Läget och kyrkomiljön

Sällstorps kyrka ligger i Sällstorp i Varbergs kommun i Halland. Kyrkan tillhör Veddige-Kungsäters församling och ligger i ett gammalt kulturlandskap i gränsområdet mellan Skuttrans dalgång och den mer skogbevuxna terrängen norr om dalgången.

Kyrkan och kyrkogården ligger på en plats som under mycket lång tid varit centrum för bygden. Sällstorp har varit sockencentrum sedan medeltiden och kyrkan har legat på samma plats sedan 1200-talet.

Sällstorp före kyrkans tid

Området kring Sällstorp har varit bebott långt innan den kristna kyrkan uppfördes. I trakten finns spår från flera förhistoriska perioder. Här har bland annat hittats flintföremål och lämningar som visar att människor vistats i området redan under stenåldern.

I landskapet finns även lämningar från brons- och järnålder, bland annat gravanläggningar och äldre odlingsmarker. Det finns också spår efter äldre järnframställning och kvarnverksamhet.

I närheten finns den så kallade Jättespåret, en naturlig formation i berget som i äldre folklig tradition förknippades med jättar. Platsen har också förknippats med folkliga föreställningar om offer och botande av vårtor.

Kyrkans medeltida ursprung

Sällstorps kyrka har medeltida ursprung. De äldsta delarna av den nuvarande kyrkobyggnaden anses kunna härstamma från 1200-talet.

Den medeltida kyrkan var uppförd av sten och bestod ursprungligen av ett rektangulärt långhus med ett integrerat kor. Kyrkan var alltså utformad som en så kallad salkyrka där långhus och kor hade ungefär samma bredd.

Arkeologiska undersökningar visar att betydande delar av den medeltida kyrkans murverk fortfarande ingår i dagens kyrkobyggnad.

Den medeltida kyrkans murverk

Vid den arkeologiska undersökningen 2014 kunde delar av den medeltida kyrkans grund undersökas. Murverket bestod av stora och förhållandevis välhuggna block av granit och gnejs.

En av de dokumenterade stenarna var omkring 2,30 meter lång. Grundens nederkant låg omkring 0,6 meter under dagens marknivå.

Undersökningen visade att den medeltida kyrkan varit betydligt större än man tidigare kanske kunnat anta. Den hade en utvändig längd på minst omkring 18 meter och en invändig golvyta på minst omkring 104 kvadratmeter.

Det innebär att den medeltida kyrkan redan var förhållandevis stor och att den utbyggnad som senare gjordes på 1700-talet inte förändrade kyrkans storlek lika dramatiskt som man tidigare skulle kunna tro.

Ett kulturlager som är äldre än kyrkan

Vid undersökningen 2014 påträffades även ett svartbrunt kulturlager som innehöll sot och träkol. Lagret låg på ett sådant sätt att arkeologerna bedömde att det sannolikt är äldre än den medeltida kyrkan.

Någon säker datering kunde inte göras, men lagret kan möjligen härröra från järnåldern eller den allra äldsta delen av medeltiden.

Fyndet visar att platsen kan ha använts av människor redan innan stenkyrkan byggdes.

Det medeltida vapenhuset

Den medeltida kyrkan hade ett vapenhus på södra sidan. Vapenhuset har senare rivits men rester av dess grund påträffades vid den arkeologiska undersökningen.

Vapenhusets murar var omkring 1,4–1,7 meter breda och den invändiga bredden var ungefär 3,6 meter. Inne i byggnaden fanns rester av ett stengolv lagt i kalkbruk.

Undersökningen visade att vapenhuset hade byggts till den äldre kyrkan och alltså inte ingick i den allra första byggnadsfasen.

Kyrkans ombyggnad 1772

År 1772 uppfördes kyrkans nuvarande västtorn. Tornet är byggt av trä och är ungefär lika brett som långhuset.

Tornets bottenvåning fungerar i dag som kyrkans västra vapenhus och huvudingång.

Tornet är klätt med vitmålad träpanel och avslutas med en karakteristisk huvformad takkonstruktion i flera avsatser.

Den stora utbyggnaden 1791

År 1791 byggdes kyrkan ut mot öster. Det gamla östpartiet ersattes då med ett nytt kor som fick samma bredd som långhuset.

Det nya koret avslutades tresidigt, vilket fortfarande präglar kyrkans utseende.

Den arkeologiska undersökningen visade tydligt skillnaden mellan den medeltida grundläggningen och grundmurarna från 1700-talets utbyggnad.

Utbyggnaden förlängde kyrkan med ungefär fyra till sex meter och ökade kyrkans invändiga yta med uppskattningsvis 12–25 kvadratmeter.

Sakristian från 1915

År 1915 byggdes en sakristia på korets norra sida. Sakristian försågs även med källare.

Tillbyggnaden förändrade kyrkans planform men utfördes så att den äldre kyrkobyggnaden fortfarande tydligt kan avläsas.

Kyrkans nuvarande utformning

Sällstorps kyrka består i dag av ett rektangulärt långhus med ett tresidigt avslutat kor i öster, trätorn i väster och sakristia på korets norra sida.

Fasaderna är vitputsade och kyrkan har ett sadeltak täckt med tegel. Taket är valmat över det tresidiga koret.

Fönsteröppningarna är höga och har en svagt spetsig eller stickbågig form.

Huvudingången ligger i väster genom tornets bottenvåning. Det finns även en ingång direkt till koret från sydost.

Kyrkorummet

Kyrkorummet är ljust och präglas till stor del av de förändringar som genomfördes under 1700-talet.

Väggarna är vitputsade och taket består av ett tunnvälvt trätak. Takets målningar är en av kyrkans mest betydelsefulla konstnärliga utsmyckningar.

Takmålningarna från 1790-talet

Kyrkans tunnvälvda trätak dekorerades under 1790-talet av kyrkomålaren Jacob Magnus Hultgren.

Målningarna blev senare övermålade och doldes under en längre tid.

Vid restaureringen 1950–1951 återupptäcktes och togs målningarna fram igen. De utgör i dag en viktig del av kyrkorummets karaktär och är ett värdefullt exempel på det sena 1700-talets kyrkomåleri.

Altaruppsatsen från 1723

Kyrkans altaruppsats är daterad till 1723 och är alltså äldre än kyrkans stora ombyggnad 1791.

Altaruppsatsen hör till kyrkans viktigaste äldre inventarier och visar att delar av den äldre kyrkans inredning bevarades när byggnaden senare förändrades.

Under 2008 utfördes konserveringsarbeten på altaruppsatsen.

Predikstolen från 1600-talet

Predikstolen härrör från 1600-talet. Den är utförd i ek och har en rik arkitektonisk uppbyggnad med dekor i renässansstil.

Predikstolen är polykromt bemålad och utgör tillsammans med altaruppsatsen en viktig del av kyrkans äldre inredning.

Den medeltida dopfunten

Ett av kyrkans äldsta bevarade föremål är dopfunten av gotländsk kalksten.

Dopfunten dateras till perioden omkring 1225–1275 och kan alltså ha funnits i kyrkan sedan dess äldsta tid.

Den är därför ett särskilt viktigt föremål för förståelsen av Sällstorps kyrkas medeltida historia.

Sankt Olof

I kyrkan finns en medeltida träskulptur föreställande Sankt Olof.

Skulpturen dateras till andra hälften av 1200-talet och är därmed ungefär samtida med kyrkans äldsta delar.

Sankt Olof var ett av Nordens viktigaste helgon under medeltiden och avbildningar av honom var vanliga i svenska kyrkor.

Mariabilden

Även en medeltida träskulptur föreställande Jungfru Maria finns bevarad från kyrkans äldre tid.

Mariaskulpturen dateras, liksom Sankt Olofsskulpturen, till andra hälften av 1200-talet.

De båda träskulpturerna är viktiga exempel på medeltida kyrkokonst och visar att Sällstorps kyrka hade en rik kyrklig utsmyckning redan under medeltiden.

Brudbänken

Bland kyrkans äldre inventarier finns även en brudbänk.

Brudbänken är tillverkad av furu och är målad i starka folkliga färger. Den dateras till senare delen av 1700-talet.

Brudbänkar användes i samband med vigslar och är i dag ovanliga bevarade inslag i svenska kyrkor.

Under 2026 har konservering av Sällstorps kyrkas brudbänk funnits med bland de kyrkoantikvariska åtgärderna.

Dopfatet

Till dopfunten hör ett äldre dopfat av mässing.

Fatet dateras till första hälften av 1600-talet. Det består av en rund skål med åttkantig kant och är rikt dekorerat genom drivning och gravering.

Äldre skulpturer och altaruppsats

Sällstorps kyrka har ovanligt många äldre inventarier bevarade från olika tidsperioder.

De medeltida träskulpturerna, dopfunten från 1200-talet, predikstolen från 1600-talet och altaruppsatsen från 1723 gör att kyrkorummet innehåller föremål från en mycket lång tidsperiod.

Tillsammans berättar de om hur kyrkan förändrats och använts under omkring åtta århundraden.

Thorvaldsens Kristus

I kyrkan har funnits en skulptur föreställande Kristus efter den danske skulptören Bertel Thorvaldsens berömda Kristusgestalt.

Den äldre Kristusfiguren stals vid ett inbrott i kyrkan. Som ersättning köptes senare en ny kopia från Danmark.

Restaureringen 1950–1951

En betydelsefull restaurering av Sällstorps kyrka genomfördes 1950–1951.

Det var i samband med denna restaurering som 1700-talets takmålningar återupptäcktes och togs fram efter att under en längre period ha varit övermålade.

Restaureringen bidrog därmed till att återge kyrkorummet en viktig del av dess äldre karaktär.

Restaureringsarbeten 2007–2008

Under 2007 fattades beslut om ytterligare invändiga och utvändiga arbeten på Sällstorps kyrka. Förslaget till åtgärder hade tagits fram av Wennerberg arkitektkontor.

Arbetena omfattade bland annat vård och restaurering av kyrkorummet och dess äldre inredning.

Under 2008 utfördes bland annat konserveringsarbeten på altaruppsatsen från 1723.

Restaureringen 2008–2009

Under 2008 och 2009 genomfördes omfattande invändiga arbeten i kyrkan.

Takets restaurering färdigställdes och väggarna putsades. Den dekorativa bården mellan tak och väggar målades om.

Belysningen förbättrades genom installation av spotlights och kyrkans ljuskronor skickades till Fongs gelbgjuteri i Gränna för restaurering.

Även vägglampor restaurerades eller kompletterades.

I koret installerades stenradiatorer. Golvet under altaret hade tidigare varit upphöjt men ersattes med ett nytt trägolv på samma nivå som det övriga kyrkorummet.

Altarringen delades i två flyttbara delar och ett nytt fristående altarbord tillkom.

På kyrkbänkarnas ryggar fanns masonitskivor som togs bort. Även i vapenhuset lades ett nytt trägolv.

Utvändig restaurering

Sällstorps kyrka har under årens lopp genomgått flera utvändiga underhålls- och restaureringsarbeten.

Eftersom kyrkan innehåller medeltida murverk är arbeten i och omkring byggnaden särskilt känsliga. Förändringar av dränering, marknivåer och ledningar kan beröra både äldre grundmurar och arkeologiska lämningar.

Arkeologisk förundersökning 2014

År 2014 genomfördes en arkeologisk förundersökning i samband med arbeten med dränering och dagvatten kring kyrkan.

Arkeologerna kunde då dokumentera lämningar efter den medeltida kyrkan och kyrkogården.

Undersökningen gav viktig ny kunskap om kyrkans byggnadshistoria. Man kunde bland annat tydligt skilja den medeltida kyrkans grund från den östra utbyggnaden från 1791.

Man fann också rester av det gamla vapenhuset, äldre kulturlager samt möjliga äldre gravkonstruktioner.

Äldre gravar och gravhällar

Vid den arkeologiska undersökningen påträffades på kyrkans norra sida tre stenföremål som kan ha fungerat som äldre gravmarkeringar eller gravhällar.

Några inskrifter kunde inte konstateras.

Det fanns även andra stenhällar som kan ha återanvänts. Endast mycket små mängder mänskligt benmaterial påträffades och några tydliga gravar kunde inte dokumenteras i de undersökta schakten.

Kyrkogården

Kyrkogården kring Sällstorps kyrka har använts under många århundraden och är en viktig del av den historiska kyrkomiljön.

Den arkeologiska undersökningen visade att kunskapen om den medeltida kyrkogårdens exakta utbredning fortfarande är begränsad, framför allt på kyrkans norra sida.

Framtida markarbeten i området måste därför genomföras med stor försiktighet.

Sällstorps kyrka och landskapet

Kyrkan ligger i ett landskap där Skuttran rinner genom en relativt öppen och bördig dalgång. Norr och söder om dalgången övergår landskapet i mer skogbevuxna höjder.

Söder om kyrkan finns äldre kvarnlämningar i anslutning till vattendrag och fall.

Området kring kyrkan innehåller därför spår från många olika delar av bygdens historia – från förhistoriska gravar och odlingslämningar till järnframställning, jordbruk, kvarnar och kyrklig verksamhet.

Sällstorp som medeltida sockencentrum

Sällstorp har varit sockencentrum sedan medeltiden. Det äldsta kända skriftliga omnämnandet av Sällstorp är från 1344.

Vid mitten av 1600-talet var Sällstorp den största byn i socknen och bestod av nio gårdar. Fem av dessa hade tidigare tillhört Ås kloster.

På den äldsta bevarade kartan från 1728 redovisas omkring tio gårdar. Under de följande århundradena förändrades bystrukturen genom storskifte och laga skifte.

Kyrkan fortsatte dock att vara den fasta centralpunkten i socknen.

Sällstorps kyrka i dag

Sällstorps kyrka tillhör i dag Veddige-Kungsäters församling inom Svenska kyrkan.

Församlingen omfattar sju kyrkor: Grimmareds kyrka, Gunnarsjö kyrka, Karl Gustavs kyrka, Kungsäters kyrka, Sällstorps kyrka, Veddige kyrka och Ås kyrka.

Sällstorps kyrka används fortfarande för gudstjänster och andra kyrkliga förrättningar.

Kyrkorna i församlingen hålls normalt inte öppna utan tillsyn på grund av stöldrisken. Den som vill besöka kyrkan utanför gudstjänsttid kan därför behöva kontakta församlingen eller kyrkvaktmästaren.

Kulturhistorisk betydelse

Sällstorps kyrka har ett stort kulturhistoriskt värde genom att den innehåller byggnadsdelar och inventarier från många olika tidsperioder.

I samma byggnad finns medeltida murverk från sannolikt 1200-talet, ett trätorn från 1772, korutbyggnaden från 1791 och sakristian från 1915.

Till detta kommer den medeltida dopfunten och träskulpturerna, predikstolen från 1600-talet, altaruppsatsen från 1723 och takmålningarna från 1790-talet.

Kyrkan är därför inte bara en gudstjänstlokal utan också ett dokument över omkring åtta århundraden av kyrklig byggnadshistoria och lokal historia.

Sammanfattning

Sällstorps kyrka är en av de äldre kyrkorna i Varbergs kommun och har sina rötter i medeltiden. De äldsta delarna kan härstamma från 1200-talet och betydande delar av den medeltida stenkyrkan finns fortfarande kvar i dagens byggnad.

Kyrkan fick sitt trätorn 1772 och byggdes ut mot öster 1791 då det nuvarande tresidiga koret tillkom. Sakristian uppfördes 1915.

Bland de viktigaste inventarierna finns dopfunten av gotländsk kalksten från omkring 1225–1275, medeltida träskulpturer föreställande Sankt Olof och Jungfru Maria, predikstolen från 1600-talet och altaruppsatsen från 1723.

Kyrkorummets tunnvälvda trätak har målningar från 1790-talet utförda av Jacob Magnus Hultgren. Målningarna återupptäcktes vid restaureringen 1950–1951.

Den arkeologiska undersökningen 2014 gav ytterligare kunskap om kyrkans medeltida historia. Då dokumenterades bland annat den äldre kyrkans grundmurar, resterna av det medeltida vapenhuset och ett kulturlager som kan vara äldre än själva kyrkan.

Sällstorps kyrka är därmed en byggnad där medeltid, 1600-tal, 1700-tal, 1800-tal, 1900-tal och nutid möts och är en viktig del av det historiska kulturlandskapet i norra delen av Varbergs kommun.

Källor och vidare läsning

Riksantikvarieämbetet – Sällstorps kyrka, Bebyggelseregistret

Kulturmiljö Halland – Sällstorps kyrka och kyrkogård, arkeologisk förundersökning

Länsstyrelsen Halland – Sällstorp

Länsstyrelsen Halland – Bilden av Halland

Svenska kyrkan – Veddige-Kungsäters församling, kyrkor

Svenska kyrkan – Sällstorps kyrka, gudstjänst från kyrkan

Svenska kyrkan – Veddige-Kungsäters församling, information och verksamhet

Wikipedia - Sälltorps Kyrka