Tiveds Kyrka
Laxå Kommun
|
Tiveds kyrka är en kyrkobyggnad som sedan 2006 tillhör Finnerödja-Tiveds församling (tidigare Tiveds församling), sedan 2014 i Strängnäs stift (tidigare Skara stift). Kyrkan ligger i Sanneruds by på en västsluttning med utsikt över sjön Unden i Laxå kommun. Kyrkobyggnaden Inventarier Orgel Kyrkan var ej öppen vid besöket. Källa: Wikipedia – Tiveds kyrka Fotodatum 2022-04-15 Koordinater: 58.768753, 14.529767 Klicka på bilden för att komma till bildgalleriet med flera bilder 69 Bilder
|
Tiveds kyrka ligger i Sannerud i Tiveden, Laxå kommun, vid den östra stranden av sjön Unden. Kyrkan ligger på en strandvall med utsikt över sjön och är en del av den äldre bymiljön i Sannerud. Området ligger historiskt i Västergötland, även om området sedan 1967 tillhör Örebro län.
Kyrkan tillhör idag Finnerödja-Tiveds församling och Strängnäs stift. Tiveds församling hörde tidigare till Skara stift och överfördes till Strängnäs stift 2014.
Det här är en viktig del av Tiveds kyrkohistoria.
Tived hade ingen egen kyrka under medeltiden eller 1500-, 1600- och 1700-talen. När gränsen mellan Vadsbo härad i Västergötland och Sundbo härad i Närke fastställdes omkring 1680 bestämdes att Tived skulle höra till Undenäs socken och församling.
Tivedsborna fick därför göra den långa färden till Undenäs kyrka. För många var det flera mil till fots på gamla kyrkstigar. Några körbara vägar fanns inte och på vissa sträckor fick stigarna förstärkas med stockar över sank mark.
Den gamla kyrkan i Undenäs var en medeltida träkyrka. Den stod kvar fram till 1890 då den förstördes i en brand. Den nuvarande Undenäs kyrka byggdes därefter på platsen strax söder om den gamla.
Det betyder alltså att Tiveds kyrka från 1847 är den första egentliga kyrkan i Tived. Det finns inga belägg i de källor som gåtts igenom för att en äldre kyrkobyggnad skulle ha stått på Tiveds kyrkas nuvarande plats.
Redan 1688 gjorde Tivedsborna en framställan om att få bygga ett eget kapell. Prästen i Undenäs, Erik Haqvin Undenius, stödde önskemålet och även Skarabiskopen Haquin Spegel ställde sig bakom tanken. Något bygglov eller kungligt beslut kom dock inte.
År 1718 försökte Tivedsborna igen.
Vid en biskopsvisitation 1779 togs frågan åter upp. Tivedsborna var då beredda att själva bidra ekonomiskt till ett kapellbygge.
Det var alltså nästan 160 års kamp innan Tived fick sin egen kyrka.
Den långa vägen till Undenäs var ett stort problem.
Särskilt besvärligt var det för små barn som skulle döpas, gamla och sjuka som skulle ta emot nattvarden, personer som skulle begravas samt människor som skulle delta i gudstjänster och kyrkliga högtider.
De gamla stigarna har senare kommit att kallas kyrkstigar och är fortfarande ett viktigt kulturhistoriskt minne från tiden före Tiveds egen kyrka. En del av dessa gamla leder finns kvar i Tiveden.
Det kunde dessutom vara mycket svårt att ta sig fram vintertid. Stora Trehörningen och andra sjöar kunde ibland användas som vintervägar när isen bar.
Vid en prostvisitation 1822 blev kyrkfrågan mer konkret.
Gränserna för det blivande kapellaget fastställdes. Det omfattade då 103 åbor och omkring 760 invånare.
En byggnadskommitté tillsattes och en tomt stakades ut på Sanneruds södra gärde.
Men det fanns fortfarande oenighet om var kyrkan skulle byggas.
Under 1800-talets första hälft var Åboholms bruk en betydande plats i Tived. Där fanns många arbetare och därför fanns det de som ville att den nya kyrkan skulle byggas vid bruket.
Andra alternativ var Sannerud och Baggekärr.
Sannerud fick så småningom allt starkare stöd och blev den plats där kyrkan kom att byggas.
År 1839 visiterade Skarabiskopen Johan Albert Butsch Undenäs församling.
Frågan om ett kapell i Tived diskuterades åter. Biskopen var positiv och besökte senare själv Tived tillsammans med en delegation. De aktuella platserna Sannerud och Baggekärr undersöktes.
År 1842 kom slutligen det kungliga beslut som bekräftade bildandet av Tiveds kapellag och beslutet att Tived skulle få egen kyrka och präst. Befolkningen hade då vuxit till omkring 1 500 personer.
Grunden till den nya kyrkan lades sommaren 1846.
Själva byggnadsarbetet genomfördes sedan under sommaren 1847.
Byggmästare var Anders Pettersson från Värsås. Han var bara omkring 26–28 år gammal när han fick uppdraget. Tiveds kyrka uppges ha varit hans första kyrkobygge som ansvarig byggmästare och kom senare att betraktas som ett slags mästarprov.
Han kom senare att ansvara för byggandet av ytterligare ett stort antal kyrkor i Västergötland och Småland.
En mycket intressant del av kyrkans historia är att Tivedsborna själva gjorde en stor del av arbetet.
Arbetsstyrkan bestod till stor del av frivilliga från bygden. De fick också bidra med transporter, sten, timmer och andra byggnadsmaterial.
Gårdar som hade hästar eller oxar fick hjälpa till med transporterna.
Arbetet kunde börja redan klockan fem på morgonen och arbetsdagen inleddes enligt berättelserna med bön.
Det är därför Tiveds kyrka brukar framhållas som ett ovanligt exempel på ett kyrkobygge där hela bygden engagerade sig.
Själva långhuset och sakristian uppfördes på mycket kort tid.
Byggnadsarbetet sommaren 1847 tog omkring sju veckor, vilket har gjort Tiveds kyrka känd som ett ovanligt snabbt genomfört kyrkobygge.
Kyrkan kunde tas i bruk redan 24 juli 1847, då långhuset och sakristian var tillräckligt färdiga.
Den högtidliga invigningen ägde däremot rum 10 oktober 1847.
Kyrkan kallades då Norra Tivedens kapell.
Invigningen leddes av kontraktsprosten Johan Christian Brandelius från Fredsberg, tillsammans med prosten Anders Skarman från Undenäs.
Tiveds första präst var Arvid Fredrik Tengstrand, som blev kapellpredikant.
Kyrkans läktare byggdes 1848 av byggmästaren Olof Forsberg från Sågkvarn.
När kyrkan byggdes 1847 hade den inget torn.
Kyrkklockorna hängde istället i en klockstapel på kyrkogården.
Planerna på ett torn tog fart omkring 1858 och det nuvarande tornet uppfördes 1865. Tornet ritades av arkitekten Albert Törnqvist.
Det är alltså viktigt att skilja på 1847, då långhus och sakristia uppfördes, och 1865, då kyrktornet byggdes.
Kyrkklockorna beställdes 1848 från Rönnbloms gjuteri i Jönköping.
De hängde ursprungligen i klockstapeln på kyrkogården och flyttades senare till kyrktornet.
Även efter invigningen återstod arbeten.
År 1870 målades kyrkan.
En något speciell detalj är att takteglet som hade utlovats av ägaren till Sätra bruk, professor Norder, inte kom på plats förrän 1865.
Tiveds kyrka är en nyromansk 1800-talskyrka.
Långhuset uppfördes 1847 efter ritningar av J.F. Åbom. Han kom senare att bli en av 1800-talets mer kända svenska arkitekter.
Tornet från 1865 ritades av Albert Törnqvist.
Kyrkan har rektangulärt långhus, västtorn, rundbågiga fönster, putsade fasader, rundbågsfriser under takfoten, tunnvälvt trätak, sakristia samt kor med två fönster.
Tornets spetsiga gavlar ger det ett något annorlunda uttryck än långhuset.
Mycket av kyrkans interiör är fortfarande bevarad från 1800-talet.
Det ursprungliga tunnvälvda trätaket finns kvar.
Kyrkan är relativt sparsmakad när det gäller utsmyckning och saknar väggmålningar. Det är istället ljuset, arkitekturen och utsikten mot Unden som är en viktig del av kyrkans karaktär.
Kyrkans två korfönster har glasmålningar från 1922.
De ritades av konstnären Yngve Lundström och utfördes av den välkända glasmålerifirman N.P. Ringström i Stockholm.
Det stora fönstret bakom altaret visar Kristus som välsignar en knäböjande gestalt.
Glasmålningen är mycket färgstark, med bland annat blått, violett, rött och grönt.
Altarkrucifixet är från 1959.
Det skapades av Herman Carlsson, som var elev till skulptören Carl Milles.
Flera av kyrkans ljuskronor har tillkommit genom donationer.
1852 skänkte Sara Andersdotter från Baggekärr tre ljuskronor.
En annan ljuskrona skänktes av Karl Jakobsson från Kungsbacken.
De två mindre ljuskronorna skänktes av Greta Tivell.
I kyrkan finns ett speciellt smidesträd där dopdroppar kan hängas upp.
En dopdroppe görs för varje person som döps i Tiveds kyrka. Dopdropparna tillverkas av Jeanette Håkansson i Häggeboda.
En väggbonad i kyrkan föreställer Jesu liknelse om Guds rike.
Den tillverkades av Regina Gustavsson 1976.
Orgelns historia är lite speciell.
Under många år använde organisten Tilander sin egen orgel. Som ersättning fick han samla in en kollekt under midsommardagen.
De tillgängliga källorna ger inte tillräckligt säkra uppgifter för att ange en exakt byggare och ett exakt årtal för den nuvarande orgeln utan ytterligare arkivkontroll.
Även kyrkans vardagliga verksamhet hade gamla ersättningsformer.
Kyrkväktarens första lön bestod av en spiskaka bröd från varje matlag.
Klockare Tilander hade bland annat ansvar för kyrkogården och fick som ersättning rätt att bärga gräset där och göra hö.
I samband med elektrifieringen av socknen under 1940-talet fick kyrkan elektrisk uppvärmning.
År 1943 tillkom kapprum och toalett.
Kyrkan har genomgått flera restaureringar under 1900-talet.
Under 1983–1984 gjordes bland annat inbyggnader under läktaren.
En större invändig restaurering genomfördes 1990, under ledning av arkitekten Jerk Alton. Bland annat ändrades färgsättningen.
1991 renoverades tornet.
År 2015 genomfördes en yttre renovering och en handikappramp byggdes.
Kyrkogården hör samman med kyrkans tillkomst på 1840-talet.
Det är alltså inte fråga om en medeltida kyrkogård som senare fått en ny kyrka, utan om en kyrkoplats som etablerades när Tived äntligen fick sin egen kyrka.
Tived blev kapellförsamling 1842 och fick sin kyrka 1847.
År 1855 avskildes Tived från Undenäs och blev ett eget pastorat. Den förste kyrkoherden var Gustav Vallentin Yllander.
Det var en viktig förändring eftersom Tived därmed fick ett eget kyrkligt centrum.
Tiveds församling uppgick 2006 i Finnerödja-Tiveds församling. År 2014 överfördes församlingen från Skara stift till Strängnäs stift.
Idag hör Tiveds kyrka till Finnerödja-Tiveds församling i Bodarne pastorat, Strängnäs stift.
Tiveds kyrka är skyddad enligt kulturmiljölagen. Kyrkobyggnader som tillkommit före 1940 är skyddade enligt 4 kap. kulturmiljölagen.
Kyrkans värde ligger inte bara i själva byggnaden utan också i det mycket natursköna läget vid Unden, Sanneruds äldre bymiljö, kyrkans samband med de gamla kyrkstigarna, berättelsen om den långvariga kampen för en egen kyrka, det ovanligt snabba kyrkobygget 1847, att stora delar av den ursprungliga interiören finns kvar, de historiska glasmålningarna från 1922 samt kyrkogården och dess samband med 1800-talets Tived.
Nej – inte vad de historiska källorna visar.
Det här är viktigt om Tiveds kyrka ska beskrivas historiskt.
Tiveds kyrka från 1847 är Tiveds första kyrkobyggnad.
Före 1847 fanns ingen äldre medeltida Tiveds kyrka som revs för att ge plats åt den nuvarande. Tivedsborna tillhörde Undenäs församling och gick eller färdades längs de gamla kyrkstigarna till Undenäs kyrka.
Det finns däremot en gammal kyrklig historia i närområdet genom Undenäs, vars medeltida träkyrka fanns kvar ända till branden 1890. Den är alltså inte en föregångare till Tiveds kyrka utan tillhör Undenäs kyrkohistoria.
1680-talet – Tived knyts till Undenäs församling.
1688 – Första kända framställningen om eget kapell.
1718 – Ny framställan om kyrka eller kapell.
1779 – Frågan tas åter upp vid biskopsvisitation.
1822 – Planerna på ett kapellag börjar konkretiseras.
1839 – Skarabiskopen besöker Tived.
1842 – Kungligt beslut om Tiveds kapellag och egen kyrka.
1846 – Grunden till kyrkan läggs.
1847 – Tiveds kyrka byggs och invigs.
1848 – Läktaren byggs och kyrkklockorna beställs.
1855 – Tived blir eget pastorat.
1865 – Kyrktornet byggs.
1870 – Kyrkan målas.
1922 – Korfönstrens glasmålningar tillkommer.
1943 – Kapprum och toalett tillkommer.
1959 – Altarkrucifixet tillkommer.
1976 – Väggbonaden tillverkas.
1983–1984 – Restaurering och inbyggnader under läktaren.
1990 – Större invändig restaurering.
1991 – Tornet renoveras.
2006 – Tiveds församling uppgår i Finnerödja-Tiveds församling.
2014 – Övergång från Skara till Strängnäs stift.
2015 – Yttre renovering och handikappramp.
Länsstyrelsen Örebro – Tiveds kyrka
Svenska kyrkan – Våra kyrkor, Bodarne pastorat
Svenska kyrkan – Undenäs kyrka
Riksdagen – Utvidgning av Tivedens nationalpark, historiska uppgifter om Kyrkstigen
| Kommun | Laxå |
| Län | Örebro |
| Byggnadsår | 1847 |
| Stift | Strängnäs stift |
| Pastorat | Bodarne pastorat |
| Församling | Finnerödja-Tiveds församling |
| Hemsida | Svenska Kyrkan |
| Öppettider | Inga fasta tider. |
| Telefon | 0584-100 20 |
