Påbo Kapell
Ulricehamns Kommun
|
Påbo kapell är en dekonsekrerad kyrkobyggnad i Ulricehamns kommun. Kapellet tillhörde tidigare Åsundens församling i Skara stift. Kyrkobyggnad Kapellet var ej öppen vid besöket. Källa: Wikipedia – Påbo Kapell Fotodatum 2015-10-10 Koordinater: 57.714570, 13.517971 Klicka på bilden för att komma till bildgalleriet med flera bilder 17 Bilder
|
Påbo kapell ligger i Påbo i Gällstads socken, i nuvarande Ulricehamns kommun, Västra Götalands län. Kapellet hörde till Gällstads kyrkliga verksamhet och kom senare att tillhöra Åsundens församling i Skara stift. Kapellet uppfördes under början av 1920-talet och blev ett viktigt gudstjänsthus för befolkningen i Påbo och de omkringliggande bygderna.
Bakgrunden till Påbo kapell var behovet av ett eget gudstjänsthus för människorna i Påbobygden. Under början av 1920-talet växte tanken fram att bygga ett kapell på orten. Enligt muntliga uppgifter som bevarats genom Gällstads och Vegbyortens hembygdsförening var kyrkoherde Johnsson i Gällstad en viktig person bakom initiativet.
I en intervju med Berta och Elsa Gellerstam berättas att Påbo i början av 1920-talet fick ett eget gudstjänsthus och att de själva var med när kapellet invigdes. De äldre berättelserna ger en personlig bild av hur betydelsefullt kapellet blev för människorna i bygden.
Enligt en intervju med Arne Carlsson från Röshult arbetade kyrkoherde V. Johnson i Gällstad för att få fram pengar till kapellet. Han uppges ha samlat in pengar från människor i trakten för att möjliggöra byggandet. Kapellet blev därför i stor utsträckning ett lokalt projekt där människor i bygden bidrog till att skapa ett eget gudstjänsthus.
Arne Carlsson berättar också att hans farfar Alfred Carlsson och farfaderns bror Fritz Carlsson var bland initiativtagarna till kapellet. Alfred Carlsson kom senare att vara kyrkvärd under flera år och hade även hand om orgelmusiken.
Svenska kyrkans uppgifter anger 1921 som byggår för Påbo kapell. I publikationen Västergötland – Landskapets kyrkor anges däremot byggnadstiden som 1921–1923. Det är därför rimligt att ange att kapellet uppfördes under perioden 1921–1923, med 1921 som det byggår som anges av Svenska kyrkan.
Enligt Arne Carlssons berättelse uppfördes kapellet av byggmästare Carl Andersson i Röshult, som senare var verksam i Götåkra. Uppgiften är intressant eftersom den visar att kapellet byggdes av en lokal byggmästare med anknytning till trakten.
Foto: Påbo kapell (Gällstad) från nordväst av Axel Forssén / Riksantikvarieämbetet, licensierad under Public Domain (Fri från upphovsrätt).
Påbo kapell invigdes efter att byggnadsarbetena hade färdigställts. Berta och Elsa Gellerstam berättar i sina minnen att de själva var närvarande vid invigningen. Kapellet blev därefter en plats där människor i Påbo med omnejd kunde samlas till gudstjänster och kyrkliga sammankomster.
De muntliga källorna innehåller även uppgifter om kapellets första kyrkvärdar. Berta och Elsa Gellerstam berättar att deras far var en av de första kyrkvärdarna tillsammans med Frans Edberg. Efter Frans Edbergs död blev Artur Berglund kyrkvärd.
Dessa uppgifter ger en inblick i hur kapellets verksamhet organiserades under de första åren och visar också hur lokalt förankrad verksamheten var.
Musiken hade en plats i kapellets verksamhet. Alfred Carlsson var enligt Arne Carlssons berättelse kyrkvärd under flera år och ansvarade även för orgelmusiken. Orgeln användes i samband med gudstjänsterna och bidrog till kapellets funktion som ett fullvärdigt gudstjänsthus.
Påbo kapell användes för gudstjänster och andra kyrkliga sammankomster. För människor som bodde på landsbygden runt Påbo innebar kapellet att kyrklig verksamhet kunde bedrivas närmare hembygden.
De bevarade intervjuerna innehåller även personliga minnen från gudstjänstlivet. I en intervju med Sigrid Andersson berättas bland annat om Nils Gellerstam som hade predikat i Påbo kapell för första gången. Efteråt frågade han August Eriksson vad han tyckte om predikan. Svaret blev att predikan var bra eftersom den var kort. Den lilla berättelsen ger en levande bild av människorna och vardagen kring kapellet.
Påbo kapell är ett exempel på de mindre gudstjänsthus som uppfördes på den västgötska landsbygden under början av 1900-talet. Kapellet finns dokumenterat i kulturmiljömaterial från Riksantikvarieämbetet.
Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild innehåller bland annat en äldre bild av Påbo kapell fotograferad från nordväst av Axel Forssén. Det finns även äldre dokumentationsbilder som visar kapellets interiör.
Påbo kapell är dokumenterat i Riksantikvarieämbetets bildmaterial. En av bilderna har beteckningen KMB 16000200164033 och visar kapellet från nordväst. Det finns även interiörbilder med beteckningarna KMB 16000200164034 och KMB 16000200164035.
Det äldre bildmaterialet är värdefullt eftersom det visar hur kapellet såg ut och hur interiören var utformad under den tid då byggnaden fortfarande användes som kyrkligt gudstjänsthus.
Påbo kapell är nära förknippat med den historiska Gällstadsbygden. Påbo ligger i det tidigare Gällstads sockenområdet och kapellets verksamhet var en del av det lokala kyrkolivet. I området finns bland annat Gällstad, Röshult och flera mindre byar och gårdar.
De personer som finns omnämnda i de muntliga källorna kom också från den lokala bygden. Det visar hur kapellet var förankrat i det lokala samhället och hur människor från Påbo och närliggande gårdar engagerade sig i verksamheten.
Under sin historia har Påbo kapell hört samman med den kyrkliga organisationen i Gällstadsområdet. När Svenska kyrkans organisation förändrades kom kapellet att ingå i Åsundens församling. Området tillhör Skara stift.
Kapellets historia speglar därmed också de förändringar som skett inom Svenska kyrkans församlingsorganisation under 1900-talet och början av 2000-talet.
Påbo kapell hade ett dokumenterat kulturhistoriskt värde. När kapellet togs ur bruk omfattades det av tillståndsplikt enligt bestämmelserna i kulturmiljölagens 4 kapitel. Detta visar att byggnaden betraktades som kulturhistoriskt betydelsefull även när den inte längre behövdes för Svenska kyrkans verksamhet.
Det kulturhistoriska värdet är inte enbart knutet till själva byggnaden utan också till kapellets historia, dess betydelse för Påbobygden och de människor som under många år använde och skötte kapellet.
Påbo kapell togs ur bruk av Svenska kyrkan år 2013. I Svenska kyrkans redovisning anges att kapellet hade byggår 1921 och att det togs ur bruk och bytte ägare samma år.
Kapellet såldes till en privatperson och lämnade därmed Svenska kyrkans ägo. Kyrkans Tidning listar också Påbo kapell bland de kyrkobyggnader i Skara stift som såldes till enskild ägare under perioden.
Efter försäljningen 2013 är Påbo kapell inte längre en del av Svenska kyrkans kyrkobyggnadsbestånd. Uppgifterna om byggnadens nuvarande användning är begränsade, och det finns därför anledning att vara försiktig med uppgifter om hur kapellet används i dag.
Kapellets fortsatta existens som byggnad är samtidigt betydelsefull ur lokalhistorisk synpunkt. Det är ett exempel på ett mindre landsbygdskapell som berättar om det kyrkliga livet och samhällslivet i Gällstadsbygden under 1900-talet.
V. Johnson/Johnsson – kyrkoherde i Gällstad som enligt de lokala muntliga källorna var en viktig initiativtagare till kapellet och arbetade för att samla in pengar till bygget.
Alfred Carlsson – en av de lokala initiativtagarna. Han var senare kyrkvärd under flera år och ansvarade även för orgelmusiken.
Fritz Carlsson – bror till Alfred Carlssons far och en av de personer som enligt den muntliga traditionen var med och tog initiativ till kapellet.
Carl Andersson – byggmästare från Röshult, senare verksam i Götåkra, som enligt lokalhistoriska uppgifter uppförde kapellet.
Frans Edberg – en av de första kyrkvärdarna i Påbo kapell.
Artur Berglund – efterträdde Frans Edberg som kyrkvärd.
Axel Forssén – fotograf som dokumenterade Påbo kapell för Riksantikvarieämbetet.
Början av 1920-talet: Planerna på ett eget gudstjänsthus i Påbo växer fram. Kyrkoherde V. Johnson/Johnsson i Gällstad spelar en viktig roll.
1921: Svenska kyrkan anger 1921 som byggår för Påbo kapell.
1921–1923: Publikationen Västergötland – Landskapets kyrkor anger denna period som kapellets byggnadstid.
1920-talet: Kapellet börjar användas som gudstjänsthus för Påbo och den omkringliggande bygden.
De första åren: Bland de första kyrkvärdarna fanns Frans Edberg och en medlem av Gellerstams familj. Artur Berglund blev senare kyrkvärd.
1900-talet: Alfred Carlsson är kyrkvärd under flera år och ansvarar även för orgelmusiken.
2013: Påbo kapell tas ur bruk av Svenska kyrkan och säljs till privatperson.
Efter 2013: Kapellet är inte längre i Svenska kyrkans ägo.
Svenska kyrkan – information om kyrkobyggnader och avyttrade kyrkor
DiVA – Västergötland – Landskapets kyrkor
Gällstads och Vegbyortens hembygdsförening – De gamle berättar
