Torbjörntorps kyrka ligger i Torbjörntorp, omkring fem kilometer norr om Falköping i Falköpings kommun, Västra Götalands län. Kyrkan ligger högt i landskapet och är mycket framträdande i den omgivande bygden. Den nuvarande kyrkan tillhör Mössebergs församling i Skara stift och är en av de större kyrkorna i Falköpings pastorat.

Den nuvarande kyrkan invigdes 6 oktober 1872, på Mikaelidagen, av Skarabiskopen Johan Albert Butsch. Kyrkan hade då uppförts som gemensam församlingskyrka för Torbjörntorp och Friggeråker.

Den gamla medeltida kyrkan

Ja, det fanns en äldre kyrka i Torbjörntorp.

Den gamla kyrkan var en medeltida kyrka på samma plats som den nuvarande kyrkan. Den revs i samband med att den nya stora kyrkan byggdes omkring 1870–1871. Den nuvarande kyrkan ersatte alltså en äldre kyrka på samma kyrkplats.

Den gamla kyrkan var tillsammans med Friggeråkers gamla kyrka utgångspunkten för planerna på en gemensam, större kyrka. De båda äldre kyrkorna hade blivit små och kostsamma att underhålla.

Hur gammal var den gamla kyrkan?

Den exakta byggnadstiden är inte fastställd i de källor som finns tillgängliga.

Det står dock klart att Torbjörntorp hade en medeltida kyrka, och flera bevarade föremål visar på en mycket gammal kyrklig verksamhet på platsen.

I den nuvarande kyrkan finns bland annat en gotisk madonnaskulptur från 1200-talets mitt, två stavkorshällar och liljestenar som har samband med den äldre kyrkohistorien.

Det går därför att konstatera att kyrkplatsen har medeltida ursprung, även om man inte bör ange ett exakt byggnadsår för den gamla kyrkan utan ytterligare arkeologiska eller arkivmässiga belägg.

Förslaget om en gemensam kyrka 1786

Tankarna på en ny gemensam kyrka går långt tillbaka.

År 1786 väckte dåvarande kyrkoherden i Falköping, Daniel Sandberg, för första gången förslaget att Torbjörntorp och Friggeråker skulle bygga en gemensam kyrka.

Bakgrunden var framför allt att de båda medeltida kyrkorna var små, gamla och dyra att underhålla.

Dessutom låg kyrkorna relativt nära varandra. Därför ansågs det möjligt och praktiskt att samla församlingarna kring en större kyrka.

Tanken var först att den nya kyrkan skulle placeras någonstans mellan de båda gamla kyrkorna.

Efter undersökningar kom man emellertid fram till att den lämpligaste platsen var den gamla kyrkplatsen i Torbjörntorp.

Motstånd mot den gemensamma kyrkan

Förslaget fick inte omedelbart stöd.

Församlingsborna i både Torbjörntorp och Friggeråker övervägde istället att bygga om eller bygga till sina gamla kyrkor.

Frågan återkom gång på gång under flera decennier.

Det skulle dröja omkring 80 år från det första förslaget 1786 innan planerna slutligen kunde genomföras.

1856 – beslut om kyrklig samfällighet

Den 15 juni 1856 fattades beslut om en kyrklig samfällighet mellan de båda församlingarna.

Detta blev ett viktigt steg mot den nya kyrkan.

Men ännu återstod mycket arbete.

Det slutliga beslutet om byggandet dröjde ytterligare.

1867 – ritningar och kostnader

Först 1867 blev ritning och kostnadsberäkning fastställda så att byggandet kunde förberedas på allvar.

Enligt det äldre jubileumsmaterialet hade huvudritningen uppgjorts av byggmästaren Bergström i Slöta och kostnadsberäknats till 28 779 riksdaler och 44 öre.

Andra källor anger att kyrkan ritades av arkitekten J.F. Åbom. Svenska kyrkans aktuella material anger inte arkitekten på sin sida, medan den arkitekturhistoriska forskningen identifierar Torbjörntorp som en av Åboms kyrkor och anger att ritningen är från 1868.

Det är därför rimligt att beskriva kyrkan som ritad av J.F. Åbom, med byggnadsarbetet genomfört under slutet av 1860-talet och början av 1870-talet.

Kungligt tillstånd och finansiering

År 1868 meddelades församlingarna att Kungl. Maj:t hade medgett en rikskollekt och stambok för kyrkobygget.

Det behövdes eftersom kyrkokassan endast hade 8 riksdaler tillgängligt när projektet skulle genomföras.

Församlingarna beslutade därför bland annat om ett åttaårigt amorteringslån på 6 000 kronor.

Det upprättades också en förteckning över matlag som var skyldiga att utan ersättning utföra arbete vid kyrkobygget.

Kyrkans byggnad

Torbjörntorps kyrka är en salkyrka i nyromansk stil.

I Svenska kyrkans kulturhistoriska material anges byggnadsår 1871, invigning 1872, arkitekt J.F. Åbom, byggnadstyp salkyrka och nyromansk interiör.

Kyrkan är stor och ljus och har ett kraftigt torn.

Den är uppförd i putsat murverk och har en tydligt symmetrisk utformning.

Åboms arkitektur

J.F. Åbom var en betydande svensk 1800-talsarkitekt och ritade ett stort antal kyrkor.

Torbjörntorps kyrka är särskilt intressant eftersom Åbom här använde en genomarbetad korlösning.

Arkitekturhistorisk forskning har visat tydliga likheter mellan Torbjörntorps kyrka och andra kyrkor som Åbom ritade. Torbjörntorps kyrka ritades enligt denna forskning 1868 och byggdes därefter.

Kyrkorummet har bland annat ett tredingstak och en hög skärm som skiljer koret från sakristian.

Invigningen 1872

Den högtidliga invigningen ägde rum 6 oktober 1872, på Mikaelidagen.

Den förrättades av biskop Butsch.

Kyrkan hade därmed blivit den gemensamma kyrkan för de båda församlingarna Torbjörntorp och Friggeråker.

Den gamla kyrkan revs

När den nya kyrkan stod färdig revs den gamla medeltida kyrkan i Torbjörntorp.

Det är alltså inte fråga om att den gamla kyrkan byggdes om till den nuvarande.

Den gamla byggnaden försvann och ersattes av den stora kyrkan som står där idag.

Däremot togs flera äldre föremål tillvara och finns fortfarande kvar.

Madonnaskulpturen

En av kyrkans mest värdefulla medeltida klenoder är en gotisk madonnaskulptur från 1200-talets mitt.

Den föreställer Maria och är ett viktigt exempel på medeltida bildkonst. Svenska kyrkan räknar den som en av kyrkans klenoder.

En annan beskrivning anger en tronande madonna i ek från 1200-talets senare del, omkring 115 cm hög.

Eftersom källorna anger något olika datering är det säkrast att ange 1200-talet, alternativt omkring mitten av 1200-talet.

Mariaaltaret

I kyrkan finns också ett Mariaaltare från slutet av 1800-talet.

På eller kring Mariaaltaret finns dessutom mindre träfigurer från medeltiden.

Det är ett exempel på hur den nya 1800-talskyrkan kompletterades med både nyare och äldre religiös konst.

Liljestenarna

I kyrkans torn har liljestenar murats in.

Liljestenar är medeltida gravmonument, framför allt förknippade med Västergötland.

Att sådana stenar finns inmurade i Torbjörntorps kyrka är ytterligare ett tydligt tecken på kyrkplatsens medeltida historia.

Stavkorshällarna

I vapenhuset står två stavkorshällar.

Den ena är särskilt intressant eftersom den är försedd med ett motiv som liknar ett hakkors.

Stavkorshällar är medeltida gravmonument och hör till den äldre kristna gravtraditionen i Västergötland.

Den gamla altartavlan

Den nuvarande kyrkans altartavla är målad av A.G. Ljungström.

Det äldre jubileumsmaterialet anger att han fick uppdraget att måla altartavlan och att motivet skulle vara Jesu bergspredikan.

Svenska kyrkans nuvarande information beskriver altartavlan som ”Jesus med lärjungarna”.

Det är alltså en central målning i kyrkorummet från kyrkans första tid.

Passionstavlan

Från den äldre kyrkan kommer också ett passionskompass som finns på norra väggen.

Det är ett äldre religiöst föremål med anknytning till Kristi lidande.

Tavlan med Jungfru Marias kröning

På korets norra vägg finns en äldre manieristisk målning som föreställer Jungfru Marias kröning samt scener ur Apostlagärningarna.

Detta konstverk är ytterligare ett exempel på kyrkans äldre konstnärliga föremål.

Kyrkklockorna

Torbjörntorps kyrka har tre kyrkklockor.

Två av dem är medeltida och den tredje är från 1600-talet.

Svenska kyrkan anger en nyare lillklocka från 1683 samt två större medeltida klockor.

En mer detaljerad beskrivning anger att storklockan är senmedeltida och har en inskrift som lyder Petrus, vilket möjligen kan vara namnet på gjutaren.

Mellanklockan är också senmedeltida men saknar inskrift.

Lillklockan är daterad till 1683.

Det är mycket värdefullt eftersom två av kyrkklockorna alltså kan ha använts redan under den gamla medeltida kyrkans tid.

Orgeln

Torbjörntorps kyrka hade ursprungligen ingen orgel.

När kyrkan invigdes fick klockaren istället fungera som försångare.

År 1885 beslutades att kyrkan skulle skaffa en orgel. Orgelbyggnadskassan hade då vuxit till 2 212 kronor.

Orgeln byggdes av A.J. Johansson i Mösseberg och kostade 3 500 kronor.

Den ursprungliga orgelfasaden från 1887 finns fortfarande kvar.

Själva orgelverket byggdes senare om. Enligt Svenska kyrkans aktuella uppgift är orgeln från 1887 och har 14 stämmor.

En äldre uppgift anger att orgeln byggdes om 1942 till 14 stämmor av Olof Hammarberg i Göteborg.

En annan beskrivning anger ett orgelverk från 1941, tillverkat av Hammarbergs Orgelbyggeri, medan fasaden från 1887 bevarats.

Det säkraste är därför att beskriva den som en orgel med fasad från 1887 och ett senare ombyggt eller ersatt verk med 14 stämmor.

Uppvärmning

När kyrkan byggdes fanns ingen uppvärmning.

Först 1892, omkring 20 år efter invigningen, installerades två värmekaminer.

Restaureringen 1962

En omfattande restaurering genomfördes 1962.

Den hade bland annat samband med att samfälligheten mellan Torbjörntorps och Friggeråkers församlingar upplöstes.

Torbjörntorps kyrka blev då för stor för endast en församling och kyrkorummet förminskades.

Läktarbröstningen flyttades fram och utrymmen byggdes under läktaren.

Här inreddes bland annat:

sakristia

skrudkammare

kapprum

toaletter

utrymmen för det nya värmesystemet.

Ljuskronor och ljusstakar anskaffades också och äldre altartavla och skulpturer restaurerades av konservator Hellström i Skara.

Kyrkans yttre

Efter den invändiga restaureringen fick även kyrkans exteriör en översyn under de följande åren.

Kyrkan behöll sin stora och monumentala karaktär och fortsatte att dominera Torbjörntorps bymiljö.

Kyrkan och landskapet

Torbjörntorps kyrka ligger mycket högt och syns vida omkring.

Falköpings kommun beskriver kyrkan som en byggnad som dominerar både bebyggelsen och det omgivande landskapet.

Kyrkomiljön omfattar förutom kyrkan även kyrkogård, äldre gårdar, komministerbostad, skolhus, lanthandel och banvaktsstuga.

Det gör kyrkan till en viktig del av Torbjörntorps äldre bymiljö.

Laga skifte 1838

Torbjörntorp genomgick laga skifte 1838.

Trots skiftet ligger flera gårdar fortfarande nära kyrkan.

Den äldre bystrukturen kan därför fortfarande upplevas runt kyrkan.

Stenvalvsbron

Strax söder om kyrkomiljön, vid den gamla landsvägen, finns en äldre stenvalvsbro över bäcken.

Bron är byggd i tre spann på 1880-talet och har enligt Falköpings kommun ett särskilt kulturhistoriskt värde.

Bron ingår i samma historiska landskapsmiljö som kyrkan och den äldre byn.

Torbjörntorp och Friggeråker

En viktig del av kyrkans historia är att den egentligen är resultatet av ett samgående mellan två socknar.

Torbjörntorp hade sin gamla medeltida kyrka.

Friggeråker hade också sin egen medeltida kyrka.

Båda de gamla kyrkorna ansågs så småningom vara för små och dyra att underhålla.

När Torbjörntorps nya kyrka byggdes blev den därför gemensam församlingskyrka för båda socknarna.

Vad hände med Friggeråkers gamla kyrka?

Friggeråkers gamla kyrka övergavs när den gemensamma kyrkan i Torbjörntorp byggdes.

Den lämnades öde och blev så småningom ruin.

Ruinen undersöktes och frilades 1943. Riksantikvarieämbetet har beskrivit den gamla Friggeråkerskyrkan som en kyrka vars kärna sannolikt uppfördes under 1100- eller 1200-talets första hälft.

Det är viktigt att skilja på de två gamla kyrkorna:

Torbjörntorps gamla kyrka stod på samma plats som dagens Torbjörntorps kyrka och revs omkring 1870–1871.

Friggeråkers gamla kyrka låg på en annan kyrkplats och finns kvar som ruin.

Friggeråker fick senare en ny kyrka, uppförd 1953–1955, strax söder om den medeltida ruinen.

Kyrkans medeltida arv

Trots att själva gamla Torbjörntorps kyrka revs finns alltså ett betydande medeltida arv kvar.

I och vid den nya kyrkan finns:

madonnaskulptur från 1200-talet

två stavkorshällar

liljestenar

medeltida kyrkklockor

äldre religiösa konstföremål

föremål från den gamla kyrkans inredning.

Det gör att Torbjörntorps kyrka fortfarande berättar mycket om den medeltida kyrkplats som fanns här före 1870-talet.

Kulturhistoriskt skydd

Torbjörntorps kyrka och kyrkomiljö är skyddade som kyrkligt kulturminne enligt 4 kap. kulturmiljölagen.

Falköpings kommun beskriver också kyrkan och kyrkomiljön som kulturhistoriskt värdefulla.

Fanns det alltså en gammal Torbjörntorps kyrka?

Ja, absolut.

Det fanns en medeltida kyrka på samma plats som dagens kyrka.

Den gamla kyrkan revs omkring 1870–1871 för att ge plats åt den stora gemensamma kyrkan för Torbjörntorp och Friggeråker.

Den nuvarande kyrkan invigdes 6 oktober 1872.

Det finns ingen bevarad ruin av den gamla Torbjörntorps kyrkan ovan mark, men delar av dess historia lever kvar genom inventarierna och de medeltida stenarna.

Det är också viktigt att inte blanda ihop Torbjörntorps gamla kyrka med Friggeråkers kyrkoruin. Friggeråkers gamla kyrka låg på en annan plats och finns fortfarande kvar som ruin.

Viktiga årtal

Medeltiden – Torbjörntorps gamla kyrka uppförs.

1200-talet – Madonnaskulpturen dateras till denna period.

1683 – Lillklockan tillkommer.

1786 – Första förslaget om en gemensam kyrka för Torbjörntorp och Friggeråker.

1856 – Beslut om kyrklig samfällighet.

1867 – Ritning och kostnadsberäkning fastställs.

1868 – Kungligt tillstånd till rikskollekt och stambok.

1870–1871 – Den gamla kyrkan rivs och den nya kyrkan uppförs.

1872 – Torbjörntorps nya kyrka invigs 6 oktober.

1885 – Beslut om att bygga orgel.

1887 – Orgeln färdig.

1892 – Två värmekaminer installeras.

1941/1942 – Orgeln byggs om.

1962 – Större restaurering och ombyggnad av kyrkorummet.

Nutid – Kyrkan tillhör Mössebergs församling, Skara stift.

Källor och vidare läsning

Svenska kyrkan Falköping – Torbjörntorps kyrka

Falköpings kommun – Områdesbestämmelser Torbjörntorp

Svenska kyrkan – Kyrkoblad 1972, Torbjörntorps kyrkas 100-årsjubileum

Svenska kyrkan – Tusenårigt arv

Riksantikvarieämbetet – Friggeråkers kyrka och medeltida kyrkoruin

Lokal Helhet – Torbjörntorps kyrka