Visnums Kyrka
Kristinehamns Kommun
|
Visnums kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Visnums församling, Karlstads stift. Den ligger i Kristinehamns kommun, cirka 25 kilometer söder om centralorten Kristinehamn. Den medeltida kyrkplatsen i Visnums socken var belägen omkring 300 meter sydost om den nuvarande. Vid en arkeologisk undersökning 1963 frilades grunden till en träkyrka med samma grundplan som timmerkyrkorna Hammarö och Södra Råda. Kyrkobyggnaden Inventarier
Orgel
Kyrkan var ej öppen vid besöket. Källa: Wikipedia – Visnums kyrka Fotodatum 2025-03-11 Publicerad 2025-05-10 Koordinater: 59.129639, 14.175172 Klicka på bilden för att komma till bildgalleriet med flera bilder 99 Bilder |
Visnums kyrka ligger i Visnums socken i Kristinehamns kommun, Värmland, och tillhör Karlstads stift. Den nuvarande kyrkan är en träkyrka från 1700-talets första hälft. Kyrkans historia går emellertid betydligt längre tillbaka. På en äldre kyrkplats i närheten stod en medeltida träkyrka, vars grund undersöktes arkeologiskt 1963. Delar av den gamla kyrkans virke och målade brädor återanvändes när klockstapeln byggdes.
Visnums kyrka är särskilt intressant eftersom den förenar en välbevarad 1700-talskyrka med äldre medeltida inventarier och lämningar från en tidigare kyrkobyggnad. Kyrkplatsen, klockstapeln, kyrkogården och det omgivande landskapet bildar tillsammans en kulturhistoriskt värdefull miljö.
Visnums kyrka ligger söder om Kristinehamn i ett öppet odlingslandskap kring ån Visman. Kyrkan ligger på en höjd i en flack dalsänka. Området har en lång historia av bosättning och jordbruk. I landskapet finns även rullstensåsar och gravfält från järnåldern.
Den gamla kyrkplatsen ligger sydost om den nuvarande kyrkan, i anslutning till prästgårdens trädgård. Avståndet till den nuvarande kyrkan anges till ungefär 300 meter. Den medeltida kyrkan stod alltså inte exakt på samma plats som dagens byggnad.
Den gamla kyrkplatsen, järnåldersgravfälten och den nuvarande kyrkan visar tillsammans hur området har använts under många århundraden.
Visnum omnämns i skriftliga källor redan 1248, enligt Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Andra sammanställningar anger att socknen nämns omkring 1250. Uppgifterna ligger nära varandra och visar att Visnum var en etablerad socken under medeltiden.
Det bör ha funnits en kyrka i Visnum senast under denna tid. Den första kyrkan brukar dateras till mitten av 1200-talet, men något exakt byggnadsår är inte fastställt. Den nuvarande kyrkan uppfördes huvudsakligen under åren 1730–1733.
Den medeltida kyrkan låg sydost om den nuvarande kyrkan, i området vid prästgårdens trädgård. Vid en arkeologisk undersökning 1963 frilades grunden efter den gamla träkyrkan. Undersökningen gjorde det möjligt att beskriva kyrkans planlösning betydligt säkrare än tidigare.
Grundernas utformning visar att kyrkan hade ett rektangulärt långhus och ett smalare kor med rakt avslutad östra vägg. Det fanns också en sakristia i anslutning till långhusets norra sida och korets östra del. Riksantikvarieämbetets beskrivning tar även upp ett vapenhus.
Kyrkans planform påminner om vissa andra medeltida kyrkor i Värmland, bland annat kyrkorna i Södra Råda och Hammarö. Det innebär inte att byggnaderna var identiska, men att de hade liknande grundläggande planlösning.
Den gamla kyrkan var byggd av trä och bedöms ha uppförts omkring mitten av 1200-talet. Någon fullständig beskrivning av dess ursprungliga utseende finns inte i de källor som hittats.
Genom den arkeologiska undersökningen känner man till grundplanen. Däremot är det inte säkert fastställt hur högt taket var, hur fönstren såg ut eller exakt hur kyrkan var dekorerad under sin äldsta tid. En rekonstruktion av byggnadens utseende måste därför betraktas som en tolkning och inte som ett säkert historiskt faktum.
En särskilt intressant del av Visnums kyrkas historia är att delar av den gamla kyrkans målade trävirke finns bevarade i klockstapeln vid den nuvarande kyrkan. När den nya kyrkan och klockstapeln byggdes återanvändes stockar och brädor från den äldre byggnaden. På vissa brädor finns fortfarande fragment av målningar.
Det innebär att delar av den medeltida kyrkan fortfarande finns kvar som byggnadsmaterial i den nuvarande kyrkomiljön. Målningarna kan ha samband med den gamla kyrkans utsmyckning, men någon säker uppgift om konstnären bör inte anges utan ytterligare dokumentation.
En äldre altarskiva återfanns i klockstapeln under 1900-talet och placerades senare på den gamla kyrkplatsen, vid platsen för det tidigare koret. Altarskivan har därmed en direkt koppling till den äldre kyrkans gudstjänstliv.
Tillsammans med den frilagda grunden och de återanvända trädelarna hjälper altarskivan till att förklara hur den gamla kyrkplatsen har bevarat spår av den medeltida kyrkan.
Den nuvarande kyrkan invigdes den 5 augusti 1733. Den gamla kyrkan anges ha rivits 1733 eller 1734, beroende på källa. Svenska kyrkan och Visit Värmland anger 1734, medan Riksantikvarieämbetets historik beskriver rivningen i samband med nybyggnaden.
Den gamla kyrkan revs alltså i samband med att den nya kyrkan uppfördes under 1730-talets första år. År 1734 anges som rivningsår i flera senare sammanställningar.
Enligt hembygdsföreningens beskrivning hade den gamla kyrkan blivit dålig och för liten. Församlingen behövde därför en ny byggnad. Ett förslag till en ny stenkyrka togs fram, men det ansågs för dyrt. I stället valde man att bygga en ny kyrka av trä.
År 1728 lade byggmästaren Christian Haller fram ett förslag till en stenkyrka. Förslaget genomfördes inte. I stället fick byggmästaren Philip Eckel i uppdrag att uppföra den nya kyrkan i timmer.
Philip Eckel hade tidigare arbetat vid domkyrkobygget i Karlstad. En äldre ritning tyder på att han först övervägde en byggnadsform som påminde om Karlstads domkyrka. Slutresultatet blev i stället en korsformad träkyrka.
Den nuvarande Visnums kyrka uppfördes huvudsakligen under åren 1730–1733 under ledning av Philip Eckel. Enligt Riksantikvarieämbetets historik restes stommen mellan den 26 maj och den 11 juni 1730. Arbetet uppges ha tagit 17 dagar och utförts av 16 timmermän. Uppgiften gäller stomresningen, inte hela byggtiden.
Kyrkan invigdes den 5 augusti 1733 av superintendenten Magnus Aurillius.
Visnums kyrka är en timrad träkyrka med korsformad plan. Den har ett tresidigt avslutat korparti i öster och en sakristia i vinkeln mellan den östra och norra korsarmen. Vapenhus finns vid väst-, syd- och nordgaveln. Vapenhusen tillkom 1742.
Fasaderna är rödmålade och timmerväggarna är klädda med träspån. Även taken har spåntäckning. Fönsteröppningarna är rundbågiga, och söder om kyrkan står en fristående klockstapel.
Kyrkorummet täcks av två korslagda trätunnvalv. Den korsformade planen och valven ger kyrkorummet dess speciella karaktär. Riksantikvarieämbetet beskriver kyrkan som välbevarad både utvändigt och invändigt.
Klockstapeln byggdes i samband med den nya kyrkan. Virke från den gamla kyrkan återanvändes, och 1732 tog man ned den äldre kyrkans tornspira för att använda den vid uppförandet av klockstapeln.
Klockstapeln är därför särskilt betydelsefull för förståelsen av kyrkans historia. Den förbinder den medeltida kyrkan med 1700-talskyrkan genom både byggnadsdelar och bevarade målade fragment.
Kyrkans innertaksvalv färdigställdes 1734 och ytterväggarna spånkläddes 1735. Vapenhusen byggdes 1742. Kyrkan fortsatte alltså att färdigställas även efter invigningen 1733.
Kyrkan innehåller flera äldre föremål som gör att dess historia går längre tillbaka än själva byggnaden. Några inventarier förknippas med den äldre kyrkan, medan andra tillkom efter att den nuvarande kyrkan byggdes.
Predikstolen skänktes till kyrkan 1684 av brukspatron Niclas Warnmark på Krontorp. Den är därmed äldre än den nuvarande kyrkobyggnaden.
Predikstolen anges vara tillverkad av bildhuggaren Bengt Svensson i Kristinehamn, men Riksantikvarieämbetets äldre beskrivning uttrycker viss försiktighet kring upphovsmannen. Predikstolen förändrades eller kompletterades under 1700-talet. I Riksantikvarieämbetets historik anges en komplettering 1773.
Altaruppsatsen skänktes till kyrkan 1745. Den tillskrivs ofta bildhuggaren Isac Schullström, men upphovet anges som sannolikt snarare än helt säkert.
Altaruppsatsen är uppbyggd i flera nivåer. Nederst visas Kristus på korset, däröver framställs den triumferande Kristus och överst finns en strålgloria tillsammans med andra religiösa symboler.
Altaruppsatsen är utförd i barockens formspråk och samspelar med predikstolen och kyrkorummets övriga äldre inredning.
Kyrkans guide anger att ett altarskåp köptes in 1525. Det hör därmed till de äldre inventarier som förknippas med kyrkans historia före nybyggnaden på 1730-talet. Altarskåpet visar hur äldre kyrklig konst kunde bevaras även när själva kyrkobyggnaden ersattes.
Ett triumfkrucifix från 1300-talet finns bland kyrkans äldre föremål. Ett triumfkrucifix är ett krucifix som traditionellt placerades synligt i kyrkorummet, ofta i anslutning till triumfbågen mellan långhuset och koret.
Föremålet är flera hundra år äldre än dagens kyrka och vittnar om den långa kontinuiteten i församlingens kyrkliga liv.
Kyrkans inventarieförteckning beskriver en skulptur av Sankt Olof från 1400-talet. Sankt Olof, eller Olav den helige, var Norges kung och blev ett av Nordens mest kända helgon. I den kristna bildtraditionen avbildas han ofta med kungliga attribut och en yxa.
Skulpturen visar att kyrkans äldre konst inte enbart bestod av föremål knutna till Kristus och altaret, utan också av helgonbilder som hade en viktig plats i det medeltida fromhetslivet.
En gravhäll framför altarringen har flyttats från den gamla kyrkan. Den förknippas med Boo Ribbing, som var landshövding och riksråd och hade anknytning till Värmlands Säby. Gravhällen avbildar honom tillsammans med tre hustrur och en son.
Enligt kyrkguiden anges dödsåret 1640 inte som en ingraverad årtalsuppgift på stenen, trots att det är känt. Den detaljen har uppmärksammats i beskrivningen av gravhällen.
Kyrkguiden uppger också att de gravlagdas stoft inte flyttades med gravhällen, utan att gravarna fortfarande finns kvar vid den gamla kyrkans grund. Den uppgiften bör betraktas som guideinformation eftersom någon separat arkeologisk redovisning som bekräftar den närmare inte har hittats.
Kyrkguiden räknar upp flera äldre inventarier:
Föremålen visar att kyrkans interiör har tillkommit under många olika perioder och att inventarierna inte är från ett och samma byggnadsskede.
Kyrkans tak målades 1747 av Kristinehamnsmålaren Daniel Ortman. Väggarna dekorerades 1753–1754 av Anders Brodd, bland annat med draperimålningar kring dörrar och fönster.
Vid senare ommålningar täcktes äldre dekorationer delvis över. När limfärg togs bort på väggarna under 1800-talet upptäckte man spår av en äldre indelning med fält, draperier och figurer.
Målningarna i dagens kyrka och fragmenten i klockstapeln ska skiljas åt. Fragmenten i klockstapeln är rester från den gamla medeltida kyrkan, medan målningarna från 1747 och 1753–1754 hör till den nuvarande kyrkans utsmyckning.
Enligt kyrkguiden har orgelläktaren delar som härrör från den gamla kyrkan. En inskrift eller minnestavla uppges beskriva att läktaren flyttades över och kompletterades i samband med nybyggnaden.
Den första orgeln i den nuvarande kyrkan installerades 1847. Den byggdes av E. A. Setterquist i Örebro. Orgelfasaden ritades redan 1841 av arkitekten J. F. Åbom. Orgeln har därefter förändrats och byggts om.
Vid kyrkans östra gavel står det åttkantiga Linrothska gravkoret, uppfört omkring 1780 för ägarfamiljen Linroth på Värmlands Säby.
Gravkoret visar hur kyrkan inte bara var socknens religiösa samlingsplats utan också en plats där lokala godsägare markerade sin familjehistoria. Värmlands Säby och familjen Linroth hade en tydlig koppling till bygden och kyrkomiljön.
De äldsta delarna av den nuvarande kyrkogården dateras till 1734. Kyrkogården har därefter utvidgats i flera omgångar. Källorna anger utvidgningar åt öster 1865, norrut 1933 och söderut 1970.
Kyrkogården omges av en äldre stenmur och har en oregelbundet oval form. Den ursprungliga omfattningen kan enligt kulturmiljöbeskrivningen delvis avläsas genom nivåskillnader och äldre gränser i vegetationen. Där finns både äldre grusgravar och senare gravområden, inklusive ett urngravsområde.
Den äldre kyrkplatsen ligger separat från den nuvarande kyrkogården. Därför bör man skilja mellan begravningsplatsen vid den medeltida kyrkan och kyrkogården som anlades runt den nya kyrkan på 1730-talet.
1728: Christian Haller tar fram ett förslag till en ny stenkyrka. Förslaget genomförs inte.
1730: Trästommens resning sker mellan den 26 maj och den 11 juni.
1733: Kyrkan invigs den 5 augusti.
1734: Innertaksvalven färdigställs.
1735: Ytterväggarna spånkläds.
1742: Vapenhusen byggs.
1745: Altaruppsatsen tillkommer.
1747: Taket målas av Daniel Ortman.
1753–1754: Anders Brodd målar draperier kring dörrar och fönster.
1847: Den första orgeln installeras.
1865: Golvet repareras, bänkarna byggs om och sakristian får en ny ytterdörr.
1874: Predikstolen målas om med linoljefärg efter att limfärgen tagits bort.
1880-talet: Väggar, tak och bänkar målas om.
1909: Kyrkans och klockstapelns väggar och tak repareras och spåntäckningen läggs om.
1932–1933: Invändig renovering genomförs under arkitekt Einar Lundberg.
1964: Takkonstruktionen förstärks och taket läggs om med nya spån.
1978: Ny bänkvärme installeras.
1984: Socklar, syllstockar och vissa fasadspån renoveras.
1996: Predikstol, altaruppsats, helgonskåp, madonna och triumfkrucifix konserveras.
2003: Nya eldragningar och elbänkvärmare installeras.
2011 och 2014: Exteriöra underhållsarbeten dokumenteras.
2020: Ytterligare exteriört underhåll utförs.
Renoveringen 1932–1933 genomfördes efter förslag av arkitekten Einar Lundberg. Då målades taket ljust grått, taklisten marmorerades och väggarna fick en gulgrå färg. Fönsterglasen i koret byttes till antikglas, altaruppsatsens starka färger dämpades och äldre skulpturer placerades på korets sidor.
År 1964 förstärktes takkonstruktionen med dragband och taket lades om med nya spån. År 1996 genomfördes konservering av flera av kyrkans mest värdefulla äldre inventarier.
Visnums kyrka, kyrkotomten och begravningsplatsen omfattas enligt Länsstyrelsens kulturmiljöbeskrivning av skydd enligt kulturmiljölagens fjärde kapitel.
Kyrkans kulturhistoriska värde ligger inte bara i själva byggnaden. Det omfattar också den gamla kyrkplatsen, de återanvända byggnadsdelarna, de äldre inventarierna, gravkoret och det omgivande landskapet med förhistoriska gravfält. Tillsammans visar dessa delar hur platsen har använts och förändrats under många århundraden.
1248: Visnum omnämns i skriftliga källor.
Mitten av 1200-talet: Den medeltida träkyrkan bedöms ha uppförts.
1300-talet: Kyrkans äldre triumfkrucifix dateras till denna period.
1400-talet: Skulpturen av Sankt Olof dateras till denna period.
1525: Kyrkguiden anger att altarskåpet köptes in.
1684: Brukspatron Niclas Warnmark på Krontorp skänker predikstolen till kyrkan.
1730–1733: Den nuvarande kyrkan byggs under ledning av Philip Eckel.
1745: Den barocka altaruppsatsen skänks till kyrkan.
Omkring 1780: Det Linrothska gravkoret uppförs vid kyrkans östra gavel.
1847: Den första orgeln i den nuvarande kyrkan installeras.
1963: Den gamla medeltida kyrkans grund friläggs vid en arkeologisk undersökning.
Riksantikvarieämbetet – Visnums kyrka, historik och byggnadsbeskrivning
Riksantikvarieämbetet – Visnums kyrkas byggnadshistoria
Länsstyrelsen Värmland – Kyrkliga kulturminnen, Visnums kyrka
Svenska kyrkan – Visnums kyrka och prästgård
Svenska kyrkan – Kyrkguide för Visnums kyrka (PDF)
Svenska kyrkan – Kulturhistorisk beskrivning av kyrkor i Värmland (PDF)
Visnums och Visnums-Kils hembygdsförening – Kyrkor
Visit Värmland – Visnums kyrka
Svenska kyrkan – Visnums kyrkogård
Sammanfattning: Visnums kyrka är inte bara en träkyrka från 1730-talet. Den bevarar delar av en äldre kyrklig miljö genom inventarier från medeltid och 1600-tal, återanvänt virke och målade fragment i klockstapeln samt den arkeologiskt dokumenterade gamla kyrkplatsen. Den gamla kyrkans exakta byggnadsår och fullständiga utseende är däremot inte säkert fastställda i de källor som hittats.
| Kommun | Kristinehamns |
| Län | Värmland |
| Byggnadsår | 1730–1733 |
| Stift | Karlstads stift |
| Pastorat | Kristinehamns pastorat |
| Församling | Visnums församling |
| Hemsida | Svenska Kyrkan |
| Öppettider | Inga fasta tider. |
| Telefon | 0550-879 00 |
