Läget och kyrkomiljön

Södra Möckleby kyrka ligger i Degerhamn på västra Öland, vid Södra Möcklebyvägen och i den del av socknen som sedan länge varit en viktig kommunikationspunkt. Kyrkan ligger vid en vägkorsning där vägen mot Ölands östra sida möter den större vägen genom bygden. Läget har varit strategiskt ända sedan förhistorisk tid.

En mycket gammal kyrkplats

Kyrkplatsen i Södra Möckleby har mycket gamla rötter. Trädelar som återanvänts i den tidiga kyrkobyggnaden visar att platsen hör samman med den tidiga kristnandet av Öland. Den första kyrkan var en medeltida stenkyrka och byggdes under den tidiga medeltiden.

Den medeltida stenkyrkan

Den medeltida kyrkan bestod av långhus, kor och en östlig absid. På absidens utsida fanns vertikala dekorativa band, så kallade lisener. Den norra portalen och lisenerna hör till de detaljer som gör kyrkan särskilt intressant bland Ölands äldsta stenkyrkor.

Kyrkan hade ett kraftigt torn i väster. Tornet fick sannolikt sin pyramidformade spira kort efter att själva kyrkan uppförts. Den medeltida kyrkan hade små rundbågiga portaler och fönster och hade entréer från norr och söder samt från västra sidan av tornet.

Den medeltida absiden

I öster avslutades den medeltida kyrkan med en halvrund absid. Absiden var ursprungligen en del av koret men fick senare en annan funktion. Under 1700-talet byggdes absiden om och användes bland annat som sakristia.

Det medeltida tornet

Det kraftiga västtornet är den viktigaste kvarvarande delen av den medeltida kyrkan. När den gamla kyrkan revs på 1800-talet sparades tornet och byggdes samman med den nya kyrkan.

Tornet förändrades under århundradena. Spiran byggdes om, fönster öppnades och senare förändrades även tornets lanternin. Vid 1800-talets nybyggnad fick tornet en ny lanternin som anpassades till den nya kyrkans arkitektur.

Förändringar under 1700-talet

Under 1700-talet och början av 1800-talet genomfördes flera förändringar av den gamla kyrkan. Fönstren förstorades och den norra ingången murades igen. Taken täcktes med spån och absiden byggdes om till sakristia.

Under denna tid tillkom också en altaruppsats av Peter Buschberg från Kalmar. Predikstolen tillskrivs sannolikt Jonas Berggren. Kyrkans interiör målades av And. G. Wadsten.

Den gamla altaruppsatsen

Den äldre altaruppsatsen från 1700-talet kom senare att få stor betydelse för kyrkans interiör. Delar av den gamla altaruppsatsen återanvändes när kyrkan restaurerades under 1900-talet och framför allt vid rekonstruktionen 1982–1983.

Den gamla predikstolen

Den gamla predikstolen hörde till den äldre kyrkans inredning. Den brukar tillskrivas Jonas Berggren och visar på den rika träkyrkliga tradition som fanns på Öland under 1700-talet.

Bruksstolen

Den gamla kyrkans bänkinredning berättar också om det lokala samhället. Kyrkan hade fyra bänkblock och särskilda platser för bland annat klockaren och kyrkvärden. Längst bak i det södra bänkblocket fanns den så kallade Bruksstolen.

Bruksstolen är särskilt intressant eftersom den speglar den betydelse som den lokala industrin hade för socknen och kyrkolivet.

Diskussionerna om en ny kyrka

Under 1800-talets första hälft diskuterades kyrkans framtid. Under 1840-talet fanns bland annat tankar på att slå samman Södra Möckleby med Smedby, men planerna genomfördes inte. I stället beslutades att en ny kyrka skulle byggas i Södra Möckleby.

Den gamla kyrkan ansågs vara i behov av en omfattande förnyelse. Även den närliggande alunindustrin och kalkbruken hade betydelse eftersom rök och sot smutsade ner kyrkobyggnaden.

Den gamla kyrkan rivs

Den medeltida kyrkan revs under 1800-talet, men det gamla västtornet sparades. Den nya kyrkan byggdes direkt intill och sammanfogades med tornet.

År 1849 lades grunden till den nya kyrkan.

Den nya kyrkan 1850–1851

Den nuvarande kyrkan uppfördes 1850–1851 efter ritningar av arkitekten Johan Fredrik Åbom. Byggmästare var Peter Isberg.

Den nya kyrkan fick ett rektangulärt långhus med ett apsidformat kor. Sakristian placerades på korets norra sida och ett vapenhus på den södra sidan. Det medeltida tornet behölls men förändrades invändigt och fick en ny lanternin.

Kyrkans invigning

Den nya kyrkan invigdes den 28 september 1851 av kontraktsprosten Erik Gustaf Brunér.

Kyrkans arkitektur

Kyrkan är ett tydligt exempel på 1800-talets nyklassicistiska kyrkoarkitektur. Byggnaden utformades som en ljus och luftig kyrka med enkla klassicistiska former.

Den nya kyrkan byggdes med ett stort rektangulärt kyrkorum och ett kor som avslutas med en halvrund absid. Kombinationen av den äldre medeltida tornbyggnaden och den nya 1800-talskyrkan ger kyrkan en särskild arkitektonisk karaktär.

Lanterninen

Lanterninen på tornet planerades ursprungligen med öppna klassiska kolonner eller pilastrar. Den utfördes i stället med luckor och liggande träpanel samt halvrunda fönster upptill.

Även tornets öppningar blev färre än vad som hade planerats i ritningarna.

Innertaket

Det ursprungliga innertaket var planerat som ett kassettak men utfördes i stället som ett brädklätt tak. Takets tredelade valvform har av Svenska kyrkan kopplats till en arkitektonisk utveckling som påminner om den tidiga gotiseringen.

Koret

I den nya kyrkans ursprungliga kor stod predikstolen på den norra sidan och en korbänk på den södra. I mitten av de tre fönstren i absiden stod ett kors. Altarringen var rak och kyrkans golv var av trä.

Koret förändrades kraftigt under 1900-talets restaureringar och fick åter en tydligare koppling till den äldre kyrkans former.

Predikstolen i den nya kyrkan

Predikstolen var ursprungligen placerad på korets norra sida. Vid restaureringen 1951 förändrades den och predikstolens baldakin sänktes.

Bänkinredningen

Den ursprungliga kyrkan hade öppna bänkar och sittplatser även på läktaren. Under restaureringen 1909–1910 målades bänkarna i en imitation av ek.

Vid restaureringen 1951 ersattes delar av bänkinredningen med slutna bänkar. Läktarbänkarna togs bort och läktaren fick en ny trappa.

Orgeln

År 1884 köptes en begagnad orgel från Ås kyrka. År 1903 byggde E. A. Setterquist och Son en ny orgel.

Orgeln förändrades senare och flyttades en kort sträcka västerut vid restaureringen 1951. Den byggdes därefter om av E. Berg i Stockholm och ytterligare förändringar gjordes 1964 av O. Rydén.

Dopfunt från 1899

År 1899 tillkom en dopfunt av trä, utförd av Anton Waledow i Kalmar.

Den medeltida altarstenen

Vid den byggnadsarkeologiska undersökningen 1951 hittades den medeltida kyrkans altarsten. Fyndet visar att delar av den äldre kyrkans ursprungliga kyrkorum fortfarande finns bevarade under den nuvarande kyrkan.

Den medeltida kyrkans grundmurar

Den byggnadsarkeologiska undersökningen 1951 visade att hela grundplanen för den medeltida kyrkans långhus kunde spåras. Undersökningen gav därmed viktig kunskap om den kyrka som stod på platsen före 1800-talets nybyggnad.

Runstensfragment

I kyrkomiljön har även äldre stenmaterial uppmärksammats, bland annat ett runstensfragment. Sådana återanvända stenar är betydelsefulla för förståelsen av Ölands äldre historia och kristnande.

Fynd i tornet

Undersökningar av tornets träkonstruktion har genomförts vid flera tillfällen. Dendrokronologiska prov togs bland annat 2003 och 2006, men resultaten gav inte någon säker datering.

Hällkistan

Kyrkomiljön och området omkring Södra Möckleby innehåller även spår av betydligt äldre historia än den medeltida kyrkan. Fynd och lämningar i trakten visar att området varit bebyggt och utnyttjat långt före kristendomens etablering.

Votivskeppet Nanhild

I kyrkan finns votivskeppet Nanhild, ett tremastat fullriggat skepp. Votivskepp är vanliga i kustkyrkor och har ofta skänkts som gåvor efter en räddning ur sjönöd eller som uttryck för tacksamhet och förtröstan.

Nanhild skänktes till kyrkan under 1920-talet. Skeppet konserverades i samband med restaureringen 1951.

Restaureringen 1909–1910

En större restaurering genomfördes 1909–1910. Kyrkans fasader reparerades och målades. Lanterninen målades om och nya trappsteg tillkom.

Invändigt gjordes omfattande förändringar. Absiden dekorerades med moln och änglar och texten ”Ära vare Gud i höjden och frid på jorden”. Väggarna fick dekorativa målningar och läktartrappan förändrades.

Golvet lades om och bänkarna målades i imitation av ek.

Thorvaldsens Kristus

Vid restaureringen ersattes det tidigare korset i absiden av en gipskopia av Bertel Thorvaldsens Kristus.

Målningen av Maria Magdalena

Vid restaureringen 1951 togs Kristusstatyn bort och ersattes av en målning föreställande Maria Magdalena vid Kristi kors. Målningen hämtades från den äldre altaruppsättningen.

Getsemane och Golgata

År 1924 placerades målningarna Getsemane, efter Heinrich Hofmann, och Golgata av A. Meuller på var sin sida om Kristusbilden.

Restaureringen 1951

År 1951 genomfördes en mycket omfattande restaurering under ledning av arkitekten Sigge Ullén, stadsarkitekt i Karlskrona, och medverkan av konservator Sven Wahlgren från Kalmar.

Kyrkan fick ett nytt enkupigt tegeltak från Heby. Samtliga tre fönster i absiden murades igen liksom fönstren i långhusets västra del. Fasader och socklar reparerades och lanterninen fick nya färger.

En separat ingång till sakristian från väster tillkom och kyrkan fick ny ytterbelysning och nya hängrännor.

Invändigt förändrades koret kraftigt. Ett nytt stenaltare byggdes, altarringen förändrades och koret förstorades. Den södra korbänken togs bort. Dopplatsen flyttades till södra delen av kyrkorummet.

De öppna bänkarna ersattes av slutna bänkar. Läktarbänkarna togs bort och läktaren fick en ny trappa.

Fönstren fick antikglas i blyspröjs. Taket fick ny panel och golvet i koret belades med kalksten. Den tidigare dekorativa målningen togs bort och interiören fick en grågrön färgsättning med mörkgröna och burgundiska detaljer.

Korabsidens fönster muras igen

Vid restaureringen 1951 murades alla tre fönstren i korabsiden igen. Även fönstren i den västra delen av långhuset murades igen. Förändringen gav kyrkorummet en betydligt mörkare karaktär.

Nytt stenaltare

Ett nytt murat stenaltare byggdes vid restaureringen 1951. Altaret fick senare en annan utformning i samband med rekonstruktionen av den äldre altaruppsatsen.

Den byggnadsarkeologiska undersökningen 1951

I samband med restaureringen genomfördes en byggnadsarkeologisk undersökning av Manne Hofrén. Undersökningen visade resterna av den medeltida kyrkans grundmurar och påträffade den äldre altarstenen.

Resultaten blev mycket betydelsefulla för kunskapen om Södra Möckleby kyrkas medeltida historia.

Altaruppsatsen rekonstrueras 1983

Under 1982–1983 rekonstruerades den äldre altaruppsättningen. Äldre delar från 1749 återanvändes tillsammans med nytillverkade delar.

Altarbordet täcktes med trä och fick en barockliknande form. Altarringen målades så att den skulle harmoniera med altaruppsatsen.

Stenaltaret från 1951 byggs om

Det stenaltare som tillkom 1951 förändrades i samband med den nya altaruppsatsens rekonstruktion. Målet var att skapa ett kyrkorum där äldre delar kunde återfå en tydligare plats och därmed knyta an till den historiska kyrkans uttryck.

Kyrkans senaste större renovering

Den senaste större förändringen av kyrkorummet genomfördes under 1980-talet. Restaureringen innebar bland annat att äldre delar av altaruppsatsen återanvändes och att kyrkans historiska karaktär förstärktes.

Restaureringen av tornet 1983

År 1983 restaurerades tornets exteriör. Putsen togs bort från delar av tornet och murverket reparerades med kalkbruk. Lanterninen restaurerades också.

Tornets långa historia och bevarade medeltida byggnadsdelar gör det till en av kyrkans viktigaste historiska delar.

Kyrkogårdens medeltida historia

Kyrkogården har använts sedan medeltiden. Den äldre kyrkogården var sannolikt mer ängsliknande och hade betydligt färre gravvårdar än dagens kyrkogård.

Två äldre kalkstenshällar finns fortfarande kvar. Den ena används som steg vid den södra kyrktrappan och den andra ligger öster om koret. Hällarna är skadade och inskrifterna är svåra att läsa.

Kyrkogården 1641

En geometrisk karta från 1641 visar en kvadratisk kyrkogård omkring kyrkan. Den tycks då ha varit omgiven av en stenmur.

Kyrkogården byggs ut

Under senare delen av 1600-talet och början av 1700-talet utvidgades kyrkogården. En karta från 1736 visar en betydligt större kyrkogård än den som framgår av kartan från 1641.

Stigluckorna

På 1700-talet fanns träbyggda stigluckor vid kyrkogårdens norra och södra sidor. En teckning av Frigelius från 1753 visar också kyrkans torn i sydväst.

År 1808 hade stigluckorna ersatts av murade och tegeltäckta ingångar i söder och väster.

Grindarna från 1853

De nuvarande järngrindarna har funnits sedan 1853. Årtalet och initialerna C D finns markerade på grindarna.

Den nya kyrkogårdsmuren

När den nya kyrkan byggdes på 1850-talet förändrades även kyrkogården. En ny kyrkogårdsmur anlades omkring 1852 och senare lades delar av muren om.

År 1940 byggdes stora delar av muren om. Den norra delen har fortfarande ett äldre uttryck.

Koleraepidemin 1855–1856

Under vintern 1855–1856 drabbades Södra Möckleby av en koleraepidemi. Under en period på endast 25 dagar dog 23 personer. Den exakta platsen där de som dog i epidemin begravdes är inte känd.

Kyrkogårdens gravplatser

Under 1800-talet fanns en tydlig skillnad mellan köpta familjegravar och allmänna eller linjegravar. Det fanns också en äldre indelning efter byarna i socknen.

År 1947 upphörde den tidigare uppdelningen mellan köpta och allmänna gravplatser.

Äldre gravvårdar

På kyrkogården finns ett antal äldre gravvårdar från 1800-talet. Nio kalkstensvårdar från 1800-talet finns samlade i ett museum i kyrkogårdens sydöstra hörn. Ytterligare två liknande gravvårdar finns väster om tornet.

Det finns också gjutjärnskors från 1870- och 1880-talen.

Kyrkogården på 1900-talet

Fotografier från början av 1900-talet visar en kyrkogård med högt gräs, många gravstenar, murgröna och häckar. Gravvårdarna bestod bland annat av kalksten och granit.

På kyrkogården fanns träd av bland annat lönn, alm, ask och lind samt häckar av buxbom och liguster.

Kyrkogårdsutvidgningen 1939

Under 1930-talet planerades en utvidgning av kyrkogården. Arkitekten Erik Fant medverkade till planeringen. Det nya området anlades norr om den äldre kyrkogården och invigdes i september 1939.

Detta område motsvarar dagens kvarter 5 och 6.

Kyrkogården förändras efter 1950

Under slutet av 1950-talet och början av 1960-talet genomfördes en större omläggning av kyrkogården. Gravstenarna ordnades mer regelbundet och häckarna togs bort. Lägre områden fylldes upp och gräsytor anlades.

Den norra muren flyttades delvis och byggdes om. Kyrkogårdens senare utformning har därmed en tydlig prägel av 1900-talets kyrkogårdsplanering.

Södra Möckleby och Degerhamns industrihistoria

Södra Möckleby ligger i en del av Öland där industrihistorien varit mycket betydelsefull. Alunbruket och senare kalk- och cementindustrin skapade arbetstillfällen men påverkade också kyrkomiljön.

År 1822 hade alunbruket 322 anställda, varav 116 var barn. År 1886 bildades Ölands Cement AB och omkring 1920 hade företaget omkring 350 anställda.

Industrin kom därmed att spela en mycket stor roll för befolkningen i Södra Möckleby och den senare tätorten Degerhamn.

Utvandringen till Amerika

Mellan 1867 och 1926 emigrerade omkring 400 personer från församlingen till Amerika. Många av emigranterna var unga och hade begränsade möjligheter till arbete och försörjning i hembygden.

Utvandringen är en viktig del av Södra Möcklebys sociala historia och visar hur förändrade ekonomiska förhållanden påverkade socknens befolkning.

Votivskeppet och kustbygden

Votivskeppet Nanhild knyter kyrkan till Ölands kust- och sjöfartshistoria. Votivskepp förekommer ofta i kyrkor nära kusten och har en lång tradition som gåvor till kyrkor.

Södra Möckleby kyrkas votivskepp är därför inte bara en kyrklig utsmyckning utan också ett uttryck för den lokala befolkningens relation till havet.

Kyrkan och det tidiga kristnandet

De återanvända trädelarna från en äldre träkyrka är ett viktigt tecken på att kristen verksamhet förekom på platsen innan den medeltida stenkyrkan uppfördes.

Den medeltida stenkyrkan med långhus, kor, absid och kraftigt västtorn visar därefter hur den kristna kyrkoorganisationen etablerades på Öland under medeltiden.

Kyrkans kulturhistoriska betydelse

Södra Möckleby kyrka är kulturhistoriskt särskilt intressant eftersom den förenar flera olika historiska skikt. Det medeltida tornet är bevarat tillsammans med rester av den äldre kyrkans grundmurar och altarsten, medan själva kyrkorummet representerar 1800-talets nyklassicistiska kyrkoarkitektur.

Kyrkans inredning innehåller samtidigt delar från både 1700-talet, 1800-talet och 1900-talet. Restaureringen 1982–1983 innebar att äldre delar av altaruppsatsen åter kunde få en framträdande plats.

Kyrkan berättar därför inte bara om religiöst liv utan även om jordbrukssamhället, industrisamhället, emigrationen och förändringarna i det öländska landskapet.

Södra Möckleby kyrka i dag

Södra Möckleby kyrka används fortfarande som församlingskyrka inom Södra Ölands pastorat. Kyrkan ligger i Degerhamn och hör till Växjö stift.

Intill kyrkan finns ett församlingshem som kan användas för bland annat dop, vigslar, begravningar och privata arrangemang.

Kyrkans skydd och vård

Kyrkan och kyrkomiljön är kulturhistoriskt värdefulla och omfattas av det skydd som gäller för kyrkliga kulturminnen. Riksantikvarieämbetets Bebyggelseregister dokumenterar kyrkans byggnadshistorik och förändringar genom tiderna.

Kyrkans och kyrkogårdens fortsatta vård är viktig för att bevara de medeltida lämningarna, 1800-talets kyrkobyggnad och de äldre gravvårdarna för framtiden.

Viktiga årtal

1100-talet eller tidigare – en tidig kyrkobyggnad uppförs på platsen.

Medeltiden – en stenkyrka med långhus, kor, absid och kraftigt västtorn byggs.

1600-talet–1700-talet – kyrkogården utvidgas.

1700-talet – flera förändringar görs i den gamla kyrkan och en ny altaruppsats tillkommer.

1849 – grunden till den nya kyrkan läggs.

1850–1851 – den nuvarande kyrkan byggs.

28 september 1851 – kyrkan invigs.

1853 – de nuvarande järngrindarna till kyrkogården tillkommer.

1855–1856 – en koleraepidemi drabbar Södra Möckleby och 23 personer avlider på 25 dagar.

1884 – en begagnad orgel köps från Ås kyrka.

1899 – en dopfunt av Anton Waledow tillkommer.

1903 – en ny orgel byggs av E. A. Setterquist och Son.

1909–1910 – en omfattande restaurering genomförs.

1920-talet – votivskeppet Nanhild skänks till kyrkan.

1939 – den nya kyrkogårdsdelen norr om den äldre kyrkogården invigs.

1951 – en omfattande restaurering genomförs och den medeltida kyrkans grundmurar och altarsten dokumenteras.

1961 – tornet repareras.

1982–1983 – altaruppsatsen rekonstrueras och tornet restaureras.

2000-talet – kyrkans inventarier, fönster, dörrar och kyrkomiljö fortsätter att vårdas och dokumenteras.

Sammanfattning

Södra Möckleby kyrka är en kyrkomiljö med mycket lång historia. På platsen fanns tidig kristen verksamhet redan innan den medeltida stenkyrkan byggdes. Den medeltida kyrkan hade långhus, kor, absid och ett kraftigt västtorn, varav tornet fortfarande finns kvar.

Under 1800-talet revs den gamla kyrkan med undantag av tornet och den nuvarande kyrkan uppfördes 1850–1851 efter ritningar av Johan Fredrik Åbom. Den nya kyrkan är ett exempel på 1800-talets nyklassicistiska kyrkoarkitektur.

Under 1900-talet genomfördes flera stora restaureringar. Särskilt betydelsefull var restaureringen 1951, då den medeltida kyrkans grundmurar och altarsten dokumenterades. Vid restaureringen 1982–1983 rekonstruerades den äldre altaruppsatsen med återanvändning av historiska delar.

Kyrkogården har också en lång historia med medeltida rötter, äldre gravhällar, 1800-talets gravvårdar och en utvidgning från 1939. Kyrkan och kyrkogården berättar tillsammans om Södra Möcklebys religiösa, sociala och ekonomiska historia.

Källor och vidare läsning

Riksantikvarieämbetet – Bebyggelseregistret, Södra Möckleby kyrka

Riksantikvarieämbetet – Södra Möckleby kyrkogård

Svenska kyrkan – Södra Möckleby kyrka och församlingshem

Svenska kyrkan – Kyrkofolder om Södra Möckleby kyrka

Kalmar läns museum – Södra Möckleby

Öland – Södra Möckleby kyrka

Växjö stift – Församlingens liv och stiftets kyrkor