvarande vapenhuset ligger i väster. Det tillkom i samband med de stora förändringarna under 1700-talets början.
Den äldre porten i södra långhusväggen murades igen när den nya västliga entrén skapades. Spåren efter den äldre ingången är en del av kyrkans byggnadshistoriska berättelse.
På kyrkans norra sida finns sakristian. Den hör sannolikt samman med den period då kyrkan förändrades under De la Gardies tid.
Sakristian är därmed ytterligare en byggnadsdel som visar hur den äldre medeltida kyrkan anpassades och byggdes ut under 1600- och 1700-talen.
Kyrkans murar är idag putsade. Den äldre sandstensbyggnaden är fortfarande tydlig genom kyrkans form och murverk.
Kyrkan har tresidig avslutning i öster, sakristia i norr och vapenhus i väster. Den långsträckta byggnaden visar tydligt resultatet av de utbyggnader som genomfördes efter den medeltida kyrkans tillkomst.
Ova kyrkas altartavla är ett av kyrkans mest betydelsefulla konstverk. Den tillkom under Magnus Gabriel De la Gardies tid och föreställer den första nattvarden.
Altartavlan tillskrivs sannolikt den franske konstnären Nicolas Vallari, som arbetade i De la Gardies konstnärliga miljö.
På altartavlans sidor finns Magnus Gabriel De la Gardies och hans hustru Maria Eufrosynes vapensköldar. Vapnen gör det tydligt att konstverket har en direkt koppling till De la Gardie och Mariedal.
Nicolas Vallari var en fransk konstnär som arbetade i Magnus Gabriel De la Gardies tjänst. Han hörde till de utländska konstnärer och hantverkare som De la Gardie använde i sina byggnads- och konstprojekt.
Predikstolen i Ova kyrka anses också sannolikt vara utförd av Vallari. Altartavlan och predikstolen kan därför ses som delar av ett sammanhängande konstnärligt program från De la Gardies tid.
Predikstolen är från samma period som den barocka altartavlan. Den tillskrivs sannolikt Nicolas Vallari.
Predikstolen är en viktig del av kyrkans 1600-talspräglade interiör och hör samman med den konstnärliga utsmyckning som tillkom när kyrkan rustades upp under De la Gardies tid.
Ova kyrkas tak är dekorerat med målningar från slutet av 1600-talet. Målningarna utfördes av Johan Liedholm, som brukar förknippas med den yngre Läcköskolan.
Takmålningarna innehåller flera centrala bibliska motiv. Här finns bland annat skapelsen, syndafallet, utdrivandet ur paradiset, Kristus på korset och den yttersta domen.
Motiven bildar tillsammans ett omfattande bildprogram som berättar delar av den kristna frälsningshistorien.
Johan Liedholm var verksam som målare i Västergötland och räknas till den yngre Läcköskolan. Han var mästare vid Göteborgs stads konst- och målarämbete och var bosatt bland annat i Skara och Mariestad.
I Ova kyrka målade Liedholm både taket och läktarbarriären. Hans målningar är en av de viktigaste orsakerna till kyrkans höga konsthistoriska värde.
Läktarbröstningen är indelad i tolv fält. I varje fält finns en av Jesu tolv apostlar avbildad.
Målningarna utfördes av Johan Liedholm och är målade i olja. Apostlamålningarna hör samman med det övriga bildprogrammet i kyrkorummet.
Dopfunten är från 1100-talet och hör därmed till kyrkans medeltida inventarier. Den är äldre än den barocka inredning som tillkom under Magnus Gabriel De la Gardies tid.
Att dopfunten har bevarats från den medeltida kyrkan ger en tydlig länk mellan Ova kyrkas äldsta historia och dagens kyrkorum.
Ova kyrka har flera medeltida liljestenar. Liljestenar är gravmonument som framför allt förekommer i Västergötland och är viktiga vittnesmål om den tidiga kristna kulturen i landskapet.
Flera välhuggna liljestenar låg tidigare som en del av kyrkans golv. Några har senare flyttats till vapenhuset och ytterligare stenar finns utanför kyrkan, lutade mot den norra väggen.
En av Ova kyrkas mest speciella inventarier är en äldre ljuskrona som hänger längre fram i kyrkorummet. Den kröns av en dubbelörn och har en rysk inskription.
Inskriptionen kan översättas ungefär: ”Uppsatt blev ljuskronan på Guds befallning av Ivan Kiklokov från Moskva.”
Ljuskronan kom till Ova kyrka i början av 1700-talet som gåva av Hedvig Catharina De la Gardie.
Det finns en tradition att den ryska ljuskronan är ett krigsbyte från Jakob De la Gardies fälttåg i Ryssland 1610, då svenska trupper intog Moskva.
Uppgiften bör betraktas som en tradition eller sannolik tolkning snarare än som ett helt säkert fastställt faktum. Den ryska inskriptionen visar däremot tydligt ljuskronans ursprung.
Ova kyrka har ytterligare en äldre ljuskrona. Den skänktes till kyrkan av Sophie Sparre i början av 1900-talet.
Sophie Sparre hade anknytning till Mariedal. Gåvan visar att sambandet mellan Ova kyrka och Mariedals gods fortsatte även långt efter Magnus Gabriel De la Gardies tid.
Ova kyrkas orgel byggdes 1896 av Carl Alfred Herngren i Lidköping. Herngren hade startat sitt eget orgelbyggeri i Lidköping 1892.
Orgeln är därför ett relativt tidigt exempel på Herngrens orgelbyggeri. Den är fortfarande bevarad och har genom åren endast fått begränsade förändringar och justeringar.
Carl Alfred Herngren föddes 1868 och började sin yrkesbana som orgelbyggare. Han startade sin egen firma i Lidköping 1892.
Ova-orgeln från 1896 tillhör den tidiga delen av Herngrens verksamhet och har därför ett särskilt musikhistoriskt värde.
Orgeln skänktes till Ova kyrka 1896 av grevinnan Sophie Sparre på Mariedal. Donationens koppling till godset visar att kyrkan fortfarande hade ett nära samband med Mariedal under slutet av 1800-talet.
Ova kyrka har ett tydligt samband med den konstnärliga miljö som växte fram kring Läckö och Magnus Gabriel De la Gardies byggnadsverksamhet.
Johan Liedholms takmålningar och apostlamålningar representerar den yngre Läcköskolan. Altartavlan och predikstolen knyts sannolikt till Nicolas Vallari, som arbetade i De la Gardies tjänst.
Kyrkorummet präglas därför av flera olika århundraden. De medeltida murarna och dopfunten hör till 1100-talet. Barockens konst och målningar hör framför allt samman med 1600-talets slut och 1700-talets början. Orgeln representerar 1800-talet.
Det är denna blandning av medeltida byggnadsdelar, barock konst och senare inventarier som gör Ova kyrkas interiör särskilt intressant.
Sambandet med Mariedals slott är en central del av Ova kyrkas historia. När Magnus Gabriel De la Gardie utvecklade Mariedal under 1600-talet rustades även kyrkan upp.
Kyrkan fungerade i praktiken som en gårdskyrka för Mariedal. Det märks inte minst genom de omfattande konstnärliga satsningarna och de personliga vapensköldarna på altartavlan.
Ova kyrka ingår i den värdefulla kulturmiljön Ova-Mariedal. Området omfattar bland annat Mariedals slott, Ova medeltida kyrka och det omgivande kulturlandskapet.
Miljön berättar om den stora godskultur som utvecklades i Västergötland under stormaktstiden och om Magnus Gabriel De la Gardies byggnads- och konstnärliga verksamhet.
Ova-Mariedal är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården. Riksantikvarieämbetet beskriver området som den bäst bevarade av de slottsmiljöer som Magnus Gabriel De la Gardie skapade inom sitt västgötska godskomplex.
Ova medeltida kyrka och Mariedals slott utgör centrala delar av denna miljö. Även det omgivande landskapet och äldre kommunikationsvägar bidrar till områdets kulturhistoriska värde.
Ova kyrka omfattas av bestämmelserna om kyrkliga kulturminnen i kulturmiljölagen. Kyrkans byggnad, kyrkotomt och kulturhistoriskt värdefulla inventarier omfattas därmed av ett särskilt skydd.
Förändringar som påverkar kyrkans kulturhistoriska värden kan kräva tillstånd från länsstyrelsen.
Under 1100-talet uppfördes den ursprungliga kyrkan i tuktad sandsten. Den bestod av ett långhus och ett mindre kor.
Under 1600-talet fick kyrkan en nära koppling till Magnus Gabriel De la Gardie och Mariedals slott. Kyrkan rustades upp och fick en ny konstnärlig utsmyckning.
Under slutet av 1600-talet och början av 1700-talet tillkom eller förändrades bland annat kor, vapenhus och kyrkans inredning. År 1722 byggdes kyrkan ut åt öster till ungefär dubbla längden och ett vapenhus uppfördes i väster.
Under 1700-talet tillkom ytterligare inventarier och kyrkan fortsatte att användas som kyrka för bygden och Mariedal.
Under 1800-talet fortsatte förändringarna. År 1896 fick kyrkan sin nuvarande orgel, byggd av Carl Alfred Herngren.
Ova kyrka används fortfarande som församlingskyrka och har omkring 110 sittplatser. Den ingår i Götene pastorat tillsammans med pastoratets övriga kyrkor.
Kyrkan används för gudstjänster och kyrkliga förrättningar och kan även användas för musikarrangemang.
Ova kyrka är särskilt intressant eftersom så många olika historiska skikt finns kvar på samma plats. Den medeltida sandstenskyrkan från 1100-talet kan fortfarande avläsas i byggnaden.
Magnus Gabriel De la Gardies omfattande ombyggnad och konstnärliga satsning under 1600-talet är fortfarande tydligt synlig genom altartavlan, predikstolen och de omfattande målningarna.
De medeltida liljestenarna och dopfunten berättar om kyrkans äldsta historia, medan orgeln från 1896 berättar om kyrkomusikens utveckling under 1800-talet.
Sambandet med Mariedals slott gör dessutom att Ova kyrka ingår i en större historisk miljö där kyrka, slott och landskap tillsammans berättar om stormaktstidens Västergötland.
Ova kyrka är en medeltida sandstenskyrka med äldsta delar från 1100-talet. Kyrkan ligger vid Mariedalsån i Götene kommun och har ett mycket nära historiskt samband med Mariedals slott.
Under Magnus Gabriel De la Gardies tid förändrades kyrkan kraftigt. Den byggdes ut, fick ny inredning och dekorerades med målningar. Altartavlan och predikstolen tillskrivs sannolikt Nicolas Vallari, medan Johan Liedholm målade taket och läktarbarriären med bibliska motiv och de tolv apostlarna.
Kyrkan har dessutom en medeltida dopfunt, flera liljestenar och en mycket speciell rysk ljuskrona med inskrift från Moskva. Orgeln byggdes 1896 av Carl Alfred Herngren och skänktes av grevinnan Sophie Sparre på Mariedal.
Ova kyrka är därmed ett mycket värdefullt exempel på hur en medeltida landsbygdskyrka byggts om och fått nya funktioner och en ny konstnärlig prägel under flera århundraden. Tillsammans med Mariedals slott och det omgivande landskapet bildar kyrkan en kulturmiljö av mycket stort historiskt intresse.
Svenska kyrkan – Ova kyrka
Svenska kyrkan – Götene pastorats kyrkor
Svenska kyrkan – Ova kyrka, reportageserie om pastoratets kyrkor
Riksantikvarieämbetet
Riksantikvarieämbetet – Bebyggelseregistret
Götene kommun – Lagstiftning relevant för kulturmiljöer
Riksantikvarieämbetet – Riksintressen för kulturmiljövården i Västra Götaland
| Kommun | Götene |
| Län | Västra Götaland |
| Byggnadsår | Uppfördes ursprungligen under 1100-talet |
| Stift | Skara stift |
| Pastorat | Götene pastorat |
| Församling | Husaby församling |
| Hemsida | Svenska Kyrkan |
| Öppettider | Kyrkan brukar vara öppen sommartid |
| Telefon | 0511-285 00 |
