Sunnersbergs kyrka ligger på Kålland, cirka nio kilometer nordväst om Lidköping i Västergötland. Kyrkan tillhör Sunnersbergs församling i Skara stift. Den ligger högt på en kulle och är känd för sin smala tornspira.

Kyrkans äldsta byggnadsdelar är från slutet av 1100-talet. Det nuvarande utseendet präglas framför allt av den stora ombyggnaden 1868–1869.

Namn: Sunnersbergs kyrka.

Plats: Kålland, nordväst om Lidköping.

Stift: Skara stift.

Församling: Sunnersbergs församling.

Äldsta byggnadsdelar: Från slutet av 1100-talet.

Nuvarande utseende: Huvudsakligen från ombyggnaden 1868–1869.

Kapacitet: Cirka 300 personer.

Toalett: Finns i kyrkan.

Vinterstängning: Kyrkan är normalt stängd från jul till påsk.

Kyrkans läge och omgivning

Sunnersbergs kyrka ligger på en höjd med utsikt över det omgivande landskapet. Den höga, smala tornspiran gör kyrkan synlig på långt håll. Kyrkan är uppförd av sandsten, och de äldsta delarna härstammar från slutet av 1100-talet.

Den medeltida kyrkan

Den ursprungliga kyrkan uppfördes sannolikt i slutet av 1100-talet. Den bestod av ett rektangulärt långhus och ett lägre kor med rakt avslutad östvägg. Byggnaden var uppförd av sandsten.

Under senmedeltiden förlängdes kyrkan. På 1400-talet tillkom ett torn, och kyrkan var troligen välvd vid denna tid.

Ombyggnaden 1709

År 1709 revs det äldre koret och ersattes av det nuvarande tresidigt avslutade koret. Troligen togs även det gamla valvet ned i samband med arbetena, och långhuset fick ett trätak.

År 1713 dekorerades trätaket med målningar av Lidköpingsmålaren Petter Wernberg (1667–cirka 1735). Målningarna försvann senare när kyrkan byggdes om under 1800-talet.

Den stora ombyggnaden 1868–1869

Den mest genomgripande förändringen av kyrkan skedde 1868–1869. Då byggdes kyrkan om till en korskyrka med korsarmar mot norr och söder. I anslutning till den norra korsarmen uppfördes en ny sakristia.

Vid ombyggnaden gjordes också flera förändringar i kyrkorummet:

Läktare byggdes längs tre av kyrkorummets sidor.

En ny, öppen takkonstruktion med lövsågade dekorationer tillkom.

Den äldre bänkinredningen ersattes.

Fönstren förstorades.

Tornets bottenvåning inreddes till vapenhus.

De äldre takmålningarna förstördes.

Byggmästare för ombyggnaden var A. Pettersson från Uppsala. Efter arbetena fick kyrkan en tydlig nygotisk prägel, både invändigt och utvändigt.

Restaureringen 1955

År 1955 genomfördes en restaurering efter ritningar av arkitekten Axel Forssén (1888–1961). Yttertaket lades om, korgolvet höjdes och även sakristian höjdes. Inredningen förändrades delvis.

Restaureringen 1993–1994

En omfattande restaurering genomfördes 1993–1994. Målet var bland annat att återställa kyrkorummets ursprungliga färgsättning så långt det var möjligt.

I samband med restaureringen tillkom ett dopaltare och en ikon.

Kyrkans exteriör

Kyrkan är uppförd av sandsten och har byggts om flera gånger. Den nuvarande byggnaden har korsformad plan efter 1800-talets ombyggnad. Tornet har en hög, smal spira och är ett framträdande inslag i landskapet.

Tornet bevarades i huvudsak oförändrat vid ombyggnaden 1868–1869, även om bottenvåningen då inreddes till vapenhus. Tornet är spånbeklätt och har en tornspira från 1700-talet.

Altartavlan – möjligen av Anthonis van Dyck

Kyrkans altartavla föreställer Kristi döda kropp, buren av änglar. Den anses möjligen vara ett verk av den holländske konstnären Anthonis van Dyck (1599–1641) och ska ha målats på 1620-talet. Attribueringen anges som osäker.

Altartavlan skänktes till kyrkan 1779 av Claes Julius Ekeblad (1742–1808) och hans hustru Brita Horn (1745–1791) på Stola herrgård.

Predikstolen från 1600-talet

Predikstolen är ett rikt utsmyckat arbete från 1600-talet. Den bekostades och skänktes till kyrkan på 1670-talet av greve Magnus Gabriel De la Gardie (1622–1686).

På predikstolen finns vapensköldar som tillhör De la Gardie och hans hustru, furstinnan Maria Eufrosyne.

Läktarna och läktarmålningarna

Den första läktaren byggdes 1697. Läktarbröstet målades av Carl Örn från Lidköping, verksam från 1686.

År 1744 ansågs läktaren vara för trång och en ny byggdes. På dess läktarbröst målades Kristus och apostlarna.

Vid ombyggnaden 1869 byggdes ytterligare en ny läktare. Målningarna med Kristus och apostlarna bevarades och hänger numera på väggarna i koret.

Orgeln

Kyrkans första orgel stod färdig 1786. Den skänktes av Claes Julius Ekeblad och byggdes av Johan Everhardt (1718–1798) från Skara.

Den nuvarande orgeln skänktes av greve Gustaf Piper på Stola och byggdes 1857 av orgelbyggaren Sven Fogelberg i Lidköping.

År 1899 utökade orgelbyggaren Carl Axel Härngren orgeln till åtta stämmor. År 1997 renoverades den av Smedmans orgelbyggeri i Lidköping.

Dopfunten från 1869

Kyrkans dopfunt är tillverkad av vitmålat trä och är sexsidig. Den tillverkades av A. Pettersson 1869, i samband med den stora ombyggnaden.

På dopfunten står Jesu ord från Markusevangeliet: ”Låt barnen komma till mig”.

Dopfunten placerades centralt i kyrkan. Församlingens historiska beskrivning kopplar detta till 1800-talets betoning av barndopet, i en tid då den baptistiska rörelsen växte och argumenterade för vuxendop. Sunnersbergs dopfunt anges vara en av de tidiga med denna utformning och placering.

Textilierna i sakristian

Makarna Ekeblad på Stola skänkte även kyrkliga textilier som fortfarande finns bevarade i sakristian. Bland dessa finns en mässhake av sammet från 1793 och två kalkkläden som syddes av Brita Horn i slutet av 1700-talet.

Det Silfverhielmska gravkoret

År 1645 byggdes ett gravkor på kyrkans södra sida, intill vapenhuset. Det uppfördes för överste Måns Silfverhielm (cirka 1600–1645) och hans hustru Brita Ekeblad (1614–1661).

Gravkoret revs vid ombyggnaden 1869, liksom ett senmedeltida vapenhus. Av det äldre vapenhuset finns den östra väggen kvar; den ingår numera i den södra korsarmens västra mur.

Delar från gravtumban finns bevarade, inmurade i den södra korsarmens innerväggar.

Porträtt och begravningsvapen

På långhusets södra vägg finns ett porträtt och ett epitafium över riksrådet Claes Ekeblad den äldre (1669–1737).

Flera begravningsvapen som tillhör den Ekebladska släkten finns upphängda vid ingången till sakristian. De minner om släktens historiska anknytning till kyrkan och Stola herrgård.

Soluret från 1928

På utsidan av den södra korsarmsväggen finns ett solur som sattes upp 1928.

Kyrkklockorna

I tornet hänger två kyrkklockor. Den ena är medeltida och har inskriptioner. Den andra göts 1752 av Nils Billsten i Skara.

På 1752 års klocka finns en inskrift som uppmanar den som hör klockans ljud att komma till Guds hus och höra Herrens ord.

Den äldre klockstapeln

På 1600-talet stod en klockstapel på kyrkogården. Den revs någon gång efter 1725.

Kyrkogården

Kyrkogården ligger runt kyrkan på höjden och omges av en kallmurad gråstensmur. Den äldre kulturhistoriska beskrivningen anger att muren var knappt en meter hög och hade större ingångar i söder och väster samt en mindre ingång i öster.

Vid ingångarna fanns granitstolpar med enkla järngrindar från 1800-talet. Från den västra porten leder trappor upp mot kyrkan eftersom muren delvis ligger lägre än själva kyrkplatsen.

På kyrkogården finns flera äldre gravvårdar och en murad bod från 1746. Där finns även ett förråd på den norra sidan.

Liljestenarna

En bevarad dubbel liljesten förvaras i kyrkans vapenhus. Den är ett äldre kristet gravmonument och hör till kyrkans historiska inventarier.

Kyrkan i dag

Sunnersbergs kyrka är en del av Sunnersbergs församling. Församlingen har flera kyrkor och äldre kyrkplatser på Kålland och i trakten kring Lidköping.

Kyrkan rymmer cirka 300 personer och har toalett. Den är normalt vinterstängd från jul till påsk. Svenska kyrkan upplyser också om att fullständig tillgänglighetsanpassning inte alltid är möjlig, men att behov ofta kan lösas om de meddelas i god tid.

Källor och vidare läsning

Svenska kyrkan – Sunnersbergs kyrka

Sveriges kyrkor – kulturhistorisk beskrivning av Sunnersbergs kyrka

Svenska kyrkan – Gammalt och nytt samsas i Sunnersbergs kyrka, Kyrkobladet 2023

Sunnersbergs församling – Kyrkogårdar