Tämta Kyrka
Borås Kommun
|
Tämta kyrka är en kyrkobyggnad i norra delen av Borås kommun. Den tillhör sedan 2010 Fristads församling (tidigare Tämta församling) i Skara stift. Kyrkobyggnaden Inventarier
Klockor
Orgel Kyrkan var ej öppen vid besöket. Källa: Wikipedia – Tämta kyrka Fotodatum 2008-09-20 Koordinater: 57.903809, 12.907047 Klicka på bilden för att komma till bildgalleriet med flera bilder 15 Bilder |
Tämta kyrka ligger i Tämta i Borås kommun, Västra Götalands län. Kyrkan tillhör Fristads församling och är en av församlingens fem kyrkor.
Den nuvarande kyrkan byggdes 1865 efter ritningar av arkitekten Thor Medelplan. Kyrkan uppfördes på en helt ny kyrkplats, skild från den gamla kyrkan inne i Tämta by.
Det är alltså viktigt att skilja mellan den gamla Tämta kyrka – den medeltida kyrkan inne i Tämta by, som revs 1865 – och den nuvarande Tämta kyrka från 1865, som ligger ungefär en kilometer norr om den gamla kyrkplatsen.
Ja, det fanns en gammal kyrka i Tämta, och den var medeltida.
Den exakta byggnadstiden är inte känd, men Länsstyrelsen och den kulturhistoriska inventeringen beskriver den som en medeltida kyrka. Den låg mitt i Tämta by vid en vägkorsning.
Den gamla kyrkan var mycket liten jämfört med dagens kyrka. Den var ungefär 15 meter lång och 8 meter bred.
Den var byggd av gråsten och saknade sakristia. Taket var täckt med ekspån.
Det var alltså en liten medeltida sockenkyrka som under århundradena hade byggts om och förändrats, men som fortfarande hade mycket av sin ursprungliga karaktär kvar.
Den gamla kyrkan låg mitt i Tämta by, vid en vägkorsning.
Detta var alltså en helt annan miljö än den nuvarande kyrkan. När den nya kyrkan byggdes valde man en ny plats ungefär en kilometer norrut, på Kihls hed, mellan Tämta by och Hestra gård.
Den gamla kyrkplatsen finns fortfarande kvar.
I dag är platsen Tämta ödekyrkogård, och där finns bland annat rekonstruerade grundmurar efter den gamla kyrkan, gamla gravvårdar och en minnessten.
Trots att den gamla kyrkan var liten kunde den enligt den kulturhistoriska inventeringen rymma omkring 240 personer.
Den hade två läktare: en läktare i väster och en läktare i norr.
På läktarna fanns långa stolrum. Det säger en del om hur man försökte utnyttja varje del av den lilla kyrkobyggnaden när befolkningen ökade.
Under 1800-talets första hälft ökade befolkningen i Tämta.
Den lilla gamla kyrkan blev därför alltmer otillräcklig.
Samtidigt blev byggnaden allt mer förfallen.
År 1830 förordnade Kungl. Maj:t att Tämta kyrka inte längre fick repareras. Samma beslut omfattade även Vänga kyrka. Tanken var att när de båda kyrkorna inte längre gick att använda skulle en ny gemensam kyrka byggas.
Församlingen accepterade emellertid inte denna lösning.
Tämta ville ha en egen kyrka.
År 1849 fick Tämta församling tillåtelse att bygga en egen ny kyrka.
Den gamla kyrkan var då redan så dålig att den närmast var fallfärdig.
Samtidigt var den gamla kyrkplatsen olämplig eftersom marken var sank.
Därför valdes en helt ny plats för kyrkan. Den nya kyrkoplatsen blev Kihls hed, belägen mellan Tämta by och Hestra gård.
Det betyder att Tämta är ett tydligt exempel på en kyrka där den nya kyrkan inte byggdes på den gamla kyrkplatsen.
Ritningar till den nya kyrkan gjordes 1861 av arkitekten Thor Medelplan.
Medelplan var en relativt ung arkitekt och Tämta kyrka hör till hans kyrkobyggnader från 1860-talet. Riksantikvarieämbetets förteckning över kyrkoarkitekter anger Tämta kyrka med ritningsår 1861 och byggnadsår 1865.
Grundläggningen påbörjades 9 maj 1865.
Kyrkan uppfördes av sten i kalkbruk.
Redan den 10 oktober 1865 var kyrkan så färdig att gudstjänst kunde hållas. Den officiella invigningen dröjde dock till 1875, eftersom det fortfarande behövdes pengar för den invändiga målningen.
Foto: Tämta kyrka av Riksantikvarieämbetet, licensierad under CC BY (Erkännande).
Tämta kyrka är en nyklassicistisk salkyrka, men den har även tydliga nygotiska inslag.
Kyrkan har långhus, smalare femsidigt kor, västtorn, lanternin, rundbågiga fönster, tegeltäckt sadeltak, en mindre takryttare över koret, vitputsade fasader och sidoingångar på långsidorna.
Arkitekturen är ganska ovanlig för trakten.
Den kulturhistoriska inventeringen beskriver kyrkan som eklektisk, eftersom den kombinerar nyklassicistiska och nygotiska drag.
Tämta kyrka har en mycket egenartad fasad.
På långhusets ändar skjuter fasaden upp över takfoten och ger intryck av kraftiga pelare.
Sidoingångarna ligger i ett något smalare parti av byggnaden, och över dessa är takfoten bruten.
Denna höjdsträvan ger kyrkan ett visst nygotiskt uttryck trots att grundformen är nyklassicistisk.
Tornet är placerat i kyrkans västra del.
Det är smalare än långhuset och har fyra våningar.
Överst finns en lanternin med rundbågiga öppningar.
Lanterninen kröns av ett kors.
Tornets utformning är en av kyrkans mest karakteristiska detaljer.
I tornet finns också några ovanliga äldre detaljer.
I tornfönstrens underkant finns smidda ljushållare.
De är mycket intressanta eftersom de visar hur kyrkan kunde belysas innan elektriciteten infördes.
Kyrkans långhus har sadeltak.
Taket har traditionellt varit täckt med tegel.
Över koret finns en polygonal takryttare med ett smalt, högt tak som kröns av ett kors.
Tornets lanternin har kopparklätt tak.
Kyrkorummet är brett och ljust.
Interiören är i grunden nyklassicistisk men innehåller föremål och utsmyckningar från flera olika tider.
Det finns alltså en tydlig blandning av 1800-talets ursprungliga kyrkorum, äldre inventarier från den gamla medeltida kyrkan, 1949 års restaurering, Einar Forseths målningar och senare färgsättningar.
Detta gör kyrkorummet betydligt mer historiskt innehållsrikt än vad man kanske först kan tro när man ser den relativt enkla exteriören.
När kyrkan var ny fanns bland annat polygonal predikstol, ljudtak, nummertavla, bänkar med ekimitation, blått tak och nygotiskt skrank kring altaret.
Altaret var vitmålat med brun marmorering.
Över triumfbågen fanns ett bibelord.
Mycket av denna ursprungliga inredning förändrades senare, men en del finns fortfarande bevarad.
En av de allra viktigaste historiska länkarna till den gamla kyrkan är predikstolen från den medeltida kyrkan.
Den är barock och hade delvis målats om av kyrkomålaren Detleff Ross omkring 1760.
Predikstolen flyttades så småningom över till den nya kyrkan.
År 1935 placerades den i vapenhuset och efter konservering sattes den in i kyrkorummet vid restaureringen 1949.
Detta är ett mycket värdefullt föremål eftersom det faktiskt har använts i både den gamla och den nya Tämta kyrka.
Även den medeltida dopfunten flyttades från den gamla kyrkan till den nya.
Den finns fortfarande kvar och är en av de viktigaste historiska länkarna till den gamla kyrkobyggnaden.
Den visar att delar av den medeltida kyrkans inventarier fortfarande finns bevarade trots att själva byggnaden revs.
Från den gamla kyrkan kommer också en Madonnaskulptur från 1200-talet.
Den finns inte längre i Tämta kyrka utan är numera förvarad på Borås museum.
Det är ett mycket viktigt medeltida föremål och visar att den gamla kyrkan hade ett betydande konsthistoriskt innehåll.
Även kyrkklockorna från den gamla kyrkan flyttades till den nya kyrkan.
Den mindre klockan hade tidigare fungerat som korklocka.
I den kulturhistoriska inventeringen anges att klockorna i tornets klockvåning troligen är medeltida.
Det innebär att det fortfarande kan finnas mycket gamla delar av den gamla kyrkan kvar i den nuvarande kyrkans torn.
Från den gamla kyrkan togs också en järnbeslagen träkista.
Den hör till de äldre föremål som dokumenterats från den gamla kyrkans inventarier.
Även glaskronor från den gamla kyrkan flyttades till den nya.
Det visar att man inte bara tog med de mest värdefulla kyrkliga föremålen utan även delar av den äldre kyrkans belysning och inredning.
Den gamla kyrkan målades sannolikt 1666.
Den målades senare om eller kompletterades omkring 1753, då kyrkomålaren Detleff Ross var verksam.
Ross är känd för sina kyrkomålningar på många håll i Västsverige.
Den gamla Tämta kyrka hade alltså ett målat kyrkorum, även om mycket av dessa målningar gick förlorade när kyrkan revs.
Altaret i den gamla kyrkan var gjort av sten och hade en träskiva.
Det var alltså en ganska enkel altaruppbyggnad som passade den lilla medeltida stenkyrkan.
När den nya kyrkan och den nya kyrkogården anlades återanvändes material från den gamla kyrkan.
År 1882 byggdes en del av kyrkogårdsmuren av kvadrar från den gamla kyrkan.
Det innebär att sten från den medeltida kyrkan fortfarande finns synlig i den nuvarande kyrkomiljön.
Detta är särskilt intressant eftersom den gamla kyrkan annars är helt borta som byggnad.
Den gamla kyrkplatsen övergavs inte helt när den nya kyrkan byggdes.
Kyrkogården fortsatte att finnas kvar.
Eftersom den inte längre användes för nya begravningar har den i stor utsträckning kunnat behålla sin äldre karaktär.
I dag är platsen en ödekyrkogård.
När landsvägen färdigställdes i slutet av 1930-talet gjordes en upprensning av den gamla kyrkplatsen.
Stenmurar och en enkel smidesgrind uppfördes.
Grundmurarna efter den gamla kyrkan rekonstruerades så att besökare fortfarande kan förstå kyrkans tidigare storlek och läge.
År 1942 restes en minnessten på platsen.
Vid den gamla kyrkans kor hittades ett mycket intressant stenfragment av porfyrisk diabas.
Det har tolkats som en del av ett medeltida resealtare eller en relikgömma.
Sådana föremål är mycket ovanliga. Inventeringen nämner att endast ett fåtal liknande föremål var kända när undersökningen gjordes. Ett finns exempelvis i Hedareds stavkyrka.
Det här fyndet ger ytterligare en antydan om den gamla kyrkans medeltida historia.
På den gamla ödekyrkogården finns flera äldre gravvårdar.
I den södra delen finns ett antal stenvårdar från 1600-talet.
Flera är formade som hjulkors eller solkors.
Den norra delen av kyrkogården användes enligt Länsstyrelsen ogärna i äldre tid. Där begravdes bland annat personer som hade avrättats för brott.
Den gamla kyrkogården har under lång tid skötts på traditionellt sätt som en slåtteräng.
Detta har gjort att flera växtarter som gynnas av slåtter finns kvar på platsen.
Bland annat förekommer darrgräs och prästkrage.
Det innebär att ödekyrkogården inte bara har ett kyrkohistoriskt värde utan även ett biologiskt och landskapshistoriskt värde.
När laga skifte genomfördes 1857 bestod Tämta by av sju hemman.
Länsstyrelsen påpekar att byns storlek skulle kunna tyda på ett förhistoriskt ursprung, men att de kända fornlämningarna inte ger något säkert stöd för en lång kontinuitet av bebyggelsen på just denna plats.
Området kring Tämta har däremot fornlämningar från bland annat stenålder och äldre järnålder.
När den nya kyrkan byggdes på Kihls hed skapades ett nytt sockencentrum.
Kyrkomiljön kom att bestå av kyrkan, kyrkogården, skola, lärarbostad, församlingshem, ekonomibyggnader och andra mindre byggnader.
Den nuvarande kyrkan ligger alltså inte mitt i den gamla byn utan i ett separat kyrkligt centrum som växte fram från 1860-talet.
I anslutning till den nuvarande kyrkan finns ett äldre skolhus.
Det används i dag som församlingshem.
Det innebär att även skolmiljön bidrar till den historiska karaktären kring kyrkan.
När kyrkan stod klar 1865 var mycket av interiören fortfarande ganska enkel.
Den officiella invigningen dröjde till 1875.
I samband med invigningen och den fortsatta färdigställningen tillkom invändig målning och utsmyckning. Enligt inventeringen utfördes arkitekturbunden målning 1875 av Anders Gustav Ljungström.
När kyrkan byggdes var den sannolikt ursprungligen oputsad.
År 1885 putsades kyrkan.
År 1894 putsades den på nytt och takrännor sattes upp.
En kamin installerades omkring 1892.
Det innebar att kyrkan kunde värmas under den kalla årstiden.
En ny kamin installerades senare under 1900-talet.
Tämta kyrka fick sin första orgel först 1913.
Det var en tramporgel.
Det är en intressant detalj eftersom kyrkan då redan hade varit i bruk i nästan 50 år.
I dag finns fortfarande en tramporgel från 1913 i kyrkans västra del på norra sidan av orgelläktaren.
Den första riktiga piporgeln installerades 1972.
Detta innebär att Tämta kyrka under mer än hundra år efter byggandet inte hade någon större piporgel.
Den viktigaste förändringen av dagens kyrkorum skedde 1949.
Restaureringen förändrade kyrkans interiör ganska kraftigt.
Bland annat flyttades sakristian, läktarunderbyggnader byggdes, golven lades om, bänkarna förändrades, sittplatserna minskades, sidogångar skapades, mittgången breddades, elvärme installerades, elektrisk belysning infördes, koret byggdes om, tre korfönster murades igen och nya målningar skapades av Einar Forseth.
Konstnären Einar Forseth fick uppdraget att dekorera kyrkans kor.
Forseth är en mycket betydande svensk konstnär och är bland annat känd för utsmyckningen av Gyllene salen i Stockholms stadshus.
I Tämta målade han en framställning av Korsen på Golgata.
Målningarna utfördes al secco på de igenmurade korfönstren.
Detta är ett av kyrkans viktigaste konsthistoriska inslag.
Vid restaureringen ansåg man att koret behövde förändras.
Tre korfönster murades igen och de nya väggytorna användes för Forseths målningar.
Samtidigt flyttades altaret mot östväggen och det äldre skranket togs bort.
Det gav också bättre plats för en katafalk vid jordfästningar.
Före restaureringen fanns omkring 450 sittplatser.
Efter restaureringen minskades antalet till omkring 320.
Bänkarna kortades så att sidogångar skapades och mittgången breddades.
Bänkarna fick också bredare sitsar och lutande ryggstöd för att bli bekvämare.
Ursprungligen låg sakristian bakom altaret.
Vid restaureringen 1949 flyttades den till den norra delen av vapenhuset och en del av utrymmet under läktaren togs i anspråk.
Den tidigare dörren till sakristian ändrades senare till ett fönster.
År 1935 hade predikstolen från den gamla kyrkan flyttats till vapenhuset.
Efter konservering återinsattes den i kyrkorummet 1949.
Det var ett medvetet försök att föra tillbaka ett äldre historiskt föremål till kyrkorummet.
Den predikstol som ursprungligen hörde till den nya kyrkan från 1860-talet finns också bevarad.
Även dess ljudtak och nummertavla finns kvar.
Det betyder att Tämta kyrka i dag har mycket tydliga spår av både den medeltida kyrkan och den första inredningen från 1860-talet.
Kyrkogården har flera olika generationer av murar.
Den sydöstra delen av muren från 1882 är byggd med sten från den gamla kyrkan.
Övriga delar av muren tillkom huvudsakligen under 1900-talet.
Det gör muren till en viktig fysisk länk mellan den gamla och den nya kyrkan.
År 1896 fick tornet kopparplåt och åskledare sattes upp.
År 1940 lades taket om med nytt enkupigt tegel.
År 1998 reparerades tornets takstol efter rötskador och tornets tak samt lanterninen renoverades.
Omkring år 2000 målades hela kyrkans interiör om.
Dagens färgsättning går bland annat i olivgröna, gulbruna och grå toner.
Den nuvarande färgsättningen är alltså relativt modern, medan delar av själva inredningen och byggnaden är från 1860-talet eller äldre.
En intressant detalj är de gamla smidda ljushållarna i tornets fönster.
De är bevarade och visar hur man tidigare kunde placera ljuskällor i kyrkan innan elektrisk belysning blev vanlig.
Sådana små detaljer bidrar till upplevelsen av kyrkans ålder.
Tämta kyrka har ett stort kulturhistoriskt värde.
Det beror inte bara på själva byggnaden från 1865 utan på att kyrkomiljön berättar om flera olika historiska perioder.
Här finns en ny kyrka från 1865, den gamla medeltida kyrkans inventarier, en medeltida dopfunt, en Madonna från 1200-talet som numera finns på Borås museum, gamla kyrkklockor, barockpredikstolen, äldre glaskronor, järnbeslagen kista, 1800-talets kyrkogård, stenar från den gamla kyrkan i kyrkogårdsmuren, Einar Forseths målningar, 1913 års tramporgel och 1972 års piporgel.
Även det äldre skolhuset, som numera är församlingshem, bidrar till den historiska miljön.
Den gamla kyrkan är alltså helt borta som byggnad, men kyrkplatsen är ovanligt välbevarad.
På platsen finns grundmurarna efter den gamla kyrkan, den gamla kyrkogården, gravvårdar från 1600-talet, stenmurar, smidesgrind, minnessten från 1942 och stenfragmentet från det möjliga medeltida resealtaret eller relikgömman.
Det gör Tämta gamla kyrkplats till en mycket intressant plats att besöka om man vill förstå kyrkans äldre historia.
Det fanns två viktiga orsaker.
Den gamla kyrkan var för liten och förfallen.
Dessutom låg den gamla kyrkplatsen på sank mark.
Därför valdes Kihls hed som ny plats.
Den låg mellan Tämta by och Hestra gård och kunde fungera bättre som centrum för den växande församlingen.
Tämta är alltså inte ett fall där den gamla kyrkan revs och den nya byggdes direkt på samma grund.
Här blev det en flytt av kyrkplatsen.
Den gamla kyrkan låg i Tämta by på den gamla medeltida kyrkplatsen.
Den nya kyrkan byggdes på Kihls hed, en ny kyrkplats från 1865.
Avståndet är ungefär en kilometer.
Medeltiden – Den gamla Tämta kyrka uppförs. Exakt byggnadsår är inte känt.
1666 – Den gamla kyrkan målas sannolikt.
Omkring 1753–1760 – Detleff Ross arbetar med målningar i den gamla kyrkan.
1830 – Kungl. Maj:t förbjuder ytterligare reparationer av Tämta och Vänga kyrkor.
1849 – Tämta får tillstånd att uppföra en egen ny kyrka.
1857 – Laga skifte visar Tämta by med sju hemman.
1861 – Thor Medelplan gör ritningarna till den nya kyrkan.
9 maj 1865 – Grundläggningen av den nya kyrkan påbörjas.
10 oktober 1865 – Kyrkan är så färdig att gudstjänst kan hållas.
1865 – Den gamla medeltida kyrkan rivs.
1875 – Den nya kyrkan invigs officiellt och invändig målning färdigställs.
1882 – Kyrkogårdsmuren på sydöstra sidan byggs med sten från den gamla kyrkan.
1885 – Kyrkan putsas.
1892 – Kamin installeras.
1894 – Kyrkan putsas på nytt och takrännor sätts upp.
1896 – Tornet får kopparplåt och åskledare.
1913 – Den första tramporgeln anskaffas.
1935 – Den gamla predikstolen flyttas till vapenhuset.
1940 – Taket läggs om med nytt enkupigt tegel.
1942 – Minnessten reses på den gamla kyrkplatsen.
1949 – Stor restaurering. Sakristian flyttas, kyrkorummet byggs om, bänkarna förändras och Einar Forseth utför sina målningar.
1972 – Kyrkan får sin första piporgel.
1998 – Tornets takstol repareras och lanterninen renoveras.
Omkring 2000 – Kyrkorummets interiör får nuvarande färgsättning.
I dag – Tämta kyrka är en del av Fristads församling och den gamla kyrkplatsen finns kvar som Tämta ödekyrkogård.
Tämta kyrka har en betydligt äldre historia än den nuvarande kyrkobyggnaden från 1865.
Den gamla Tämta kyrka var en liten medeltida gråstenskyrka, ungefär 15 × 8 meter, som låg mitt i Tämta by. Den saknade sakristia och hade ekspåntak. Kyrkan målades under 1600- och 1700-talen och förändrades under århundradena.
Under 1800-talet hade befolkningen ökat och den gamla kyrkan blev både för liten och förfallen. År 1830 förbjöds ytterligare reparationer.
Efter många diskussioner fick Tämta 1849 tillstånd att bygga en egen ny kyrka. Eftersom den gamla kyrkplatsen var sank valdes Kihls hed, ungefär en kilometer norr om den gamla kyrkan.
Den nya kyrkan ritades av Thor Medelplan och byggdes 1865. Den är en särpräglad nyklassicistisk salkyrka med nygotiska inslag. Den officiella invigningen ägde rum 1875.
Det mycket intressanta är att många föremål från den gamla medeltida kyrkan fortfarande finns kvar. Bland dem finns den medeltida dopfunten, den barocka predikstolen, kyrkklockorna, glaskronor och en järnbeslagen kista. En Madonna från 1200-talet finns numera på Borås museum.
Även sten från den gamla kyrkan återanvändes i den nya kyrkomiljön, bland annat i kyrkogårdsmuren från 1882.
Den gamla kyrkplatsen är dessutom mycket välbevarad som Tämta ödekyrkogård. Där finns rekonstruerade grundmurar efter kyrkan, gamla gravvårdar, stenmurar och en minnessten från 1942.
Det viktigaste att ta med sig är alltså:
Ja – Tämta hade en gammal medeltida kyrka.
Den gamla kyrkan låg inne i Tämta by.
Den revs 1865.
Den nuvarande kyrkan byggdes på en ny plats, cirka en kilometer norrut.
Den nya kyrkan ritades av Thor Medelplan och stod färdig 1865.
Flera föremål från den gamla kyrkan finns fortfarande kvar i dagens kyrka.
Den gamla kyrkplatsen finns fortfarande kvar som Tämta ödekyrkogård med rekonstruerade grundmurar.
Länsstyrelsen Västra Götaland – Tämta ödekyrkogård
Svenska kyrkan – Fristads församling, våra kyrkor och församlingshem
| Kommun | Borås |
| Län | Västra Götaland |
| Byggnadsår | 1865 |
| Stift | Skara stift |
| Pastorat | Fristads pastorat |
| Församling | Fristads församling |
| Hemsida | Svenska Kyrkan |
| Öppettider | Inga fasta tider |
| Telefon | 033-22 23 00 |
