Sankt Nicolai kyrka, även kallad S:t Nicolai kyrka eller Nikolaikyrkan, är en medeltida kyrka mitt i centrala Örebro. Den ligger vid Stortorget på Drottninggatan och var under lång tid stadens huvudkyrka. Kyrkan är Närkes största och en av landskapets mest betydelsefulla medeltida kyrkobyggnader.

Kyrkan är särskilt förknippad med två historiska händelser: Engelbrekt Engelbrektssons begravning år 1436 och valet av Jean Baptiste Bernadotte till svensk tronföljare år 1810.

Grundläggande fakta

Namn: Sankt Nicolai kyrka

Vanliga namn: S:t Nicolai kyrka, Nikolaikyrkan

Plats: Drottninggatan 16, Örebro

Landskap: Närke

Stift: Strängnäs stift

Församling: Nikolai församling

Byggnadstid: Kyrkans huvuddelar uppfördes från senare delen av 1200-talet till mitten av 1300-talet.

Byggnadsmaterial: Främst kalksten, med tegel och andra material i olika byggnadsdelar.

Byggnadstyp: Treskeppig kyrka med tvärskepp och västtorn.

Kulturhistoriskt skydd: Kyrkan skyddas enligt kulturmiljölagen och ingår i riksintresset för kulturmiljövården Centrala Örebro (T 20).

Kyrkans läge och betydelse för Örebro

S:t Nicolai kyrka ligger på den höjdrygg, en rullstensås, som löper genom Örebro i nord–sydlig riktning. Kyrkan har ett framträdande läge i stadskärnan och ligger nära Svartån.

När kyrkan började byggas under 1200-talet växte Örebro fram som stad. Kyrkan och staden utvecklades alltså ungefär under samma historiska period. Kyrkans placering på åsen gjorde den till ett tydligt landmärke i den framväxande stadsmiljön.

Under medeltiden var S:t Nicolai Örebros huvudkyrka. Den fungerade som centrum för stadens religiösa liv och har under århundradena varit en viktig samlingsplats för både kyrkliga ceremonier och betydelsefulla historiska händelser.

Kyrkans namn – Sankt Nicolai

Kyrkan är helgad åt Sankt Nikolaus, ett helgon som i den kristna traditionen bland annat förknippas med sjöfarare, handelsmän och resande.

Namnet förekommer i olika former: Sankt Nicolai, S:t Nicolai och Nikolaikyrkan. I nutida information från Svenska kyrkan används framför allt namnet S:t Nicolai kyrka.

Kyrkans byggnadshistoria

Byggstart under 1200-talet

Kyrkans äldsta huvuddelar började uppföras under 1200-talets andra hälft. Byggnadsarbetena fortsatte under lång tid och kyrkan tros ha stått färdig först omkring mitten av 1300-talet.

Riksantikvarieämbetets Bebyggelseregister anger byggnadsperioden ungefär till 1250–1349 och beskriver kyrkan som en rektangulär, treskeppig byggnad med valvslaget långhus, tvärskepp och sakristia i norr.

En kyrka som byggdes i etapper

S:t Nicolai uppfördes inte som en helt färdig byggnad på en gång. Arbetet skedde i olika skeden och kyrkans utformning förändrades under byggtiden.

Under byggandet ändrades bland annat pelar- och valvsystemet. Det färdiga kyrkorummet fick en karaktär som påminner om en hallkyrka, där de tre skeppen upplevs som en sammanhängande rymd.

Medeltida portaler

Kyrkans nord- och sydportal har medeltida ursprung. De är betydelsefulla byggnadsdetaljer som visar på kyrkans långa historia och de olika stilideal som förekom under medeltiden.

I kyrkans stenskulptur och byggnadsdetaljer finns både romaniserande, unggotiska och höggotiska drag. Det visar att kyrkan tillkom under en period då arkitekturens formspråk förändrades.

Arkitektur och byggnadens utformning

Treskeppigt långhus

Kyrkans långhus är uppdelat i tre skepp. Två rader av pelare delar in kyrkorummet och bär upp valven.

Denna konstruktion skapar ett stort sammanhängande rum, samtidigt som pelarraderna ger kyrkan dess tydliga indelning.

Tvärskeppet

Kyrkan har ett tvärskepp som korsar långhuset. Tillsammans med det treskeppiga långhuset ger det byggnaden en traditionell kyrklig grundform.

Västtornet

Kyrkan var ursprungligen utan torn. Under 1400-talet tillkom ett torn i väster, byggt av gråsten och tegel. Tornet har därefter byggts om och förändrats flera gånger.

Sakristian

Sakristian ligger i den norra delen av kyrkan. Den hör till kyrkans äldre byggnadsstruktur och finns med i beskrivningar av kyrkans ursprungliga huvuddelar.

Kalkstenen

Kalksten är ett av kyrkans mest framträdande byggnadsmaterial. Den har använts både i fasaden och i flera av kyrkans arkitektoniska detaljer.

I Örebro län bröts kalksten bland annat i Lanna och Yxhult. Denna lokala materialtradition har också betydelse för förståelsen av kyrkans senare restaureringar.

Tornets förändringar genom historien

Tornet har haft flera olika utseenden. En brand år 1643 förstörde bland annat tornspiran, kyrkans tak och orgelverk.

Efter branden fick tornet en hög och smal spira. Under 1770-talet ersattes denna av en klockformad huv med lanternin, ritad av arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz.

Tornets återkommande förändringar visar hur kyrkan anpassades till olika tiders byggnadsideal och behov.

Engelbrektskapellet

På kyrkans norra sida finns Engelbrektskapellet, som är förknippat med Engelbrekt Engelbrektsson och hans begravning.

Under 1400-talet byggdes ett sidokapell av tegel på kyrkans norra sida. Länsstyrelsen beskriver hur kapellet i traditionen har kopplats till Engelbrekts grav. Hans grav har emellertid aldrig återfunnits.

Det nuvarande Engelbrektskapellet uppfördes 1897–1898, under den senare delen av kyrkans omfattande restaureringsperiod. Det hade tidigare kallats Längbrokyrkan.

Engelbrekts begravning 1436

Engelbrekt Engelbrektsson var en svensk upprorsledare och riksföreståndare. Han mördades år 1436.

Enligt den historiska traditionen fördes hans stoft till S:t Nicolai kyrka och han begravdes där. Händelsen är en av de mest uppmärksammade i kyrkans historia.

Engelbrektskapellets fönster

I kapellet finns fyra fönster med färgade figurer. Enligt Svenska kyrkans beskrivning är figurerna olika i vart och ett av fönstren.

Ett av fönstren har en text längs kanterna som presenterar Engelbrekt. Kapellets utformning och utsmyckning knyter därmed an till hans historiska betydelse.

Engelbrekts vapensköld

I kapellets tak finns en avbildning av Engelbrekts vapensköld. Den utgör ytterligare en anknytning till traditionen om hans begravning i kyrkan.

Branden år 1643

År 1643 drabbades kyrkan av en brand som enligt Svenska kyrkans historiska sammanställning orsakades av ett åsknedslag.

Branden förstörde bland annat tornspiran, taket och orgelverket. Kyrkans byggnad och inredning behövde därefter repareras och återställas.

Branden är ett viktigt skede i kyrkans byggnadshistoria och bidrog till att tornets utformning senare förändrades.

Kyrkan och valet av Karl XIV Johan år 1810

En av de mest betydelsefulla händelserna i S:t Nicolai kyrkas historia inträffade år 1810, då Jean Baptiste Bernadotte valdes till svensk tronföljare.

Bernadotte blev senare kung Karl XIV Johan. Valet ägde rum i Örebro och kyrkan är därmed förknippad med en central händelse i Sveriges moderna kungahistoria.

Kyrkogården och kyrkotomten

Fram till början av 1800-talet omgavs kyrkan av en kyrkogård. När denna inte längre räckte till som begravningsplats anlades en ny kyrkogård söder om kyrkan, den nuvarande Nikolai kyrkogård eller Södra kyrkogården.

Den gamla kyrkotomten har därefter gradvis förändrats till en parkliknande miljö. Kyrkan ligger något högre än omgivande mark, och marknivån väster om kyrkan höjdes under 1770-talet.

Den stora restaureringen 1860–1900

Kyrkans nuvarande yttre präglas till stor del av en omfattande restaurering som genomfördes under senare delen av 1800-talet. Länsstyrelsen anger perioden 1860–1900.

Arbetet leddes av lektorn Adolf Kjellström, med medverkan av arkitekten Axel Herman Hägg. Restaureringen präglades av nygotikens ideal och en ambition att ge kyrkan ett mer sammanhållet medeltidsinspirerat utseende.

Adolf Kjellström

Adolf Kjellström var en viktig arkitekt och restaureringsledare i Örebro under 1800-talet. Han arbetade med S:t Nicolai kyrka och var också verksam vid andra betydelsefulla byggnader i staden, bland annat Olaus Petri kyrka och Rudbecksskolan.

Nygotisk utformning

Under restaureringen fick kyrkans fasad och tornspira en mer uttalad höggotisk karaktär. Gavlar och strävpelare försågs med nya arkitektoniska detaljer.

Det är viktigt att komma ihåg att dagens yttre därför inte enbart återger kyrkans ursprungliga medeltida utseende. Det är också ett resultat av 1800-talets restaureringsideal.

Takmaterial

Vid restaureringen lades kyrkans yttertak med mönsterlagt skiffer. År 1950 ersattes skiffertaket av kopparplåt.

Kyrkans interiör

Kyrkans inre har bevarat mer av sin ursprungliga karaktär än exteriören, även om också interiören har förändrats vid flera tillfällen.

Kyrkorummet har tre skepp med valv som bärs upp av kraftiga pelare. Väggar och valvkappor är putsade, medan pelare och valvribbor visar den huggna kalkstenen.

Valv och pelare

De kraftiga stenpelarna är viktiga delar av kyrkans medeltida konstruktion. De bär upp valven och delar in kyrkorummet i tre skepp.

De huggna detaljerna på pelarna hör till de få ursprungliga medeltida inslag som fortfarande är synliga i kyrkorummet.

Medeltida stenhuggeri

Kyrkans stenarkitektur visar olika medeltida stilar och hantverkstraditioner. Kombinationen av kalkstenspelare, valv och skulpturala detaljer gör byggnaden betydelsefull ur byggnadshistorisk synpunkt.

Väggmålningar och dekor

Under 1800-talets restaurering fick flera fönster glasmålningar efter kartonger av Carl Almquist.

Vid restaureringen 1962–1964 återskapades också vissa medeltida dekormålningar. Arbetet hade som mål att lyfta fram kyrkans äldre karaktär.

Dopfunt

En dopfunt av marmor och kalksten från 1889 finns kvar i kyrkan. Den ritades av Adolf Kjellström.

Dopfunten visar hur 1800-talets restaureringar inte bara förändrade byggnaden utan också tillförde nya inventarier, utformade i tidens stil.

Predikstolen

Kyrkans predikstol är tillverkad i granit av skulptören Erik Grate och dateras till 1939.

Predikstolen är ett exempel på hur modernare konst och material har tillförts den medeltida kyrkobyggnaden.

Restaureringen 1936

År 1936 genomfördes en omfattande restaurering under ledning av arkitekten Erik Fant. Den räknas till de större restaureringar som kyrkan genomgått under 1900-talet.

Restaureringen 1962–1964

Under åren 1962–1964 genomfördes ytterligare en stor restaurering efter ritningar av arkitekten Kurt von Schmalensee.

Arbetet syftade bland annat till att lyfta fram kyrkans medeltida utseende. Vissa delar av den invändiga restaureringen från 1800-talet togs bort i olika omgångar under 1900-talet.

Restaurering av fasaden under 2020-talet

Under 2023 restaurerades bland annat två änglaskulpturer vid kyrkans sydportal. Skulptören Basem Zammam högg nya änglar i kalksten.

Vid fasadarbetena återanvändes också viss kalksten från Gamla krematoriet på Norra kyrkogården.

Enligt Svenska kyrkans information var målet att säkra fasaden för lång tid framöver. Kyrkans kalkstensfasad och tornspira är särskilt viktiga delar av byggnadens utseende.

Kyrkan i dag

S:t Nicolai kyrka är fortfarande en aktiv kyrka mitt i Örebro. Svenska kyrkan beskriver den som en öppen och välkomnande plats med gudstjänstliv och konserter.

Kyrkan används bland annat för gudstjänster, andakter, musik och kyrkliga förrättningar. Den kan också bokas för dop och bröllop.

Svenska kyrkans webbplats anger 352 sittplatser i kyrkan.

Kyrkan som kulturmiljö

S:t Nicolai kyrka är skyddad enligt kulturmiljölagen. Kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser som tillkommit före 1940 omfattas av lagens skydd enligt Länsstyrelsens information.

Kyrkan ingår dessutom i riksintresset för kulturmiljövården Centrala Örebro (T 20). Dess värde ligger inte bara i själva byggnaden utan också i dess läge, kyrkotomten och den historiska stadsmiljön runt omkring.

Kyrkans historiska betydelse

S:t Nicolai kyrka har en ovanligt lång och mångsidig historia. Den har varit Örebros huvudkyrka, förändrats genom bränder och restaureringar och varit plats för viktiga nationella händelser.

Kyrkan är särskilt betydelsefull genom sitt medeltida ursprung och sin ställning som huvudkyrka i Örebro, Engelbrekt Engelbrektssons begravningstradition, valet av Jean Baptiste Bernadotte till svensk tronföljare 1810, sina medeltida portaler, pelare och byggnadsdetaljer, 1800-talets nygotiska restaurering samt den fortsatta användningen som kyrka och kulturhistoriskt landmärke.

Tidslinje

1200-talets andra hälft: Kyrkans byggande påbörjas.

Omkring mitten av 1300-talet: Kyrkans huvuddelar tros vara färdigbyggda.

1400-talet: Västtorn och norra sidokapellet tillkommer.

1436: Engelbrekt Engelbrektsson begravs enligt traditionen i kyrkan.

1643: En brand, orsakad av åsknedslag enligt Svenska kyrkan, förstör bland annat tornspiran, taket och orgelverket.

1770-talet: Tornets äldre spira ersätts av en klockformad huv med lanternin.

1810: Jean Baptiste Bernadotte väljs till svensk tronföljare i Örebro.

1860–1900: Omfattande restaurering under ledning av Adolf Kjellström; kyrkan får sin nuvarande yttre prägel.

1889: Dopfunt av marmor och kalksten tillkommer, ritad av Adolf Kjellström.

1897–1898: Det nuvarande Engelbrektskapellet uppförs.

1936: Restaurering under ledning av Erik Fant.

1939: Erik Grates predikstol i granit tillkommer.

1950: Skiffertaket ersätts med kopparplåt.

1962–1964: Restaurering efter ritningar av Kurt von Schmalensee.

2023: Nya kalkstensänglar tillverkas vid sydportalen och fasadarbeten genomförs.

Besöka S:t Nicolai kyrka

S:t Nicolai kyrka

Drottninggatan 16, Örebro

Församling: Nikolai församling, Svenska kyrkan i Örebro

Källor och vidare läsning

Svenska kyrkan – Historien om S:t Nicolai kyrka

Svenska kyrkan – S:t Nicolai kyrka

Länsstyrelsen – Nikolai kyrka

Riksantikvarieämbetet – Bebyggelseregistret, Sankt Nicolai kyrka

Svenska kyrkan – Vi restaurerar S:t Nicolai kyrka

Länsstyrelsen – Adolf Kjellströms Örebro

Wikipedia – St Nicolai kyrka