Sandhults Kyrka
Borås Kommun
|
Sandhults kyrka ligger 10 kilometer nordväst om Borås centrum. Den tillhör sedan 2018 Sandhult-Bredareds församling (tidigare Sandhults församling) i Skara stift. Kyrkobyggnaden Inventarier
Klockor Fortsätter under länken "Här kan du läsa mer om kyrkan". Kyrkan var ej öppen vid besöket. Källa: Wikipedia – Sandhults kyrka Fotodatum 2026-08-03 Uppdaterad 2026-09-17 Koordinater: 57.770138, 12.820971 Klicka på bilden för att komma till bildgalleriet med flera bilder 81 Bilder
|
Fortsättning från första sida.
Den första orgeln, 1869
Kyrkans orgel är placerad på västläktaren. Det första instrumentet stod färdigt den 1 oktober 1869 och byggdes av orgelbyggaren Erik Adolf Setterquist (1809–1885) i Örebro, som också utformade orgelfasaden. Detta framkommer av ett brandförsäkringsavtal för Sandhult Sockens Kyrka från 11 september 1873, med försäkringsnummer 24786, som återfinns i Riksarkivet, men även i Riksantikvarieämbetets Bebyggelseregister (BeBR) och i Sten L. Carlssons inventering "Sveriges Kyrkorglar" från 1973. (Skara stifts orgelinventering från 2013–14 anger felaktigt Åkerman och Lund som byggare.) Orgeln hade 12 stämmor, fördelade på en manual och självständig pedal som också var bihängd manualen, och hade (enl. BeBR) rörpneumatiskt system med manuell luftförsörjning (trampor). Fasadens principalpipor var ljudande.
I brandförsäkringsavtalet från 1873 beskrivs orgeln i detalj:
"Strukturen af plank och bräder. Manualklaveret af jakaranda; heltonerna belagda med elfenben och halftonerna med ebenholz; Manualklaveret anbragt i en för ändamålet gjord klaverstol, stående framför orgeln, uti nämnde stol, inneslutes förmedelst lås och nyckel, så väl klaveret som andragsknapparne; pedalklaveret finnes bihängt manualen. Orgeln har en dubbel bälg af erforderlig storlek. Andragsknapparna äro af jakaranda med porslinsbrickor, i hvilka stämmornas namn och fottal finnas inbrända. Alla pipor af orgeltenn, undantagandes facadpiporna, som äro förfärdigade af engelskt tenn med drifna labier. Nu beskriven orgelbyggnad med derå anbragta oljemålning och förgyllning värderades med ledning af byggnadskontrakt, ortens arbetslöner och pris å materialier till 4 550 (kronor)."
Ombyggd orgel, 1924
Orgeln byggdes om och utökades 1924 av A. Mårtensson Orgelfabrik AB (Anders Mårtensson, 1875–1956) i Lund, som bland annat elektrifierade luftförsörjningen (enligt BeBR)[4]. Fasaden från den gamla orgeln blev kvar, men fasadpiporna gjordes stumma, medan flera andra stämmor från det tidigare instrumentet återanvändes. Orgeln var pneumatisk och hade 17 stämmor (varav två transmissioner), fördelade på två manualer och pedal, med manubrier för registreringen och trampor för kopplen. Manualerna, med omfång: C–g3 (56 toner), hade vita undertangenter och svarta övertangenter; pedalens omfång var: C–f1 (30 toner). Tre fasta kombinationer (Mezzoforte, Forte, Tutti), samt två fria kombinationer. Sex koppel: II/I, I/P, II/P, I 4/I, II 16/I, och II 4/I. Hela orgelverket var inbyggt i ett svällskåp, vars jalusiluckor reglerades med en trampa, men det fanns också en registersvällare. Luftförsörjning med elektrisk fläkt, men det var också möjligt med manuell pumpning (trampor).
Den nuvarande orgeln, 1974
Nuvarande orgel byggdes 1974 av Hammarbergs Orgelbyggeri AB (Nils Olof Hammarberg, 1913–1991) i Hovås utanför Göteborg. Den är helmekanisk och har 24 stämmor, fördelade på två manualer och pedal, med registerandrag för stämmorna och trampor för normalkoppel (II/I, I/P, II/P). Andra manualens stämmor är inbyggda i svällskåp, vars jalusiluckor regleras med en fottrampa. Manualerna, med omfång: C–g3 (56 toner), har svarta undertangenter och vita övertangenter; pedalen, med omfång: C–f1 (30 toner), har undertangenter i lackerat trä och svarta övertangenter. Luftförsörjning med elektrisk fläkt och en magasinbälg i tornrummet, men det är också möjligt med manuell pumpning (trampor).[6] Principalpiporna i fasaden är ljudande, till skillnad från den föregående orgeln från 1924. Fasaden är den ursprungliga från 1869, men enligt Bebyggelseregistret (BeBR) flyttades orgeln 60 cm åt väster i samband med detta orgelbygge.
Sandhults kyrka ligger i Sandhults socken i Borås kommun, Västra Götalands län. Den nuvarande kyrkan uppfördes under 1800-talets första hälft och stod färdig 1842. Kyrkan ersatte en äldre medeltida kyrka som tidigare hade stått på ungefär samma plats. Den nya kyrkobyggnaden kom att bli en viktig del av socknens religiösa och historiska liv.
Före den nuvarande kyrkan fanns en äldre medeltida kyrka i Sandhult. Denna kyrka var i dåligt skick och behovet av en ny och större kyrkobyggnad växte med tiden. Den gamla kyrkan hade flera historiska inventarier och byggnadsdelar som berättar om socknens äldre historia.
I anslutning till den gamla kyrkan fanns en sakristia som även användes som gravkor för familjen Drakenberg. Enligt en uppgift från en sockenstämma år 1648 hade Erik Drakenberg låtit uppföra gravkoret. Senare fick socknen använda det övre rummet som sakristia, under förutsättning att byggnaden underhölls.
Den äldre sakristian revs senare. I samband med detta påträffades föremål i den Kjerrulfska familjegraven. Bland fynden fanns en värja och två likkistplåtar. Föremålen överlämnades till Borås museum och utgör exempel på det historiska material som bevarats från kyrkans äldre tid.
Foto: Sandhults kyrka av Riksantikvarieämbetet (KMB), licensierad under CC BY-SA 4.0.
Behovet av en ny kyrka diskuterades under lång tid. Sandhult och Hedared hade tidigare övervägt att bygga en gemensam kyrka, eftersom de äldre kyrkobyggnaderna var bristfälliga. Församlingarna kom efter hand att slå samman sina kyrkokassor för att kunna genomföra byggnadsprojektet.
När den nya kyrkan stod färdig var skulderna betydande. Församlingarna sökte därför tillstånd att samla in pengar i hela landet för att kunna finansiera kyrkbygget och hantera de ekonomiska åtagandena.
Sandhults nuvarande kyrka stod färdig år 1842. Kyrkan uppfördes efter ritningar av J. W. Gerss. Byggnaden hör till den kyrkobyggnadstradition som växte fram i Sjuhäradsbygden och västra Småland under 1800-talet.
Sandhults kyrka har en särskild plats i den regionala kyrkobyggnadshistorien. Den har beskrivits som en förebild för flera andra kyrkor i området. Kyrkans tillkomst och utformning kan därför ses i ett större sammanhang där lokala byggmästare och regionala byggnadstraditioner hade stor betydelse.
Bland de äldre föremål som har anknytning till Sandhults kyrka finns tre små glasmålningar från år 1654. Glasmålningarna kommer från den gamla kyrkan och återfördes till kyrkan år 1953 efter att tidigare ha varit i privat ägo.
Glasmålningarna är betydelsefulla eftersom de knyter samman den nuvarande kyrkan med den äldre medeltida kyrkans historia. De visar också hur äldre kyrkliga föremål ibland har bevarats utanför kyrkorummet och senare återförts till sin ursprungliga miljö.
En äldre ljuskrona från år 1698 finns bland kyrkans historiska inventarier. Ljuskronan skänktes till kyrkan och renoverades i samband med restaureringen år 1952.
Ljuskronan är ett exempel på äldre kyrklig inredning som har fortsatt att användas eller bevaras genom flera generationer. Den bidrar till att ge kyrkorummet en historisk anknytning till 1600-talet.
I kyrkan finns en ovanlig brudbänk placerad i tvärgången. Den har ett svängbart ryggstöd. Enligt traditionen kunde ryggstödet användas för att vända brudparet åt olika håll före och efter vigseln.
Brudbänken är ett intressant föremål eftersom den berättar om äldre bröllopsseder och om hur kyrkans möbler kunde utformas för särskilda ceremonier. Uppgiften om hur den användes bör betraktas som en tradition knuten till föremålet.
Ett golvur finns i kyrkan. Enligt traditionen ska uret ha tillverkats vid Christopher Polhems urfabrik i Stjärnsund under 1700-talet.
Om uppgiften stämmer knyter uret kyrkans inventarier till den svenska urmakarhistorien och till verksamheten vid Stjärnsund. Uppgiften om tillverkningen anges som en tradition och bör därför skiljas från en dokumenterad tillverkaruppgift.
I sakristian hänger en äldre vapensköld från sätesgården Hällered. Den har troligen tillhört överlöjtnant Kjerrulf von Wolffen.
Vapenskölden är ett exempel på hur kyrkans inventarier även kan spegla den lokala adelns och sätesgårdarnas historia. Föremålet knyter samman kyrkans historia med personer och miljöer i det omgivande samhället.
År 1952 genomfördes en restaurering av kyrkan. I samband med arbetena renoverades bland annat den äldre ljuskronan från 1698. Restaureringen är en del av kyrkans moderna byggnadshistoria och visar hur äldre inventarier har vårdats och bevarats.
En ny orgel tillkom år 1974. Den byggdes av Nils Hammarberg i Göteborg. Orgeln utgör en viktig del av kyrkans musikliv och används vid gudstjänster och kyrkliga förrättningar.
År 1975 tillfördes kyrkan sex silverljusstakar, komponerade och smidda av silversmeden Tore Kullander i Borås. Han tillverkade även två silvervaser.
Gåvorna visar på kontakterna mellan kyrkan och det lokala hantverks- och kulturlivet. Tore Kullanders arbete knyter kyrkans inventarier till Borås konsthantverk under 1900-talet.
Sandhults kyrka ingår i en regional tradition av kyrkobyggande där byggmästare från Sandhult hade betydelse för kyrkor i Sjuhäradsbygden och västra Småland. Denna tradition har uppmärksammats i kulturhistoriska publikationer och ger en vidare bakgrund till kyrkans arkitektur och tillkomst.
Kyrkans historia omfattar därmed både den äldre medeltida kyrkan, 1800-talets nybyggnad och de senare restaureringar och gåvor som har format kyrkorummet. Inventarierna från 1600- och 1700-talen samt de senare tillskotten berättar tillsammans om flera sekler av kyrkligt liv i Sandhult.
Svenska kyrkan – Sandhults kyrka
Svenska kyrkan – Tusenårigt arv (PDF)
Borås Släktforskarförening – Borås Släktblad, juni 2017 (PDF)
