Rogberga kyrka – historia och fakta

Rogberga kyrka ligger i Rogberga socken, strax utanför Tenhult i Jönköpings kommun, Småland. Kyrkan tillhör Växjö stift och Rogberga-Öggestorps församling. Den nuvarande kyrkan uppfördes under åren 1866–1867 efter ritningar av arkitekten Ludwig Hawerman och invigdes den 22 augusti 1869. Byggmästare var Fredrik Bergström från Norra Ving i Västergötland.

Kyrkans läge och den gamla kyrkplatsen

Rogberga kyrka ligger på en gammal kyrkplats med en lång historia. Den nuvarande kyrkan står på samma kyrkplats som den äldre medeltida kyrkan, men den gamla byggnaden låg något längre söderut. Området har varit en viktig samlingspunkt för människor i bygden under många århundraden.

Det finns tecken på att området kring kyrkan hade betydelse redan under vikingatiden. Arkeologiska undersökningar i Bogla, öster om kyrkan, genomfördes 2002 och 2003. Där påträffades bland annat tidiga kristna gravar. Fynden ger en bild av hur kristendomen etablerades i trakten och hur kyrkplatsen kan ha vuxit fram ur en äldre central plats i bygden.

Den första kyrkan – medeltiden

Den gamla kyrkan i Rogberga var en medeltida stenkyrka. Det exakta byggnadsåret är inte känt, men den uppfördes sannolikt under 1100- eller 1200-talet. Det är också möjligt att stenkyrkan föregicks av en mindre träkyrka, en så kallad stavkyrka.

Den medeltida kyrkan var mindre än dagens byggnad och saknade torn. Den beskrivs som trång och hade delar som härrörde från medeltiden. Under århundradena förändrades kyrkan och den fick genomgå flera reparationer och återuppbyggnader.

Runstenen vid kyrkan

Framför Rogberga kyrka står en runsten med en inskrift som enligt Svenska kyrkan lyder: ”Kettil reste denna kummel över sin morbror Val.”

Runstenen dateras till sen vikingatid, den så kallade missionstiden, då kristendomen började få fäste i Sverige. Stenen står inte på sin ursprungliga plats, men är ett betydelsefullt historiskt minnesmärke över människor som levde i trakten under övergången mellan vikingatid och kristen medeltid.

Runstenen visar att bygden har en historia som sträcker sig längre tillbaka än den nuvarande kyrkobyggnaden och utgör en viktig del av kyrkplatsens historiska miljö.

Kyrkans dramatiska historia – krig och bränder

Rogberga kyrka har drabbats av flera svåra händelser genom historien. Under Nordiska sjuårskriget härjade danska trupper i trakten. År 1567 skövlades och brändes den gamla kyrkan.

År 1612 härjade danskarna åter i området och kyrkan drabbades på nytt av krigets förstörelse. År 1642 drabbades kyrkan av ytterligare en brand, denna gång beskriven som vådeld, det vill säga en oavsiktlig brand.

Efter dessa händelser återuppbyggdes kyrkan med hjälp av ekonomiska bidrag från närliggande församlingar. Man samlade in pengar genom så kallade ”rundeliga sammanskott”. Den gamla kyrkan fortsatte därefter att användas fram till 1867, då den revs för att ge plats åt den nya kyrkan.

Beslutet att bygga en ny kyrka

Under 1800-talet växte behovet av en större kyrka. Den gamla medeltida byggnaden var för liten för församlingens behov. År 1848 väckte kyrkoherden David Sjöström frågan om att ersätta den gamla kyrkan med en ny byggnad, men arbetet med att förverkliga planerna tog lång tid.

År 1854 fattade sockenstämman beslut om kyrkbygget. Ett ritningsförslag skickades till Överintendentsämbetet i Stockholm. År 1865 utarbetade arkitekten Ludwig Hawerman ett nytt förslag som antogs av församlingen.

Byggnadsarbetet påbörjades under försommaren 1865 enligt Svenska kyrkans historik, medan Riksantikvarieämbetets dokumentation anger själva nybyggnadsperioden till 1866–1867.

Den nuvarande kyrkans uppförande

Den nuvarande Rogberga kyrka uppfördes under åren 1866–1867 under ledning av byggmästaren Fredrik Bergström från Norra Ving i Västergötland. Kyrkan byggdes av sten från lokala ägor vid Stora Västansjö. Tornet uppfördes av murtegel från Riddersbergs tegelbruk.

Byggnaden vitkalkades, vilket gav den det ljusa utseende som kännetecknar kyrkan. Kyrkan invigdes den 22 augusti 1869, efter flera års arbete med projektet räknat från byggstarten 1865.

Arkitektur och byggnadsstil

Rogberga kyrka är en stor, ljus salkyrka, typisk för många svenska kyrkbyggen under 1800-talets senare del. Byggnaden har ett långsträckt kyrkorum med långhus, kor och torn. Den är uppförd i sten och tegel och har vitputsade fasader.

Arkitekten Ludwig Hawerman arbetade vid Överintendentsämbetet, den statliga myndighet som bland annat hanterade ritningar och frågor kring offentliga byggnader. Kyrkans utformning speglar 1800-talets behov av större kyrkorum för församlingar som vuxit och där fler människor skulle kunna delta i gudstjänsterna.

Altartavlan – Uppståndelsen

En av Rogberga kyrkas främsta konstnärliga sevärdheter är altartavlan med motivet ”Uppståndelsen”. Tavlan målades av professor Mårten Eskil Winge och skänktes till kyrkans invigning 1869 av änkefrun och ryttmästarinnan Augusta Ribbing på Riddersberg.

Altartavlans ram tillverkades av orgelbyggaren Erik Nordström från Flisby. Mårten Eskil Winge var en svensk konstnär verksam under 1800-talet. Hans religiösa målningar och historiska motiv är representativa för den tidens kyrkliga konst.

Altartavlan är ett viktigt konstverk i kyrkorummet och har en direkt koppling till invigningen av den nuvarande kyrkan.

Den äldre altaruppsatsen från 1668

Från den gamla kyrkan finns en altaruppsats från 1668 bevarad. Den används inte längre som huvudaltare, utan är upphängd på södra väggen i långhuset.

Altaruppsatsen visar hur äldre kyrklig konst från den medeltida kyrkplatsen har bevarats och införlivats i den nya kyrkan. Den är ett exempel på att den nuvarande kyrkan inte bara innehåller föremål från 1800-talet utan också äldre inventarier som har överlevt flera århundraden.

Predikstolen från 1660

Rogberga kyrkas predikstol tillverkades 1660 av Johannes Vern i Jönköping. Den kommer från den äldre kyrkan och är ett av de historiska föremål som åter tagits i bruk i den nuvarande byggnaden.

I början av 1700-talet kompletterades predikstolen med fem statyetter: Salvator Mundi, världens frälsare, samt Johannes, Judas, Jakob och Petrus.

Predikstolen är ett exempel på 1600-talets kyrkliga träsnideri och på hur äldre inventarier har kunnat bevaras genom att flyttas till en ny kyrkobyggnad.

Krucifixet från 1600-talet

I kyrkan finns även ett krucifix från 1600-talet. Det tillhör de äldre inventarier som härrör från den gamla kyrkan och som har fått en plats i den nya kyrkobyggnaden.

Krucifixet har en tydlig koppling till kyrkans äldre historia och den religiösa bildvärld som präglade svenska kyrkor under 1600-talet.

Dopfunten från mitten av 1600-talet

Rogberga kyrkas dopfunt är tillverkad av ek och furu och dateras till mitten av 1600-talet. Dopfunten förvarades under många år på Jönköpings länsmuseum, men återfördes till kyrkan i samband med 100-årsjubileet.

Den togs då åter i bruk. Dopfunten är ett viktigt inventarium eftersom den representerar den äldre kyrkans doptradition och visar hur föremål från den gamla kyrkan har bevarats.

Orgeln och musiken

Den gamla kyrkans orgel var byggd av Wistenius och hade tio stämmor. Den dateras till 1772. När den nya kyrkan byggdes flyttades orgeln över och byggdes om.

År 1937 ersattes den äldre orgeln av en ny orgel byggd av A. Magnusson i Göteborg. Den nya orgeln hade 21 stämmor och placerades på orgelläktaren. Läktaren utökades för att ge plats åt instrumentet, bakom den äldre orgelfasaden.

En kororgel invigdes 1995. Den byggdes av Västbo Orgelbyggeri i Långaryd. Kyrkan har därmed orglar som representerar olika perioder av dess musikhistoria.

Kyrkklockorna

Kyrkan har tre kyrkklockor med olika ålder och historia.

Storklockan göts 1680. Den har en diameter vid brädden på 105 centimeter och väger 708,5 kilo. På klockan finns en inskrift som bland annat anger att den göts till Guds ära och till Rogberga församlings prydnad på församlingens egen bekostnad i maj 1680.

Mellanklockan är ursprungligen från 1651 och är den äldsta av de tre klockorna. Den har gjutits om flera gånger. Efter en omgjutning 1830 fick den en inskrift som anger att den göts om av E. Lundquist i Jönköping.

Lillklockan göts 1702 i Stockholm av Gerhardt Meyer. Den har en diameter vid brädden på 73 centimeter och är 56 centimeter hög. Inskriften nämner bland andra Anders Stiernklo, H. Hakon Ridderstål, kyrkoherden Zacharias Hornaeus och auditören Lars Palander.

Klockorna har därmed en lång historia som sträcker sig från 1600-talet och in på 1700-talet. Inskrifterna ger upplysningar om både kyrkans ekonomi och personer som hade betydelse för församlingen.

Kyrkans uppvärmning

När den nya kyrkan invigdes fanns ingen uppvärmningsanordning. Det innebar att kyrkorummet var ouppvärmt under de första årtiondena.

År 1892–1893 installerades två större kaminer. Senare byggdes ett system med centralvärme och lågtrycksånga. År 1967 ersattes det äldre systemet enligt Svenska kyrkans historik med ett värmesystem med lågtrycksånga.

Sedan sommaren 2004 har kyrkan ytjordvärme.

Kyrkans renoveringar

Rogberga kyrka har genomgått flera renoveringar och förändringar sedan invigningen.

1892–1893: Två kaminer installerades för uppvärmning.

1909: Invändig ommålning med schablonbårder, marmorering och dekorativa målningar.

1929: Sakristian restaurerades, bland annat med nytt innertak.

1932: Den äldre predikstolen konserverades och ersatte den befintliga. Triumfkrucifixet konserverades också.

1933–1934: Centralvärme med lågtrycksånga installerades.

1935: Utvändig renovering och omläggning av taket.

1937: Invändig restaurering, ny bänkinredning, ny altarring och ny orgel.

1955: Elektrisk klockringning och automatisk lucköppning installerades.

1967–1968: Förändringar av värmesystemet och restaureringsarbeten.

1992: Renovering av kyrkan.

2000: Fullständig yttre renovering, med undantag för yttertaket.

2004: Ytjordvärme installerades.

Textilier och andra inventarier

Kormattan: Kyrkan har en stor kormatta från Ateljé Tre Bäckar i Varnhem i Västergötland.

Golvuret: I kyrkan finns ett golvur med ett så kallat åttadagarsverk från 1800-talet. Själva klockan är betydligt äldre än urverket.

Äldre inventarier: Flera föremål från den gamla kyrkan har åter tagits i bruk efter att tidigare ha ställts åt sidan. Detta gör att den nuvarande kyrkan också fungerar som en förvarare av den äldre kyrkans kulturhistoriska arv.

Rogberga kyrka och den lokala bygden

Rogberga kyrka har under lång tid varit en central plats för människor i socknen. Kyrkan har fungerat som plats för gudstjänster, dop, vigslar och begravningar.

Den äldre kyrkplatsen, runstenen och de arkeologiska fynden i Bogla visar samtidigt att platsen har en längre historia än själva 1800-talsbyggnaden.

Kyrkans inventarier vittnar om olika tiders hantverk, konst och religiösa traditioner. De äldre föremålen från 1600-talet, orgeln från 1700-talet och altartavlan från 1800-talet bildar tillsammans en historisk helhet.

Fakta om Rogberga kyrka

Plats: Rogberga, Tenhult, Jönköpings kommun.

Landskap: Småland.

Stift: Växjö stift.

Församling: Rogberga-Öggestorps församling.

Nuvarande kyrka: Uppförd 1866–1867.

Invigning: 22 augusti 1869.

Arkitekt: Ludwig Hawerman.

Byggmästare: Fredrik Bergström från Norra Ving.

Byggnadsmaterial: Granit och tegel.

Kyrkotyp: Enskeppig salkyrka.

Källor och vidare läsning

Svenska kyrkan – Rogberga kyrka

Riksantikvarieämbetet – Bebyggelseregistret

Jönköpings läns museum – Byggnadsvårdsrapport 2007:39

Wikipedia – Rogberga kyrka