Torpa kyrka ligger i Himmelsberga i Torpa socken, Kungsörs kommun, Västmanlands län. Kyrkan tillhör Kungsörs församling och Västerås stift. Den är en av de äldsta kyrkorna i Mälardalen och har en ovanligt välbevarad medeltida byggnadshistoria.

Det som gör Torpa kyrka särskilt intressant är att det faktiskt finns en äldre kyrka inbyggd i den nuvarande kyrkan. Den äldsta stenkyrkan uppfördes sannolikt på 1120-talet, och delar av denna kyrka – framför allt det ursprungliga långhuset och koret – finns fortfarande kvar. Under 1400-talet byggdes kyrkan ut kraftigt åt väster.

Den gamla kyrkan – fanns det en äldre kyrka?

Ja. Här finns en mycket tydlig äldre kyrka.

Den ursprungliga stenkyrkan var betydligt mindre än dagens kyrka. Den bestod av ett romanskt långhus, ett smalare och lägre kor, ett västtorn och en sydportal av kalksten.

Den dendrokronologiska undersökningen pekar på att kyrkan uppfördes efter 1106, sannolikt under 1120-talet. Dateringen är dock inte helt säker eftersom det använda takstolsvirket gav en osäker datering. Svenska kyrkan och Kulturarv Västmanland beskriver därför kyrkan som en mycket tidig 1100-talskyrka.

Det betyder att Torpa kyrka är nästan 900 år gammal.

Det finns alltså inte en separat ruin av den gamla kyrkan bredvid den nuvarande. I stället har den gamla kyrkan byggts om och införlivats i den nuvarande byggnaden. Dagens kor var ursprungligen den gamla kyrkans långhus, medan dagens sakristia var det ursprungliga koret.

Ödulf – mannen som signerade kyrkan

Torpa kyrka är mycket speciell eftersom den tycks vara signerad av sin byggare.

På resterna av den ursprungliga sydportalen finns en runinskrift: ”Ödulv gjorde kyrkan”.

Detta är mycket ovanligt. Svenska kyrkan beskriver Torpa som en av få kyrkor där upphovsmannen tycks ha lämnat sitt namn på själva byggnaden.

Portalen finns fortfarande kvar, även om den numera är igensatt. Delar av den ursprungliga kalkstensportalen med skulpterade huvuden är fortfarande synliga i kyrkans södra mur.

Den första kyrkan på 1100-talet

Den första stenkyrkan var en romansk kyrka.

Den hade ett relativt litet långhus och ett ännu smalare kor i öster. I väster fanns ett torn. Ingången låg på södra sidan genom den välvda kalkstensportalen.

Kyrkorummet hade ursprungligen öppna takstolar, och väggarna var dekorerade med målningar.

Fragment av dessa mycket gamla målningar finns fortfarande kvar på vinden ovanför den nuvarande sakristians valv.

De bysantinska målningarna

Bland Torpa kyrkas mest intressanta historiska lämningar finns de bysantinskt präglade målningarna från den äldsta kyrkan.

Fragmenten finns ovanför sakristians nuvarande valv, alltså på vinden i det som ursprungligen var kyrkans kor. De dateras till slutet av 1100-talet och har tydlig bysantinsk karaktär. Sådana målningar är mycket ovanliga på det svenska fastlandet.

Kulturhistorisk dokumentation beskriver de bevarade målningarna som ett unikum för kyrkan. De visar bland annat hur starka internationella konstnärliga kontakter kunde finnas i det tidiga svenska kyrkobyggandet.

Målningarna upptäcktes på nytt under 1900-talet efter att ha varit dolda ovanför valven. Svenska kyrkans material nämner att de äldre målningarna återupptäcktes på den gamla kyrkvinden 1949.

Dopfunten från 1100-talet

Torpa kyrkas äldsta inventarium är dopfunten av sten, som sannolikt tillkom samtidigt med den första kyrkan.

Den dateras till 1100-talet, och Kulturarv Västmanland beskriver den som kyrkans äldsta inventarium.

Riksarkivets historiska material daterar dopfunten till omkring 1200 och beskriver den som huggen i sten med repstavsornament.

Dopfunten är därför ett mycket viktigt föremål eftersom den kan ha funnits i kyrkan redan under dess första århundrade.

1400-talet – den stora ombyggnaden

Under 1400-talet genomfördes den stora förändring som gav kyrkan ungefär den grundform den har idag.

Det gamla västtornet revs och kyrkan förlängdes kraftigt åt väster med ett nytt och mycket större långhus.

Samtidigt förändrades funktionen hos den gamla kyrkans delar: det gamla långhuset blev kor, det gamla koret blev sakristia, ett nytt större långhus byggdes väster om den äldre kyrkan och ett nytt vapenhus tillkom senare på södra sidan.

Det är därför man fortfarande kan läsa kyrkans historia direkt i byggnadens planlösning.

Den gamla kyrkans torn

Den första kyrkan hade alltså ett västtorn.

När den stora utbyggnaden genomfördes under 1400-talet revs tornet. Murverket efter det gamla tornet är dock fortfarande möjligt att avläsa på långhusets vind.

Detta är ytterligare ett konkret spår efter den ursprungliga 1100-talskyrkan.

1400-talets valv

Efter den stora ombyggnaden fick kyrkan valv.

Först slogs tegelmurade kryssvalv över kor och sakristia. Senare delades långhuset in i två skepp genom fyra stjärnvalv och två kryssvalv.

Kyrkorummet blev därmed den tvåskeppiga hallkyrka som kännetecknar Torpa kyrka idag.

1400-talets kalkmålningar

Valven dekorerades med målningar med bibliska motiv.

De målningar som finns kvar i koret har daterats till omkring 1480-talet.

Målningarna har en speciell stil som enligt den kulturhistoriska karakteristiken saknar direkta motsvarigheter på andra håll.

I triumfbågen finns bland annat en framställning av syndafallet, som dateras till 1400-talet.

Vapenhuset

På kyrkans södra sida byggdes ett vapenhus under den stora medeltida ombyggnaden.

Vapenhusets valv försågs med målningar i rött, svart och andra färger. Motiven var inte enbart religiösa.

Den medeltida dörren till vapenhuset är också bevarad. Den är tillverkad av breda träplankor och har ett rikt järnsmide och ett gammalt stocklås.

Altarskåpet från 1400-talet

I kyrkan finns ett mycket värdefullt nordtyskt altarskåp från slutet av 1400-talet.

Mittpartiet visar Kristi nedtagande från korset. Altarskåpet är rikt förgyllt och hör till kyrkans viktigaste medeltida inventarier.

Att ett sådant föremål finns bevarat i kyrkan är ytterligare ett tecken på den betydelse Torpa kyrka hade under senmedeltiden.

1500-talet

Efter reformationen förändrades kyrkorummet gradvis.

Kyrkan fortsatte att användas som församlingskyrka, och äldre medeltida inventarier och byggnadsdelar kom att leva vidare tillsammans med nyare inredning.

En av kyrkklockorna göts 1603, enligt den kulturhistoriska dokumentationen.

1600-talets bänkinredning

Åren 1663–1664 tillverkades den slutna bänkinredning som fortfarande till stora delar finns kvar.

Arbetet utfördes av snickaren Per Eriksson. Bänkgavlarna fick pilastrar och dörrarna försågs med listinramade fyllningar och handsmidda gångjärn.

Även om ryggar och sitsar senare byggts om finns de ursprungliga bänkgavlarna kvar.

Orgel och läktare på 1600-talet

Omkring 1670 byggdes en läktare och en sexstämmig orgel installerades.

Orgelbyggaren var Georg Beyer från Skövde och snickaren Olof Ingenmansson arbetade med läktaren.

Läktaren byggdes senare ut och förändrades flera gånger.

1686 – de medeltida målningarna målas över

År 1686 genomfördes en stor förändring av kyrkorummets utseende.

Större delen av de medeltida målningarna kalkades över med vit färg. Runt fönstren målades i stället draperier. Vapenhusets valv fick också nya målningar i rödbruna och grå toner.

Det är en viktig förklaring till varför så mycket av de medeltida målningarna idag endast finns kvar fragmentariskt.

1709 – altarringen

År 1709 tillverkades den altarring som fortfarande finns kvar.

Arbetet utfördes av Gabriel snickare.

1734 – kyrkklockan

År 1734 göts kyrkans storklocka.

Tillsammans med lillklockan från 1603 representerar den en äldre del av kyrkans ljud- och gudstjänsthistoria.

Klockstapeln

Den nuvarande klockstapeln byggdes 1737–1738 av byggmästaren Lenström.

Den gamla klockstapeln revs när den nya uppfördes.

Klockstapeln står öster om kyrkan och är en viktig del av den historiska kyrkomiljön. Den har en stengrund, tjärade spånfasader och ljudluckor av trä.

1746 och 1766 – stigluckorna

Kyrkogården omges av en äldre bogårdsmur med tre stigluckor.

Den östra stigluckan är senmedeltida men byggdes om på 1700-talet. Den sydvästra är märkt 1746 och den norra 1766.

De är murade av tegel och putsade med kalkbruk.

1771 – läktaren byggs ut

Den västra läktaren byggdes om och utökades 1771.

Den fick då den barriär som fortfarande finns kvar.

1777 – predikstolen

Den nuvarande predikstolen tillkom 1777.

Den är utförd i rokokostil av Lars Scherling i Köping. Predikstolen invigdes den 10 augusti 1777 av kyrkoherde Ekstrand.

Predikstolen har svängda sidor på korgen med snidade och förgyllda volutstöd och hör till kyrkans tydligaste 1700-talsinslag.

1800-talet

Under 1800-talet fortsatte kyrkan att förändras och moderniseras.

År 1852 ersattes spåntäckningen på långhusets tak med falsad plåt. Korets och sakristians tak fick behålla spåntäckningen ytterligare en tid.

Kyrkogårdsmuren lades om av dalkarlar under 1840-talet.

Orgeln från 1893

År 1893 installerades ett nytt orgelverk från E.A. Setterquist & Son i Örebro.

Den nuvarande orgelfasaden tillkom samtidigt och ritades av arkitekten Aron Johansson.

Orgelfasaden är ett av kyrkans tydligaste 1800-talsinslag.

Restaureringen 1909–1910

Åren 1909–1910 genomfördes en mycket omfattande restaurering.

Arkitekten Ragnar Östberg ansvarade för det konstnärliga programmet.

Bland annat murades kyrkans nordöstra hörn om och förstärktes, fönsteröppningarna förstorades, nya gjutjärnsfönster sattes in, ett nytt fönster togs upp på norra långsidan, vapenhuset förändrades och en värmekammare byggdes.

Medeltida målningar frilades och restaurerades, 1600-talsmålningar togs fram, nya jugendinspirerade schablonmålningar utfördes, gamla golv ersattes med kalksten och trä, altarskåp och predikstol restaurerades och centralvärme installerades.

Det är framför allt denna restaurering som förklarar mycket av dagens interiör.

Jugendmålningarna

Vid restaureringen 1909–1910 kompletterades de äldre målningarna med schablonmålningar i jugendstil.

Dessa målningar finns fortfarande kvar och är idag en del av kyrkans kulturhistoriska värde.

Det innebär att Torpa kyrka idag visar flera olika konstnärliga epoker samtidigt.

Elektriskt ljus

Åren 1919–1920 försågs kyrkan med elektrisk belysning.

Arkitekten Hakon Ahlberg ritade de nya armaturerna.

Kyrkogården byggs ut

Kyrkogården utvidgades söderut under perioden 1925–1935.

Den nya kyrkogården invigdes den 8 september 1935.

1934 – målningarna rengörs

År 1934 rengjordes valvens och väggarnas målningar av konservator Sven Dahlén.

Gravkapellet

Ett gravkapell eller bårhus uppfördes 1939 mellan den äldre och den nya delen av kyrkogården.

Ritningarna gjordes av arkitekten Viktor Segerstedt. Byggnaden uppfördes delvis med sten från den äldre kyrkogårdsmuren.

Orgeln från 1955

År 1955 installerades en ny 14-stämmig orgel från E.A. Setterquists orgelbyggeri.

Restaureringen 1968

Vid den större restaureringen 1968 putsades fasaderna om och kyrkorummets snickerier målades om i grå och gröna nyanser.

Elektrisk uppvärmning infördes.

Sakristian förändrades också kraftigt. Ett äldre träbjälklag ersattes med betong och en medeltida fönsternisch återupptäcktes. Ett blindfönster med blyinfattat glas sattes in för att tydligare visa den gamla fönsteröppningen.

1981–1982 – takstolarna

Under 1981–1982 gjordes en omfattande reparation av långhusets yttertak.

Tyvärr revs då stora delar av de äldre, delvis medeltida takstolarna och ersattes med moderna konstruktioner. De fyra takstolarna närmast koret sparades som referensobjekt.

Kyrkomiljön

Torpa kyrka ligger i Himmelsberga, som är Torpa sockens gamla kyrkby.

Området ligger i den del av Västmanlands län som historiskt hör till Södermanland och sträcker sig från Mälarviken Galten mot skogstrakter söderut.

Området kring kyrkan är rikt på förhistoriska lämningar. Bland annat finns ett gravfält med tre högar och ett femtiotal stensättningar. I söder finns fornborgen Torpsten.

Det visar att kyrkplatsens omgivning varit betydelsefull långt före kristendomens etablering.

Sockenstugan

Nordost om kyrkan finns den tidigare sockenstugan från 1700-talet.

Där bodde klockaren och där bedrevs socknens folkskoleundervisning 1842–1863.

År 1873 gjordes byggnaden om till lanthandel. Den var i drift ända fram till 1990.

Torpa socken och Kungsör

Torpa socken hade historiskt ett betydligt större område än dagens Torpa.

Riksarkivets material visar att Kungsörsområdet ingick i Torpa socken under medeltiden. Kung Karls socken fick egen kyrka först i slutet av 1600-talet och blev egen socken 1777.

Det innebär att Torpa kyrka under medeltiden hade betydelse för ett område som senare kom att omfatta delar av det som idag är Kungsör.

Kyrkans arkitektur idag

Torpa kyrka är idag en tvåskeppig hallkyrka.

Den består av ett stort långhus, ett smalare och lägre kor, den ännu smalare sakristian, södra vapenhuset samt klockstapel öster om kyrkan.

Fasaderna är putsade och vita. Taket är täckt med falsad plåt.

Kyrkorummet har sex stjärnvalv och är alltså betydligt större än den ursprungliga 1100-talskyrkan.

Den medeltida portalen

En av kyrkans mest värdefulla byggnadsdetaljer är den bevarade sydportalen från 1100-talet.

Den är idag igensatt, men delar av den finns kvar i muren. På portalen finns skulpterade huvuden och den berömda runinskriften om Ödulv.

Den ursprungliga fönsteröppningen

I sakristian finns en välvd nisch som visar var det ursprungliga korfönstret satt.

När sakristian restaurerades 1968 kompletterades nischen med ett litet blindfönster med blyinfattat glas för att tydliggöra den medeltida konstruktionen.

Medeltida träskulpturer

Förutom dopfunten och altarskåpet finns flera medeltida träskulpturer.

Bland dem nämns en lurblåsande Sankt Mikael, daterad till 1200-talets första hälft, en Madonna, daterad till 1200-talets andra hälft, ett triumfkrucifix samt ett helgonskåp med Jungfru Maria och Jesusbarnet.

Träskulpturerna har ovanligt välbevarad polykromi.

De viktigaste äldre föremålen

Dopfunt från 1100-talet: Sannolikt samtida med den första stenkyrkan.

Sankt Mikael: Medeltida träskulptur från 1200-talet.

Madonnaskulptur: Från 1200-talet.

Triumfkrucifix: Från senare delen av medeltiden.

Altarskåp: Nordtyskt, från slutet av 1400-talet, med Kristi nedtagande från korset.

Kyrkklocka från 1603.

Kyrkklocka från 1734.

Bänkinredning från 1663–1664.

Altarring från 1709.

Predikstol från 1777.

Orgelfasad från 1893.

Kulturhistoriskt värde

Riksantikvarieämbetets kulturhistoriska bedömning beskriver Torpa kyrka som en av de äldsta i Mälardalen.

Det särskilt värdefulla är att kyrkans långa historia fortfarande går att läsa direkt i byggnaden. De äldsta delarna är koret och sakristian, som fortfarande visar omfattningen av 1100-talets stenkyrka.

Även den ursprungliga portalen, de medeltida murverken, äldre takstolar, målningar och 1400-talets stora utbyggnad är viktiga delar av kulturmiljön.

Kyrkogården, klockstapeln, bogårdsmuren, stigluckorna och gravkapellet ingår också i den kulturhistoriskt värdefulla miljön.

Torpa kyrka och ”Sveriges vackraste kyrkor”

År 1998 valdes Torpa kyrka till Sveriges tredje vackraste kyrka av Året Runts läsare. Svenska kyrkan och Kulturarv Västmanland lyfter fram detta i sina presentationer av kyrkan.

Kyrkan idag

Torpa kyrka är fortfarande en aktiv kyrka inom Kungsörs församling.

Svenska kyrkans aktuella information från juli 2026 anger att kyrkan under sommaren 2026 hade öppet för visningar på lördagar och även öppnades i samband med gudstjänster eller enligt överenskommelse. Församlingen arrangerar fortfarande gudstjänster och kulturevenemang i kyrkan.

Torpa kyrkas historia i tidsordning

Efter 1106, sannolikt 1120-talet: Den ursprungliga romanska stenkyrkan uppförs med långhus, smalare kor och västtorn.

1100-talet: Dopfunt i sten tillkommer sannolikt samtidigt. Kyrkans väggar dekoreras med målningar med bysantinsk prägel.

Slutet av 1100-talet: De bevarade bysantinska målningarna ovanför nuvarande sakristians valv dateras till denna period.

1200-talet: Medeltida träskulpturer som Sankt Mikael och Madonna tillkommer.

1400–1450: Kryssvalv slås över kor och sakristia.

1450–1500: Västtornet rivs, kyrkan byggs ut kraftigt åt väster, nytt långhus uppförs och det gamla långhuset blir kor. Det ursprungliga koret blir sakristia. Vapenhus och valv tillkommer. Ett nordtyskt altarskåp införskaffas.

Omkring 1480: Bibliska kalkmålningar utförs i valven.

1603: Lillklockan gjuts.

1663–1664: Den slutna bänkinredningen byggs.

1670: Läktare och sexstämmig orgel tillkommer.

1686: Stora delar av de medeltida målningarna kalkas över.

1709: Ny altarring tillverkas.

1734: Storklockan gjuts.

1737–1738: Nuvarande klockstapel byggs.

1746: Västra stigluckan byggs om.

1766: Norra stigluckan byggs om.

1771: Västra läktaren byggs ut och får sin nuvarande barriär.

1777: Predikstolen av Lars Scherling installeras.

1852: Långhusets tak får falsad plåt i stället för spån.

1893: Nytt orgelverk installeras och nuvarande orgelfasad tillkommer.

1909–1910: Stor restaurering under Ragnar Östbergs ledning. Medeltida målningar tas fram, jugendschabloner tillkommer, fönster förändras och centralvärme installeras.

1919–1920: Elektrisk belysning installeras.

1934: Målningarna rengörs av konservator Sven Dahlén.

1935: Den nya kyrkogården invigs.

1939: Gravkapellet eller bårhuset uppförs.

1955: En ny 14-stämmig orgel installeras.

1968: Kyrkan restaureras, fasaderna putsas om, elektrisk uppvärmning införs och sakristians medeltida fönsternisch tas fram.

1981–1982: Långhusets takstolar byts ut, men fyra äldre takstolar sparas.

1998: Torpa kyrka utses till Sveriges tredje vackraste kyrka av Året Runts läsare.

1949: De sällsynta bysantinskt präglade målningarna på den gamla kyrkvinden återupptäcks enligt senare information från Svenska kyrkan.

Idag: Torpa kyrka är en aktiv kyrka och ett av Kungsörs kommuns viktigaste medeltida kulturminnen.

Slutsats – fanns det en gammal kyrka?

Ja – och i Torpa kyrka i Kungsör är svaret särskilt intressant.

Det har funnits en äldre 1100-talskyrka på samma plats, men den försvann inte helt när kyrkan byggdes om.

Den ursprungliga stenkyrkan från sannolikt 1120-talet byggdes om kraftigt på 1400-talet. Det gamla långhuset blev det nuvarande koret och det gamla koret blev sakristia. Det nya långhuset byggdes väster om den äldre kyrkan.

Så den gamla kyrkan finns fortfarande kvar som en integrerad del av dagens Torpa kyrka.

Det finns dessutom ovanligt många konkreta spår efter den första kyrkan: 1100-talets murverk, den igenmurade sydportalen, runinskriften ”Ödulv gjorde kyrkan”, det ursprungliga korfönstrets nisch, rester av det gamla västtornet, de bysantinska målningarna, dopfunten från 1100-talet, medeltida träskulpturer, 1400-talets kalkmålningar och det senmedeltida altarskåpet.

Torpa kyrka är därför inte bara en kyrka på en gammal kyrkplats. Det är i hög grad den gamla kyrkan själv, där nästan 900 års byggnads- och konsthistoria fortfarande går att läsa i samma byggnad.

Källor och vidare läsning

Svenska kyrkan i Kungsör – Torpa kyrka

Kulturarv Västmanland – Torpa kyrka

Riksantikvarieämbetet/Västerås stift – Kulturhistorisk karakteristik för Torpa kyrka

Riksarkivet – Det medeltida Sverige, Torpa socken

Visit Västra Mälardalen – Torpa kyrka

Svenska kyrkan – Sjätte sinnet, Torpa kyrka i Kungsör