400 miljoner år lång historia
Stora Stenbrottet på Kinnekulle är ett 40 meter djupt stenbrott där kalksten tidigare brutits. De undre lagren av kalksten sträcker sig hela 400 miljoner år tillbaka i tiden och stenlagrens färgskiftningar och den vackra miljön har gjort att stenbrottet är en av de mest populära platserna att besöka på Kinnekulle.

Kalkstenslagret
I stenbrottet kan man se 40 meter av Kinnekulles mäktiga lager av kalksten, den så kallade ortocerkalken. I stenen syns fossil (förstenade djur) av bläckfiskar och kräftdjur som levde i havet för 400 miljoner år sedan, då bergarten bildades. Kalkstenen avsattes under ca 50 miljoner år (1 mm per 1000 år). Den är tydligt skiktad och olika färgad på olika nivåer, grå, gröngrå eller rödbrun. Dessa skikt är av olika kvalitet och har använts för olika ändamål. Den undre rödstenen har brutits för cementtillverkning och kalkbränning. De övriga lagren är gråsten eller täljsten, övre rödsten och leversten. Dessa har främst bearbetats till olika typer av byggnadsmaterial.

Cementtillverkning
Under åren 1882 till stängningen 1978 togs 25 miljoner ton kalksten ur berget och skapade det stenbrott vi ser idag. Enligt överslagsuträkningar skulle det då motsvara ca 1 % av den totala mängd kalksten som finns på Kinnekulle. I samband med att cementtillverkningen upphörde och täktområdet efterbehandlades fanns det risk för att de grundvattenströmmar som försåg de nedanför liggande Munkängarna med grundvatten skulle skäras av. Med anledning av detta anlades en damm i täktbotten för att förse ängarna med vatten.