Morups kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Morups
församling i Göteborgs stift. Den ligger i kyrkbyn Morup i Falkenbergs kommun.
Kyrkan äldsta delar har daterats till 1200- eller 1300-talet och uppfördes
liksom Ysby kyrka i rött tegel och stod oputsad fram till 1804. Den hade länge
smeknamnet Den røde Kirke och utgjorde landmärke för sjöfarande innan Morups fyr
hade uppförts. Man menar att teglet kan ha kommit från det närbelägna
cistercienserklostret Munkagård. I byggnadens västra del ingår betydande
mursträckningar som härstammar från den medeltida tegelkyrkan. Denna hade
ursprungligen en romansk planform med smalare kor. I söder fanns ett vapenhus av
okänd ålder. I det medeltida murverket finns inga spår av ett tegelvalv.
Ursprungligen hade kyrkorummet ett platt trätak, vilket senare ersattes av ett
trätunnvalv. Skriftliga dokument saknas om vad som hände kyrkan på 1600-talet.
Den 27 augusti 1613 besöktes församlingen av biskopen i Lund och en omdaning kan
ha skett då. Nuvarande dopfunt är från den tiden och då tillkom möjligen även
den tidigare altaruppsatsen och predikstolen. Under andra hälften av 1600-talet
ersattes många klockstaplar med kyrktorn och det tidigare rödmålade tornet av
trä kan ha uppförts då.
Under 1700-talet genomfördes olika underhållsarbeten. Två nya fönster togs upp
1752 och ytterligare ett nytt fönster 1770 på norra långhusväggen. Åren
1804-1806 genomfördes en ombyggnad varvid koret och vapenhuset i söder revs och
kyrkan förlängdes österut. Fönstren i den medeltida delen förstorades och
yttertakets beläggning byttes ut från bly till skiffer. Trätornet ersattes
1810-1813 med ett kyrktorn i sten och ett tornur tillkom 1817. Redan 1849
konstaterade man att tornet hade sprickor och 1854-1857 försågs dess västra vägg
med strävpelare och en sakristia i norr byggdes till.
Dagens byggnad består av ett rektangulärt långhus med en tresidig koravslutning
i öster. I väster står tornet och på korets norra sida finns en vidbyggd
sakristia. Murarna är nu utvändigt vitputsade. Långhusets sydportal framhävs med
en fronton. Långhuset täcks av ett sadeltak som är valmat över östpartiet. Det
kraftiga kyrktornet i väster har en karnissvängd huv, som kröns av en lanternin.
Huvudingången var fram till början av 1900-talet belägen på tornets södra sida,
men vid ombyggnaden 1909-1910 murades den igen och ersattes med ett fönster.
Istället byggdes en två meter bred portal på tornets västsida och därmed vändes
ingången mot landsvägen. Samtidigt tog man upp en ny ingång på långhusets södra
sida. Kyrkorummet är vitputsat och har ett tunnvalv i trä med en markerad
taklist. Större renoveringar utfördes även 1932 och 1972.
Från 1200-talets dopfunt har endast den gotländska foten av kalksten bevarats.
På den står nuvarande skaft och cuppa i granit, som enligt inskrift ska ha
utförts 1613. I cuppan ligger ett handhamrat dopfat av koppar som saknar ornamet.
Inga uppgifter finns om dopfatets tillkomst. Predikstolen i nyklassisk stil är
från 1856, utförd av Carl Nilsson i Ullared efter en ritning av Johan Fredrik
Åbom. Korgens utsida är prydd med balusterdockor och dess nederdel är prydd med
utskurna blomstergirlander. Underdelen av korgen har formen av en pinjekotte.
Ovanför korgen hänger ett ljudtak tillverkat av Carl Nilsson. Altaruppsatsen är
från 1863 och även den utförd av Carl Nilsson. Mellan altaruppsatsens kolonner
finns en osignerad altartavla som är skänkt av prosten J. F. Edgren. Tavlan är
en kopia av den italienske konstnären Rafaels altarmålning Kristi förklaring
(1517-1520). Duva av trä under predikstolens ljudtak, tillverkad av Erik
Nilsson, Harplinge. På läktarbröstningen finns apostlabilder utförda 1938 av
konstnären Axel Andersson i Morup. Votivskepp från 1800-talet. Altarkrucifix
från 1972 utfört av konstnären Walter Bengtsson, Halmstad. På södra väggen
hänger ett 125 centimeter högt triumfkrucifix från 1500-talet. Kristusfiguren är
fastnaglad med tre spikar på ett enkelt träkors som saknar ornament. Huvudet är
böjt och bär törnekrona. Två nummertavlor är från 1910. I mitten av kyrkorummet
hänger en ljuskrona i barockstil med 16 ljusarmar i två kretsar. Ljuskronan som
göts av Lars Knutsson hängdes upp i kyrkan söndagen den 15/10 1820. Närmast
utgången finns en ljuskrona med tolv ljusarmar i två kretsar som är skänkt till
kyrkan 1825. Längst fram i mittgången hänger kyrkans största ljuskrona med 32
ljusarmar i två kretsar som är inköpt 1910. Församlingen äger sex mässhakar.
Äldsta mässhaken är av svart sammet och skänkt till kyrkan 1850. En mässhake av
röd sammet skänktes till kyrkan 1925. En brudkrona av förgyllt silver är skänkt
till kyrkan 1950.
I tornet hänger två kyrkklockor. Lillklockan är gjuten i Göteborg 1723 och
storklockan är omgjuten 1814. Dagens orgel är från 1978 och församlingens
tredje. Fasaden är dock bevarad från kyrkans första orgel, som byggdes 1859 av
Johan Nikolaus Söderling efter ritningar av Johan Fredrik Åbom. Det mekaniska
verket är byggt av 1978 av Tostareds Kyrkorgelfabrik, men innehåller även äldre
material. Instrumentet har nitton stämmor fördelade på två manualer och pedal.
Koordinater: 56.981965, 12.396752
Klicka på
bilden för att komma till bildgalleriet med flera bilder
54 Bilder |