Ramundeboda är en spännande plats, vackert belägen intill Borasjöns strand. Här i gränsen mellan både Närke och Västergötland och Svealand och Götaland låg under medeltiden antonitordens enda svenska konvent. Ramundeboda var även en viktig punkt på den välkända Eriksgatan. Långt fram på 1800-talet kunde resenärer övernatta i det gästgiveri som fanns i närheten. Här låg under 200 år även Ramundeboda kyrka.

Rastplats under 1000 år?

Ramundeboda blev redan på medeltiden en viktig rastplats för alla som färdades genom de mörka tivedsskogarna, ja kanske redan under vikingatiden. Här fanns även möjligheter att övernatta. Enligt Erikskrönikan övernattade kung Valdemar här år 1275 medan hans mannar besegrades vid slaget i Hova. 200 år senare drev antoniterna ett härbärge här invid Borasjön. Bodarne Gästgiveri fanns sedan i området fram till år 1862. Då öppnades en ny och snabbare resväg genom Tiveden – järnvägen. Istället för gästgiveriet byggdes ett hotell vid järnvägsstationen i Laxå. I Ramundeboda gästgiveri öppnade redan år 1636 ett postkontor, Sveriges första postkontor på landsbygden!

Eriksgatan

Ramundeboda var även en viktig punkt längs den medeltida Eriksgatan. Eriksgata kallades den rundresa som den nyvalde kungen gjorde genom Sverige under medeltiden. Kungen red då medsols genom de viktigaste landen (idag landskap) för att bekräftas och hyllas av folket. Här i Ramundeboda lämnade västgötarna över kungen till närkingarna. Resan gick sedan vidare via Örebro till Oppboga och in i Västmanland.

Antoniternas enda svenska konvent

I Ramundeboda låg vid slutet av medeltiden ett konvent som drevs av antonitorden. Antoniterna var en klosterliknande orden, men deras konvent var mycket öppnare än de strikt slutna klostren. Antonitbröderna ägnade sig här främst åt att driva härbärge, där man erbjöd mat och boende för pilgrimer och resande. Därutöver ägnade bröderna sig åt att tigga och föda upp svin. Antoniterna hade rätt att låta sina svin beta fritt på omgivande marker. Ramundeboda konvent är känt från 1475 men kan vara lite äldre. Antoniternas verksamhet i Ramundeboda pågick till omkring 1530, då Gustav Vasa drog in tillgångarna för alla kloster och konvent till kronan. Den korta tiden förklarar att ruinerna efter konventet idag är få. Bröderna hann inte bygga så många stenhus under denna tid. Ramundeboda konvent var antonitordens enda verksamhet Sverige.

Munkkällaren

Under åren 2008–2011 restaurerades en stor medeltida källarruin i Ramundeboda. Denna byggnad var för sin tid både stor och ovanligt påkostad. Byggnaden fungerade troligen som antoniternas ordenshus, med brödernas bostadsrum på övervåningen och förvaring i källaren. Källaren hade två välvda tak, idag syns resterna efter det ena valvet. De murade väggarna var kalkputsade invändigt och hade fönster. Ovanför källaren fanns en våning i trä, troligen byggd av timmer. Källaren grävdes ut av arkeologer redan 1910–1912. Arkeologerna hittade då många olika föremål, allt från keramikskärvor och grytdelar till djurben och mynt som daterades alltifrån 1400-talet till 1700-talet. Under våren 2009 undersöktes källaren igen. I den södra väggen hittades en tidigare okänd fönsteröppning. Bland fynden fanns bland annat två mynt, som arkeologerna gissar är från 1500–1600-talen, samt fönsterglas som kan vara från medeltiden.

Munkarnas mur - en storslagen kyrka som aldrig blev klar?

Strax intill munkkällaren, intill kyrkogården finns en kraftig mur som kallas Munkarnas mur. Det har funnits många förslag på varför denna mur byggdes. Murens tjocklek och murbrukets höga kvalitet talar för att det var ett stort byggnadsverk som planerades. Troligtvis ville antoniterna bygga en praktfull kyrka. Ett bygge som i så fall bara påbörjades innan konventet upplöstes. Det skedde omkring år 1530 i samband med reformationen, då kungen drog in kyrkornas och klostrens alla tillgångar. En teckning från 1600-talet visar att muren vid den tiden bildade en stor rektangel. Planmässigt ungefär lika stor som Nikolaikyrkan i Örebro! Därefter har delar av muren rivits och återanvänts som kyrkogårdsmur. Idag finns bara delar av antoniternas mur kvar. I samband med 2000-talets restaurering fick den sitt skyddande tak av spån.

Medeltida kalk- och tegelugn

Ramundeboda konvent bestod av många olika byggnader. De flesta var byggda av trä men två hade murade stenkällare. Antoniterna hade även påbörjat ett stort kyrkbygge innan konventet lades ned. Byggnadsmaterialet hämtades i närheten eller tillverkades på plats. För att foga samman stenar i murar och grunder behövdes murbruk som bland annat tillverkades av bränd kalk. För att den blivande kyrkans väggar skulle bli stabila och hållbara, murades de med ett extra "fett" bruk med ovanligt hög andel kalk. Eldstäder samt öppningar runt fönster och dörrar murades med tegelstenar. Kanske tillverkade bröderna även tegel för försäljning. I den lilla kullen strax intill Sockenstugan har arkeologerna hittat resterna efter tre ugnar, en tegelugn och två kalkugnar. Här brände antonitbröderna tegelsten samt kalk till murbruk. Det du ser på platsen idag är ett försök att återskapa de nedre delarna av tegelugnen samt den ena av kalkugnarna.

Kyrkan som flyttades

En kyrka/kapell har funnits i Ramundeboda under lång tid. Ända från antoniternas tid fram till 1899 då dåvarande kyrkan flyttades till Laxå. Flera träkapell ersatte troligen varandra innan Ramundeboda kyrka byggdes 1686–88. Pengar till kyrkobygget skänktes av brukspatronen Anders Boij, som under 1600-talet byggde upp ett stort bruksimperium i Ramundeboda. När brukssamhället Laxå växte fram ville beslöt man flytta kyrkan till den nya tätorten. Kvar på platsen idag finns fortfarande kyrkogården, ett gravkapell från 1722 för släkten Rosenholm och en klockstapel.

Tillbaka till Ramundeboda Klosterruin