År 1847 uppfördes en salkyrka av natursten i nyklassistisk stil, arkitekt Fredrik Blom. 1848 invigdes den nya kyrkan men flera sprickor orsakade större renoveringar. 1856 renoverades taket med dragjärn. 1949–1950 togs kaminer och skorstenar och kyrkan fick elektricitet samt elvärme.
I sin nuvarande form består kyrkan av långhus med rakt kor i nordost. Bakom koret finns en smalare och lägre halvrund sakristia. I sydväst finns kyrktorn med huvudingång.
Kyrkan var ursprungligen gemensam för Sparlösa och Slädene och kallades då Salems kyrka.

Sparlösastenens historia
1848 när kyrkan revs och den nya invigts fick stenarna följa med för att återigen muras in nya kyrkans södra kor. Efter att en äldre kvinna kallad "Olle-Maja" har kunnat berätta att hon från barnsben visste att kyrkan rymde en särskild sten, bestämdes 1937 att stenen skulle tas fram. Skadorna var då omfattande. Delarna sammanfogades och stenen ställdes upp på kyrkogården. Därifrån flyttades den efter att luftföroreningar fick stenen att vittra sönder. 1982 fick Sparlösastenen en egen plats bredvid kyrkogården och står installerad i ett enkelt utomhusmuseum.
Sparlösastenen räknas till en av Sveriges märkligaste runstenar och dateras till ca 800 eKr och visar på runor som användes runt 400 eKr men även de som kom ca 250 år senare. Bilderna tyder på att stenen kan ha rest som bildsten redan 500 eKr. Forskare har även pekat på kopplingar till kristna motiv i det gotiska riket i Italien runt 500-talet, mer exakt Mausoleumet i Ravenna. Den äldsta runraden lyder:
Gisle gjorde detta minnesmärke efter Gunnar, sin broder.
För de yngsta runorna anges som ristare lagmannen Lumber, vars gravhög finns vid Norra Vånga kyrka, sök Lumbers hög vid landsvägen från Vånga by.
Stenen är ristad med bilder på fyra sidor och tros visa bl.a. en byggnad i stavkonstruktion som är ett gudatempel. Skadorna gjorde runorna svårtydda, men det framgår att tron på runornas gudomliga krafter sågs som skydd i strid och främjade fruktsamhet

Källa: Svenska kyrkan

Sparlösa kyrka är en kyrkobyggnad som sedan 2018 tillhör Varabygdens församling (2002—2018 Levene församling och tidigare Sparlösa församling) i Skara stift. Den ligger i kyrkbyn Sparlösa i norra delen av Vara kommun.

Kyrkobyggnaden
Tidigare kyrka på platsen var uppförd i romansk stil på medeltiden. Kyrkan var byggd av huggen sandsten och hade ett smalare kor i öster. 1656 uppfördes ett gravkor i norr av Jöran Ulfsparre till Ulfstorp. Åren 1683-1685 förlängdes kyrkan och fick ett rakt kor med samma bredd som övriga kyrkan.
År 1847 uppfördes en salkyrka av natursten i nyklassicistisk stil efter ritningar av arkitekt Fredrik Blom. 1848 invigdes den nya kyrkan. Redan efter några år krävdes reparationer eftersom taket inte var så välbyggt. I murarna hade sprickor uppstått. 1856 genomfördes takförstärkning och dragjärn sattes in. Åren 1949–1950 genomgick kyrkan en omfattande renovering då kaminer och skorstenar togs bort och ersattes med elvärme. Likaså elektrifierades belysningen.
I sin nuvarande form består kyrkan av ett långhus med rakt kor i nordost. Bakom koret finns en smalare och lägre halvrund sakristia. I sydväst finns kyrktorn med huvudingång. I en särskild utställningshall intill står Sparlösastenen som tidigare har varit inmurad i kyrkan. Kyrkan var ursprungligen gemensam för Sparlösa och Slädene församlingar och kallades då Salems kyrka.

Orgel
1848 byggde Johan Nikolaus Söderling, Göteborg en orgel med 6 stämmor. 1925 byggde Nordfors & Co, Lidköping en orgel med 5 stämmor. Den nuvarande orgeln byggdes 1957 av Nordfors & Co, Lidköping och är en mekanisk orgel.

Källa: Wikipedia

Tillbaka till kyrkan