Läget

Södra Råda nya kyrka ligger i Södra Råda socken i Gullspångs kommun, på den värmländska sidan av det historiska gränsområdet mellan Värmland och Västergötland. Kyrkan ligger på Backa höjd, mindre än en kilometer från den medeltida Södra Råda gamla kyrkan.

Varför byggdes en ny kyrka?

Under 1800-talet ökade befolkningen och församlingen behövde en större och mer praktisk kyrka. Den gamla medeltida timmerkyrkan var liten och hade dessutom ett mycket stort kulturhistoriskt värde. År 1855 kom förslaget att bygga en ny kyrka.

Efter långvariga diskussioner om var den nya kyrkan skulle placeras bestämde man sig för Backa höjd. Platsen ligger mindre än en kilometer från den gamla kyrkan och gav församlingen möjlighet att få en betydligt större kyrkobyggnad.

Diskussionerna om kyrkans placering

Placeringen av den nya kyrkan var inte självklar. Södra Råda var historiskt en gränsbygd och området hade nära förbindelser både med Värmland och Västergötland. Efter diskussionerna valdes Backa höjd som plats för den nya kyrkan.

Att kyrkan byggdes så nära den gamla innebar att den medeltida kyrkan kunde bevaras samtidigt som församlingen fick ett större gudstjänstrum.

Kyrkan byggs 1857–1859

Södra Råda nya kyrka byggdes under åren 1857–1859. Byggmästare var A. O. P. Pettersson från Värsås.

Församlingens församlingsblad berättar att byggmästaren använde sig av församlingsbornas dagsverken. Arbetsdagarna meddelades från predikstolen, vilket visar hur mycket av kyrkobygget som byggde på den lokala församlingens arbetsinsatser.

Den nya kyrkan var mycket väl tilltagen för den växande 1800-talsförsamlingen och representerade en helt annan typ av kyrkobyggnad än den gamla medeltida timmerkyrkan.

Kyrkan invigs 1859

Kyrkan stod färdig 1859. När den nya kyrkan togs i bruk flyttades flera föremål från den gamla kyrkan över till den nya. Bland annat följde kyrkklockor och flera kyrkliga inventarier med.

Den gamla kyrkan hade därmed inte längre rollen som församlingens ordinarie gudstjänstkyrka.

Den gamla kyrkan överlämnas till staten

År 1859 köptes den gamla medeltida Södra Råda kyrkan av staten genom Vitterhetsakademien. Detta blev avgörande för att den gamla kyrkan kunde bevaras som kulturhistoriskt monument.

Södra Råda fick därmed två kyrkobyggnader med helt olika funktion och historia. Den nya kyrkan blev församlingens gudstjänstkyrka medan den gamla kyrkan bevarades som ett unikt exempel på medeltida träbyggnadskonst.

Kyrkans arkitektur

Södra Råda nya kyrka är en stor 1800-talskyrka byggd för att rymma den växande församlingen. Den skiljer sig tydligt från den äldre kyrkan genom sin storlek, sitt formspråk och sina material.

Kyrkorummet är ljust och relativt enkelt utformat. De vitkalkade väggarna och det blåmålade taket ger interiören en tydlig 1800-talskaraktär.

Kyrkan har långhus, kor och ett västligt torn. Tornet är en framträdande del av kyrkans exteriör och gör att kyrkan syns tydligt i landskapet.

Tornet

Tornet har under kyrkans historia förändrats. Vid den stora renoveringen 1955 kläddes tornet med kopparplåt. Förändringen gav tornet det utseende som det i huvudsak har i dag.

Kyrkklockorna

Två medeltida kyrkklockor flyttades från den gamla kyrkan till den nya när den nya kyrkan togs i bruk. Därmed följde en del av den gamla kyrkans historia med in i det nya kyrkorummet.

Kyrkklockorna har genom århundradena haft en viktig funktion i bygden. De har kallat människor till gudstjänst och markerat högtider, sorger och andra viktiga händelser.

Den stora klockan spricker

Den stora kyrkklockan sprack den 12 juli 1911 i samband med ringningen. Klockan såldes därefter till Historiska museet.

År 1912 köptes en ny kyrkklocka. Den ersatte den spruckna klockan och är en del av den fortsatta historien kring kyrkans klockringning.

Manuell ringning

Södra Råda kyrka är en av de få svenska kyrkor där man fortfarande använder manuell ringning. Kyrkklockorna rings alltså fortfarande av personer som drar i klockornas rep i stället för att ringningen helt sköts automatiskt.

Detta är en tradition som knyter dagens kyrka till äldre tiders kyrkoliv.

Kyrkans orgel

År 1860 anställdes en organist i församlingen. Enligt församlingsmaterialet kan det dock ha dröjt till 1886 innan kyrkan fick en riktig orgel.

År 1886 blev Johannes Almgren skolkantor. Han kom att tjänstgöra i omkring femtio år och hade därmed en lång anknytning till kyrkans musikliv.

Den nuvarande orgeln byggdes 1950 av Åkerman & Lund i Stockholm. Orgeln är en viktig del av kyrkorummets musikaliska historia.

Altartavlan

En av de mest framträdande detaljerna i kyrkorummet är altartavlan. Den målades 1875 av Gustaf Henrik Brusewitz.

Brusewitz var en betydande svensk konstnär och antikvarie med stort intresse för historia, konst och kulturminnen. Riksantikvarieämbetets arkiv innehåller också material som rör hans verksamhet och Södra Råda kyrka.

Motivet på altartavlan

Under altartavlan finns en text med anknytning till Matteusevangeliet 18:1–6. Texten handlar om Jesu undervisning om barnen och himmelriket.

Altartavlan och den tillhörande texten har därför en tydlig koppling till den kristna undervisningen och till kyrkans funktion som gudstjänst- och församlingslokal.

Kyrkorummets färgsättning

Interiören beskrivs som enkel med vitkalkade väggar och ett blåmålat tak. Den ljusa färgsättningen ger kyrkorummet ett öppet och ljust intryck.

Den enkla interiören gör samtidigt att altartavlan och andra inventarier får en framträdande plats i kyrkorummet.

Ljuskronorna

I kyrkan finns två kristallkronor som hör till den nya kyrkans inredning. De bidrar tillsammans med övriga ljuskällor till kyrkorummets karaktär.

Från den gamla kyrkan flyttades dessutom en mässingskrona till den nya kyrkan.

Inventarier från den gamla kyrkan

När den nya kyrkan togs i bruk flyttades flera föremål från den gamla kyrkan. På så sätt fick den nya kyrkan en direkt koppling till den äldre kyrkans långa historia.

Bland de föremål som flyttades finns en kyrkklocka, en oblatask, en kyrkkista för kyrksilvret, vissa ljusstakar, textilier och en mässingskrona.

Kyrksilvret och kyrkkistan

Kyrkan har också bevarat föremål som har samband med församlingens äldre kyrkliga liv. En kyrkkista användes för förvaring av kyrksilvret och följde med från den gamla kyrkan.

Sådana föremål är betydelsefulla eftersom de visar att den nya kyrkan inte började helt från början. Delar av den äldre kyrkans och församlingens historia flyttades över till den nya byggnaden.

Predikstolen

Predikstolen är en viktig del av kyrkorummets fasta inredning. Den har haft sin funktion i församlingens gudstjänstliv sedan den nya kyrkan byggdes.

Predikan hade en central roll i 1800-talets gudstjänst och kyrkans predikstol var därför en viktig del av kyrkorummets utformning.

Dopfunten

Dopfunten är ytterligare en viktig del av kyrkans inventarier. Dopet har varit en central del av församlingens verksamhet och binder samman den nya kyrkans historia med tidigare generationers kyrkoliv.

1955 års stora renovering

År 1955 genomfördes en större renovering av kyrkan. Då förändrades flera delar av kyrkans interiör och funktion.

Tornet kläddes med kopparplåt. Invändigt byggdes ett rum på södra sidan som kunde användas som konfirmand- och samlingsrum. På norra sidan ordnades bland annat skåp för textilier och utrymme för elektrisk utrustning.

Renoveringen innebar också att kyrkans uppvärmning moderniserades.

Förändringen av bänkarna

Vid renoveringen 1955 togs några av de nedersta bänkraderna bort. Detta förändrade kyrkorummets disposition och skapade mer utrymme för andra funktioner.

Uppvärmningen

Tidigare värmdes kyrkan bland annat med en järnkamin. Vid renoveringen 1955 ersattes det äldre systemet med bänkvärmare.

Detta var en del av den modernisering som genomfördes i många svenska kyrkor under 1900-talet.

Södra Råda kyrka och församlingens historia

Södra Råda kyrka är en del av en mycket äldre församlingshistoria än själva kyrkobyggnaden från 1850-talet. Södra Råda församling har funnits som kyrklig enhet sedan medeltiden och den gamla kyrkan visar hur långt tillbaka kyrkolivet i området sträcker sig.

Den nya kyrkan blev från 1859 den kyrka där det dagliga församlingslivet koncentrerades.

Församlingen och pastoraten

Södra Råda hörde historiskt till Vadsbo härad och Skara stift. Prästen utsågs däremot av Karlstads stift, vilket visar den speciella kyrkliga situation som området hade som gränsbygd.

År 1962 överfördes Södra Råda till Visnums pastorat. År 1971 återfördes församlingen till Amnehärads pastorat.

Södra Råda har varit annexförsamling sedan kristnandet.

Södra Råda – en gränsbygd

Södra Råda ligger i ett område där historiska gränser mellan Värmland och Västergötland möts. Rådabygden har under lång tid haft en särskild ställning mellan de båda landskapen.

Denna gränsposition har påverkat både bebyggelse, administration och kyrkliga förhållanden. Den nya kyrkan är därför inte bara en lokal kyrkobyggnad utan också en del av historien om gränsbygden kring Vänern och Skagern.

Den nya kyrkan och den gamla kyrkan

När den nya kyrkan byggdes förändrades förhållandet mellan de två kyrkorna. Den gamla kyrkan upphörde att vara församlingens ordinarie kyrka medan den nya kyrkan tog över gudstjänstlivet.

Att den gamla kyrkan bevarades samtidigt som den nya byggdes är mycket betydelsefullt. I många svenska socknar revs äldre kyrkor när större kyrkor byggdes under 1800-talet. I Södra Råda blev det i stället möjligt att bevara den medeltida timmerkyrkan.

Vad hände med den gamla kyrkan efter 1859?

Efter att staten hade köpt den gamla kyrkan 1859 fortsatte den att vara ett kulturhistoriskt monument. Den bevarades eftersom den ansågs ha ett mycket stort värde som exempel på svensk medeltida träarkitektur och medeltida kyrkomåleri.

Den gamla kyrkan kom därför att få en helt annan funktion än den nya. Den nya kyrkan användes av församlingen medan den gamla blev ett kulturhistoriskt minnesmärke.

Branden 2001

Den gamla Södra Råda kyrkan brann ned natten mellan den 11 och 12 november 2001. Branden var anlagd och den medeltida träkyrkan förstördes nästan helt.

Branden blev en av de mest uppmärksammade kulturmiljökatastroferna i Sverige under början av 2000-talet.

Den nya kyrkan på Backa höjd berördes inte av branden och fortsatte att vara den ordinarie kyrkan i Södra Råda.

Kyrkan i dag

Södra Råda kyrka är i dag en del av Amnehärad-Lyrestads pastorat. Svenska kyrkan beskriver den som den nordligaste kyrkan i pastoratet och den ligger på den värmländska sidan.

Kyrkan används fortfarande och är därmed inte enbart ett historiskt minnesmärke. Den är fortfarande en del av det lokala kyrkolivet.

Kyrkan används fortfarande för gudstjänster

Södra Råda kyrka används fortfarande för gudstjänster och kyrkliga handlingar. Den fungerar samtidigt som en viktig del av bygdens kulturmiljö.

I dag är kyrkan en så kallad säsongskyrka och hålls öppen under perioden från påsk till tacksägelsehelgen.

Kyrkans kulturhistoriska betydelse

Södra Råda nya kyrka har ett betydande kulturhistoriskt värde genom sin historia, sina inventarier och sitt samband med den medeltida kyrkan.

Kyrkan berättar om den stora förändring som skedde inom den svenska landsbygdens kyrkoväsende under 1800-talet. Befolkningen ökade, äldre kyrkor blev för små och nya större kyrkor byggdes på många håll.

Södra Råda är samtidigt speciellt eftersom den äldre kyrkan inte revs utan bevarades.

Kyrkan som bärare av äldre traditioner

Trots att kyrkan är byggd på 1850-talet innehåller den föremål och traditioner som är betydligt äldre. Kyrkklockan, oblatasken, kyrkkistan, ljusstakarna, textilierna och mässingskronan från den gamla kyrkan är exempel på hur den äldre kyrkohistorien lever vidare i den nya kyrkan.

Den manuella klockringningen är ytterligare ett exempel på en tradition som har överlevt in i vår egen tid.

Fotografier och dokumentation

Södra Råda nya kyrka finns dokumenterad genom äldre fotografier, museisamlingar och kyrkliga arkiv. Värmlands Museum har bland annat fotografiskt material från kyrkan och DigitaltMuseum innehåller dokumentation av kyrkan.

Även kyrkans interiör är dokumenterad genom fotografier som visar bland annat altaret, dopfunten, predikstolen, långhuset och orgeln.

Kyrkan och Södra Rådas kulturmiljö

Södra Råda kyrka ingår i en kulturmiljö där den nya och den gamla kyrkan tillsammans berättar om en lång utveckling av kyrkoliv och bebyggelse.

Den gamla kyrkans rekonstruktion efter branden 2001 har dessutom gjort Södra Råda till en mycket speciell plats där en nybyggd 1800-talskyrka och en rekonstruerad medeltida timmerkyrka ligger nära varandra.

Intressant samband med den rekonstruerade gamla kyrkan

Efter branden påbörjades ett omfattande arbete med att återuppföra den gamla Södra Råda kyrkan. Rekonstruktionen genomfördes med stor hänsyn till medeltida byggnadsteknik och invigdes 2022.

Den rekonstruerade gamla kyrkan och Södra Råda nya kyrka ligger fortfarande nära varandra. Tillsammans visar de hur kyrkobyggandet i Södra Råda förändrats från medeltiden till 1800-talet och vidare in i vår egen tid.

Den gamla kyrkan representerar den medeltida timmertraditionen medan den nya kyrkan representerar 1800-talets större församlingskyrkor.

Viktiga årtal

1855 – Förslag om att bygga en ny kyrka.

1857 – Byggnadsarbetet med den nya kyrkan inleds.

1859 – Södra Råda nya kyrka färdigställs och tas i bruk.

1859 – Staten köper den gamla Södra Råda kyrkan genom Vitterhetsakademien.

1860 – Organist anställs i församlingen.

1875 – Gustaf Henrik Brusewitz målar kyrkans altartavla.

1886 – Johannes Almgren blir skolkantor; församlingsmaterialet anger att en riktig orgel kan ha funnits från denna tid.

1911 – Den stora kyrkklockan spricker den 12 juli.

1912 – En ny kyrkklocka köps in.

1950 – Den nuvarande orgeln byggs av Åkerman & Lund i Stockholm.

1955 – En större renovering genomförs. Tornet kläs med kopparplåt och kyrkans interiör förändras.

1962 – Södra Råda överförs till Visnums pastorat.

1971 – Södra Råda återförs till Amnehärads pastorat.

2001 – Den gamla medeltida Södra Råda kyrkan brinner ned.

2022 – Den rekonstruerade gamla Södra Råda kyrkan invigs.

Sammanfattning

Södra Råda nya kyrka byggdes 1857–1859 när den gamla medeltida kyrkan inte längre ansågs tillräcklig för den växande församlingen. Kyrkan byggdes på Backa höjd, mindre än en kilometer från den gamla kyrkan, och blev från 1859 församlingens nya gudstjänstkyrka.

Byggmästare var A. O. P. Pettersson från Värsås och församlingsborna deltog genom dagsverken. Kyrkan fick en stor och ljus 1800-talsinteriör med vitkalkade väggar och blåmålat tak.

Bland kyrkans viktigaste inventarier finns altartavlan från 1875 av Gustaf Henrik Brusewitz, orgeln från 1950 av Åkerman & Lund samt flera föremål som flyttades över från den gamla medeltida kyrkan.

Kyrkans historia innehåller också flera viktiga förändringar. Tornet kläddes med kopparplåt vid renoveringen 1955, kyrkorummet förändrades och uppvärmningen moderniserades. Kyrkan har samtidigt behållit äldre traditioner, bland annat manuell klockringning.

Södra Råda nya kyrka är därför både en fungerande kyrka och ett viktigt historiskt dokument över 1800-talets kyrkobyggande. Tillsammans med den rekonstruerade gamla Södra Råda kyrkan bildar den en ovanligt tydlig bild av hur kyrkolivet och kyrkobyggandet förändrats genom århundradena.

Källor och vidare läsning

Svenska kyrkan – Södra Råda kyrka

Svenska kyrkan – Församlingsblad med utförlig historik om Södra Råda kyrka

Riksantikvarieämbetet – Södra Råda kyrka, minne och framtid

Värmlands Museum / DigitaltMuseum – Södra Råda kyrka

Wikimedia Commons – Interiör från Södra Råda nya kyrka

Gullspångs kommun – Södra Råda timmerkyrka

Länsstyrelsen Västra Götaland – Södra Råda timmerkyrka