Utgrävningar har visat att en kyrka uppfördes här på 1100-talet. Det var den stora kyrkobyggnadsperioden i Västergötland då närmare 500 kyrkor byggdes.

Kyrkan i Lovene ligger i ett viktigt område för den tidiga missionen. Västergötlands apostel, Sigfrid, invigde tre kyrkplatser innan han lämnade landet. Friggeråker, Ö. Gerum och Agnestad. Centralt mellan dessa kyrkor ligger Lovene.

De murrester som frilagts vid utgrävningarna visar ett kyrkorum 7x13 meter, och ett fyrsidigt kor. Innanför långhusets södra ingång har foten till en dopfunt påträffats. Troligen är detta också den ursprungliga placeringen. I den tidigmedeltida svenska kyrkan ansågs barnet orent tills det blivit döpt. Före dopet fick barnet därför inte bäras längre in i kyrkan.

År 1541 var kyrkan öde. Reformationen ledde till indragningar av kyrkans egendomar och inventarier. Detta orsakade att många kyrkor övergavs och revs. Stenarna från de rivna kyrkorna användes ofta som material till andra byggnader. T ex lär stenar från Lovene kyrka ha använts till närbelägna Orreholmens gård som ägdes av Johan III.

Kyrkoruinen återinvigdes som gudtjänstrum 1971 efter att ha varit öde i 400 år.

Tillbaka till kyrkoruinen