Seglora Kyrka
Borås Kommun
|
Seglora kyrka är en kyrkobyggnad i Seglora i Borås kommun. Den tillhör Seglora församling i Göteborgs stift. Historia Kyrkobyggnaden Inventarier
Kyrkan var inte öppen vid besöket Källa: Wikipedia – Seglora kyrka Fotodatum 2009-10-02 Koordinater: 57.581562, 12.731918 Klicka på bilden för att komma till bildgalleriet med flera bilder 27 Bilder
|
Seglora kyrka ligger i Seglora socken i Borås kommun, Västra Götalands län, i Viskans dalgång. Kyrkbyn ligger omkring två mil sydväst om Borås. Kyrkan ligger på en låg höjd vid Viskan, i ett öppet odlingslandskap.
Seglora församling ingår i Kinnarumma pastorat. Sedan den 1 januari 2018 tillhör Kinnarumma och Seglora församlingar Skara stift, efter att tidigare ha hört till Göteborgs stift.
Den nuvarande kyrkan har adress Kyrkbyn 1.
Seglora har under lång tid varit ett viktigt sockencentrum. Den historiska miljön omfattar kyrka, kyrkogård, prästgård, äldre arkivbod och andra byggnader längs den gamla byvägen. Den historiska kontinuiteten återgår till medeltiden.
Seglora socken ligger i en smal dalgångsbygd längs Viskan, kombinerad med skogsbygd och mindre sjöar och mossmarker. Vid själva kyrkan vidgar sig Viskans dalgång och landskapet är mer uppodlat.
Textilindustrin fick stor betydelse för trakten. År 1853 anlades ett bomullsspinneri i Rydal, vilket senare kom att bli en viktig del av Viskadalens industrihistoria.
Det äldsta skriftliga omnämnandet av Seglora socken anges till 1294. Arkeologiska och byggnadshistoriska uppgifter pekar emellertid på att kyrklig verksamhet på platsen är äldre än så.
Vid den gamla kyrkplatsen finns en gravsten som har daterats till 1100-talet, och delar av en dopfunt av sandsten som dateras till 1100- eller 1200-talet.
Riksantikvarieämbetets beskrivning anger att den första kyrkan i Seglora sannolikt byggdes under 1200-talet.
Det mest spännande är att man när den gamla 1700-talskyrkan demonterades fann rester av två äldre kyrkobyggnader. Dessa har enligt den dåvarande bedömningen varit av stavkyrkotyp.
Borås stads kulturmiljöunderlag återger en liknande uppgift och anger att den första av dessa äldre kyrkor inte kan dateras säkert, medan den andra sannolikt uppfördes under slutet av 1500-talet.
En lokal beskrivning av Seglora gamla kyrkplats går längre och berättar att den äldsta kyrkan sannolikt var en stavkyrka från 1200-talet, att den senare brann ned, troligen under 1400- eller 1500-talet, och att en ny träkyrka därefter byggdes. Denna del bör dock ses som en lokal historisk rekonstruktion och inte som lika säkert fastställd som själva fyndet av äldre byggnadsrester.
Det innebär att Seglora kan ha haft minst tre kyrkobyggnader före dagens kyrka: den äldsta kyrkan, troligen från medeltiden, en senare träkyrka och därefter 1729–1732 års träkyrka som idag finns på Skansen.
Den gamla kyrka som de flesta förknippar med Seglora byggdes under åren 1729–1732. Det är denna kyrka som idag står på Skansen i Stockholm.
När kyrkan byggdes återanvändes delar av timret från den äldre kyrkan. Även predikstolen och altartavlan från den föregående kyrkan återanvändes.
Kyrkan var en ensk(e)ppig timmerkyrka med tresidigt kor. Timmerstommen kläddes med träspån.
Kyrkans tak och väggar kläddes med ekspån, som tjärades i en röd nyans. Spånen lades i ett mönster med rombiska rutor, vilket gav fasaderna ett karakteristiskt utseende.
Den gamla kyrkan fick inte sitt nuvarande utseende helt från början. Sakristian och klocktornet tillkom på 1780-talet. Skansen anger att båda tillkom under detta årtionde, medan Seglora kulturled anger 1788 som året då sakristian byggdes.
Kyrkorummet fick ett välvt brädtak som senare dekorerades med målningar. Målningarna var färdiga 1735.
Målningarna utfördes av göteborgsmålaren Sven Wernberg. De visar scener ur Jesu liv och är ordnade i en följd medsols runt taket, med början över koret.
Mitt i taket finns en symbol för Guds allseende öga, utförd som en ljusröd triangel med namnet Jahve på hebreiska.
Seglora gamla kyrka ger också en bild av det svenska kyrkosamhället på 1700-talet. Skansen använder kyrkan för att illustrera en tid då Sverige ännu inte hade religionsfrihet och den evangelisk-lutherska kyrkan var statsreligion.
Kyrkobesöket var en del av samhällslivet. I kyrkan förekom inte bara predikan utan även nyhetsuppläsning och andra samhälleliga funktioner. Kyrkans platsordning kunde också spegla social status.
Människor kunde ha bestämda platser i kyrkan beroende på kön och samhällsställning, och konflikter om platser förekom.
I anslutning till den gamla Seglora kyrka finns en skamstock som på Skansen används för att illustrera äldre former av offentliga straff. En person som dömts för brott kunde stängas ute från församlingen och därefter genomgå bot och bättring. Skamstocken kunde användas i samband med exempelvis stöld.
Detta visar hur kyrkan förr inte enbart var en plats för gudstjänst utan också var en del av det lokala rätts- och samhällssystemet.
De ursprungliga klockorna från Seglora finns inte kvar i den gamla kyrkan på Skansen.
När kyrkan på Skansen restaurerades och återuppfördes ersattes de ursprungliga klockorna av två klockor från Värings kyrka i Västergötland. Den större är från 1300-talet och den mindre göts 1759.
Det är viktigt att skilja dessa Skansen-klockor från de klockor som idag hänger i den nya Seglora kyrka i Seglora.
Under 1800-talet växte Seglora församling och 1700-talskyrkan blev för liten. Beslut fattades 1901 om att bygga en ny och större kyrka.
Den nya kyrkan stod färdig 1903.
När den nya kyrkan var färdig stod den gamla kyrkan tom och oanvänd. Församlingen hade inte ekonomiska möjligheter att underhålla två kyrkor.
Seglora gamla kyrka såldes till Skansen för 1 000 kronor. År 1916 började nedmonteringen.
Det finns också en lokal uppgift om att direktören för Viskaforsfabriken först köpte kyrkan med planer på att använda den som kapell vid fabriken, men att köpet senare gick tillbaka när Nordiska museet visade intresse. Därefter kunde Skansen förvärva kyrkan.
Flytten var ett mycket omfattande arbete.
Kyrkan plockades ned bit för bit, och trädelarna numrerades så att byggnaden skulle kunna sättas samman igen i Stockholm. Delarna transporterades först med häst och vagn och därefter med tåg till Stockholm.
Seglora gamla kyrka invigdes på sin nya plats på Skansen 1918. Den lokala Seglora kulturleden anger 26 maj 1918 som dagen för återinvigningen.
Kyrkan har sedan dess varit en av byggnaderna på Skansen som används även i levande verksamhet. Den har bland annat använts för kyrkliga vigslar i mer än hundra år.
Den nuvarande kyrkan uppfördes 1902–1903 efter ritningar av Göteborgsarkitekten Adrian Crispin Peterson. Riksantikvarieämbetet anger 1902–1903 som byggnadsår.
Svenska kyrkan anger att kyrkan färdigställdes 1903 och hade plats för omkring 800 personer.
Den nya kyrkan uppfördes på en plats omkring 300 meter från den gamla kyrkans plats, något nordöst om den gamla kyrkplatsen.
Adrian Crispin Peterson var en av de stora kyrkoarkitekterna i Västsverige. Seglora kyrka är ett av hans verk från det tidiga 1900-talet.
Han ritade kyrkan i en nygotisk stil med stark användning av tegel och ett kraftfullt vertikalt uttryck.
Riksantikvarieämbetet beskriver kyrkan som en tegelkyrka med latinsk korsplan. Den har korsarmar åt norr och söder, smalare tresidigt avslutat kor åt öster, sakristia i norr och ett smalt högt torn i väster.
Det finns även mindre utskjutande byggnadsdelar i form av trapptorn.
Fasaderna är byggda av hårdbränt tegel och vilar på socklar av släthuggna granitblock. Fasaderna är rikt artikulerade med strävpelare, trapptorn och horisontella band.
Långhuset och korsarmarna har höga skiffertäckta sadeltak. Övriga takdelar har kopparplåt. Tornet kröns av en spetsig spira.
Vid restaureringen 2017–2018 upptäcktes att de ursprungliga färglagren från 1903 var mycket välbevarade. Under senare färgskikt fanns den ursprungliga färgsättningen kvar.
Restauratorerna tog därför fram originalmåleriet i stället för att måla över det igen. Omkring 100 kvadratmeter takyta frilades för hand.
I originalfärgsättningen fanns en brunbeige grundton och en dekorativ bård längs takfoten med bladrankor i svart, blått och rött.
År 1922 tillkom en ny altartavla av konstnären John Hedæus. Samma år utförde han också glasmålningen i det mittersta korfönstret.
Den lokala Seglora-presentationen beskriver altartavlan som föreställande de fyra evangelisterna Matteus, Markus, Lukas och Johannes.
Korfönstret visar enligt samma källa Jesu födelse.
Triumfbågen och korvalvet är målade i sen jugendstil, vilket ger kyrkorummet en annan konstnärlig karaktär än den rena nygotiken i exteriören.
Seglora kyrka har en stor orgel byggd av Hammarbergs orgelbyggeri i Göteborg.
Orgeln invigdes 1960 och är mekanisk. Den har tre manualer och 29 stämmor, fördelade på huvudverk, bröstverk, ryggpositiv och pedalverk. Den har dessutom fyra koppel.
Riksantikvarieämbetet registrerar en om- och tillbyggnad av orgeln 1957, vilket är en viktig uppgift när orgelns byggnadshistoria ska beskrivas.
En lokal kulturled anger samtidigt att en ny orgel med tre manualer och 29 stämmor invigdes 1960. Uppgifterna tyder på att arbetet sträckte sig över flera år.
De två klockorna som idag hänger i den nya Seglora kyrkas torn kommer från den gamla kyrkan som flyttades till Skansen.
Det betyder att den nya kyrkans klockor är en direkt materiell länk till 1700-talskyrkan som inte längre står kvar i Seglora.
Även Karl XII:s bibel hör enligt Seglora kulturled till inventarierna som kom från den gamla kyrkan till den nya.
Detta är ytterligare ett exempel på hur den gamla kyrkans historia lever kvar i den nuvarande kyrkan.
År 1924 genomfördes flera arbeten. Tegelväggarna kalkslammades och målades vita. Innertaket målades i ljust pärlgrå oljefärg och den fasta inredningen laserades i gråbrun ton med violett dragning.
Samma år reparerades fuktskadade fasader. Luftväxling murades in i strävpelarna för att hjälpa murverket att torka ut. Dessutom togs all invändig puts bort för att förbättra uttorkningen.
År 1929 ordnades kyrkogården efter ritningar av arkitekten Allan Berglund.
Kyrktornet renoverades 1932. Fasader och rötskadade träkonstruktioner reparerades. Nya tornluckor tillverkades och kläddes utvändigt med kopparplåt.
Kyrkogården utvidgades åt öster 1946.
År 1949 fick koret ett nytt golv av antikbehandlad ekstavsparkett.
En stor restaurering genomfördes 1966–1967 under ledning av arkitekten Herman Norgren.
Kyrkorummet fick en ny färgsättning. Bänkinredningen byggdes om med bevarade gavlar och flera bänkrader togs bort. Antalet sittplatser minskade från omkring 800 till cirka 480.
Det gamla trägolvet täcktes med linoleummatta, nya innanfönster sattes in och nya fönsterbänkar av marmor tillkom.
Under läktarna byggdes nya utrymmen med bland annat förråd, sakristia och toalett. Det befintliga varmluftssystemet kompletterades med radiatorer.
Klockringningen elektrifierades och ny elektrisk belysning installerades.
Storklockan göts om 1971 av Bergholz i Stockholm.
Tornet fick en omfattande teknisk förstärkning 1993. Ett nytt stålbalkssystem monterades, trästommen till tornspiran nytillverkades och delar av tegelfasaderna murades om. Underlagstaket på tornspiran byttes och fick ny kopparplåt.
År 2007 genomfördes flera underhållsarbeten. Gjutjärnsfönstren målades, tegelfogar och fönster- och dörrsmygar fogades om, skadade tegelstenar byttes och ytterportarna renoverades.
Samma år borrades för bergvärme, och värmepump placerades i pannrummet. Skiffertaket lades om.
Seglora kyrka stängdes under omkring ett år för en omfattande renovering och återinvigdes 25 mars 2018.
Renoveringen omfattade både tekniska åtgärder och kulturhistorisk konservering.
Det mest uppmärksammade resultatet var att man fann originalfärgsättningen från 1903 under senare färglager. Dessa färgskikt togs bort för hand så att det ursprungliga måleriet kunde återställas.
Konservatorsarbeten utfördes bland annat på altartavlan, altarringen, predikstolen, orgelfasaden, dopfunten, golvuret, läktarbröstningen, långhustaket, kortaket, nummertavlan, en äldre altaruppsats och ett krucifix.
Under läktarna i norr, söder och väster byggdes nya rum. Under orgelläktaren skapades bland annat pentry, två toaletter, förråd, kapprum och kyrktorg. Under norra läktaren byggdes sakristia, blomrum, toalett och förråd. Under södra läktaren inreddes ett samlingsrum.
Golvmattan i långhuset togs bort och det ursprungliga golvet slipades och oljades. En ny matta tillverkades av Kasthall.
En församlingspublikation beskriver att kyrkan efter restaureringen åter fick fram originalplankor från 1903.
Under restaureringen togs två bänkar bort längst bak i långhuset och två bänkar kortades i främre delen. Samtliga bänkar kortades några decimeter för att skapa mer utrymme, målades om och fick nytt tyg. Bänkvärmare installerades under bänkarna.
En ramp med handledare i smide och trä byggdes i koret intill predikstolen.
Den tidigare oljepannan ersattes av vattenburen värme genom elpatron och bergvärme. Ett nytt styrsystem installerades för ventilation och värmeanläggning.
Seglora kyrkogård är en viktig del av det historiska sockencentrumet. Kyrka, kyrkogård, prästgård och arkivbod ligger samlade kring den äldre bymiljön.
Kyrkogården ordnades 1929 av Allan Berglund och utvidgades åt öster 1946.
En minneslund anlades 1990.
Den gamla kyrkplatsen finns fortfarande kvar i Seglora. Där stod den träkyrka som senare flyttades till Skansen.
På platsen finns den gamla stenmuren kvar och området används fortfarande som kulturhistorisk miljö. Friluftsgudstjänster har också hållits på den gamla kyrkplatsen.
Att den gamla kyrkplatsen fortfarande används för gudstjänster gör sambandet mellan dagens församling och platsens äldre historia särskilt tydligt.
Mitt emot kyrkogården ligger den gamla prästgården, uppförd 1793 på platsen för en äldre prästgård. Riksantikvarieämbetet anger att prästgården blev statligt byggnadsminne 1963.
Borås stads kulturmiljöunderlag berättar att prästgården uppfördes i två våningar enligt då gällande byggnadsresolutioner. Allmogen hade skyldighet att uppföra flera ekonomibyggnader och tjänstehus vid prästgården. Dessa byggnader finns inte längre kvar.
1939 byggdes en ny bostad för komministern norr om kyrkan. Den gamla prästgården stod därefter öde fram till 1949, då den överläts till en stiftelse.
Seglora kyrkomiljö omfattar även den äldre kyrkskolan, folkskolan och småskolan väster om prästgården. Tillsammans med gårdsmiljöer och rester efter Seglorabergs säteri bildar dessa byggnader en större kulturhistorisk miljö.
Segloraberg är en gammal gård med dokumenterad historia tillbaka till medeltiden. År 1326 testamenterade hövitsmannen Matthias Kettilmundsson gården med underliggande gårdar till Skara domkyrka.
År 1540 tog Gustav Vasa över gården till kronan och 1545 förlänades den till Gustav Olofsson Stenbock. Senare kom den genom reduktionen till andra ägare.
Borås stads kulturmiljöunderlag anger att Segloraberg var socknens största och viktigaste gård och att ungefär hälften av socknens gårdar omkring 1540 tillhörde kyrkan.
Över Viskan ligger Seglorabergsbron, en stenvalvsbro från 1860. Bron är omkring 60 meter lång och fem meter bred och har fyra valv med omkring sju meters spännvidd.
Bron ersatte en äldre träbro som finns markerad på lantmäterikartor från omkring 1700.
Bron är en del av den större kulturmiljön kring Seglora kyrkby.
Seglora låg i ett landskap där jordbruk och textilnäring kom att mötas. Viskan var en viktig kommunikationsled, och vattenkraften gjorde dalgången lämplig för industri. Rydals bomullsspinneri från 1853 blev ett viktigt inslag i den lokala utvecklingen.
Socknen har även en lång historia som kyrkligt centrum för kringliggande bygder.
Seglora har också ett äldre prästerskap som går tillbaka till 1500-talet i de bevarade skriftliga källorna.
Sven Olofsson var kyrkoherde i Seglora under 1500-talets mitt. Han blev stamfar till den släkt som senare kom att bli Carlheim-Gyllensköld.
Hans son Bengt Svensson var också kyrkoherde och undertecknade Uppsala mötes beslut 1593.
Ett annat dokument visar att Petrus Bengtsson Seglorin, kallad Argillanus, var kyrkoherde i Seglora och dog 1669.
I en äldre kyrkohistorisk källa finns också Sven Bohulthenius, kyrkoherde i Seglora, dokumenterad i samband med ett ärende rörande den åldriga Kinnarumma kyrka år 1689.
För en fullständig kyrkoherdelängd behöver man gå vidare genom Skara stifts herdaminne och komplettera de spridda uppgifterna, eftersom Seglora-källorna inte ligger samlade på en enda sida.
Historiskt hörde Seglora till Göteborgs stift. Kyrkostyrelsens beslut 2016 innebar att Kinnarumma och Seglora församlingar från och med 1 januari 2018 skulle flyttas till Skara stift, så att stiftsgränsen bättre skulle följa Borås kommuns geografiska tillhörighet.
Det innebär att Seglora kyrka idag är en del av Skara stift, trots att kyrkan under större delen av sin moderna historia tillhörde Göteborgs stift.
Seglora är ett ovanligt tydligt exempel på en svensk kyrkplats där man kan följa en utveckling genom flera sekler.
Medeltiden – den första kyrkan, sannolikt från 1200-talet, och äldre dopfunt samt gravsten.
Senare medeltid eller tidigare nyare tid – en ny träkyrka byggs efter att den äldre kyrkan försvunnit, sannolikt genom brand.
1729–1732 – den stora träkyrkan byggs, den kyrka som idag står på Skansen.
1735 – takmålningarna av Sven Wernberg färdigställs.
1780-talet – torn och sakristia byggs till.
1901 – beslut fattas om att bygga en ny större kyrka.
1902–1903 – den nya nygotiska tegelkyrkan uppförs av Adrian Crispin Peterson.
1903 – den nya kyrkan färdigställs.
1916 – gamla kyrkan demonteras och flyttas till Skansen för 1 000 kronor.
1918 – gamla Seglora kyrka återinvigs på Skansen.
1922 – John Hedæus nya altartavla och glasmålning tillkommer i den nya kyrkan.
1960 – Hammarbergs stora orgel invigs.
1966–1967 – omfattande renovering av den nya kyrkan.
1971 – storklockan gjuts om.
1993 – tornet förstärks och restaureras tekniskt.
2007 – omfattande utvändigt underhåll, skiffertak och bergvärme.
2017–2018 – stor restaurering där bland annat originalmåleriet från 1903 tas fram.
Seglora kyrka i Seglora är i själva verket resultatet av en mycket lång kyrkohistoria.
På den gamla kyrkplatsen finns spår efter mycket äldre kyrkobyggnader, bland annat rester som har tolkats som två tidigare stavkyrkor. En gravsten från 1100-talet och delar av en dopfunt från 1100- eller 1200-talet visar dessutom att den kyrkliga miljön är mycket gammal.
Den träkyrka som byggdes 1729–1732 blev den sista gamla kyrkan på platsen. Den försågs med målningar av Sven Wernberg, fick torn och sakristia på 1780-talet och användes fram till att den nya kyrkan stod färdig 1903.
När den gamla kyrkan skulle rivas 1916 räddades den genom att Skansen köpte den för 1 000 kronor. Den monterades ned, numrerades och transporterades till Stockholm, där den återinvigdes 1918.
Den nuvarande Seglora kyrka är en nygotisk tegelkyrka från 1902–1903, ritad av Adrian Crispin Peterson. Den rymde ursprungligen omkring 800 personer och har en latinsk korsplan med högt västtorn, korsarmar och smalare kor.
Kyrkan innehåller konst och inventarier från flera perioder. John Hedæus svarade för altartavla och glasmålning, Hammarbergs orgel invigdes 1960 och kyrkans restaurering 2017–2018 innebar bland annat att mycket av det ursprungliga 1903-måleriet åter togs fram.
Det mest speciella med Seglora är kanske därför inte bara någon enskild detalj utan sambandet mellan den gamla kyrkplatsen, 1700-talskyrkan på Skansen och den nuvarande 1903 års kyrka. Tillsammans berättar de historien om samma församling genom flera århundraden.
Seglora församling – information om Seglora kyrka
Riksantikvarieämbetet – Bebyggelseregistret, Seglora kyrka
Riksantikvarieämbetet – Seglora kyrkomiljö
Västra Götalandsregionen – Seglora kyrka
Borås Stad – Riktlinjer för kulturmiljövården
Seglora kulturled – lokalhistoriskt material
Svenska kyrkan – instrument och orgel
Svenskt biografiskt lexikon – Adrian Crispin Peterson
Svenskt biografiskt lexikon – Carlheim-Gyllensköld
Sammanställningen bygger på de källor som anges ovan. Uppgifter om de allra äldsta kyrkobyggnaderna och vissa historiska detaljer bygger delvis på äldre eller lokala uppgifter och bör därför läsas med hänsyn till detta.
| Kommun | Borås |
| Län | Västra Götaland |
| Byggnadsår | 1903 |
| Stift | Skara stift |
| Pastorat | Kinnarumma pastorat |
| Församling | Seglora församling |
| Hemsida | Svenska Kyrkan |
| Öppettider | Brukar ha öppet sommartid |
| Telefon | 033-20 75 80 |
