Kyrkobyggnaden
Timmerkyrkan uppfördes 1671. Kyrktornet i väster tillkom 1822 då en klockstapel från 1752 flyttades till västra gaveln och byggdes om till torn. År 1824 uppfördes nuvarande tresidiga kor av samma bredd som övriga kyrkan. En stor renovering genomfördes åren 1906–1907 efter program av arkitekt J Karling varvid korfönster med glasmålningar sattes in. De lutande träväggarna stagades upp med järnvägsräls och fönstren försågs med gjutjärnsbågar. I kyrkorummet lades nytt golv in och korgolvet höjdes. Åren 1952–1953 genomfördes en restaurering som var projekterad av arkitekt Ärland Noreen. Kaminerna ersattes med elektrisk uppvärmning och belysning installerades. Hela interiören fick ny färgsättning med marmoreringar och trägolven laserades.

Inventarier
Predikstolen är enligt inskription tillverkad 1673. Renoverad 1953. Altaruppsatsen är tillverkad 1785 av bildhuggaren Jöns Lindberg från Sandhems socken. Renoverad 1953. En dopfunt av ek tillkom vid renoveringen 1906–1907.

Klockor
Den äldsta klockan är gjuten i Jönköping 1755 och den yngsta tillkom 1971.

Orgel
Orgeln är tillverkad 1877 av Svante Johansson i Liared och utökades 1930 med tre stämmor av Liareds orgelbyggeri. Orgeln är inte spelbar och tagen ur bruk. Spelbord och pedalbord togs bort 2002 och magasinerades. Framför fasaden i empirstill står spelbord till en digital orgel som numera är huvudinstrument och högtalare har monterats på ovansidan av instrumentet.

Källa: Wikipedia

Det inre kyrkorummet måste från början ha varit enkelt och utan mycken utsmyckning, eftersom de flesta av inventarierna härstammar från 1700- och 1800-talen. Från 1600-talet finns endast ett ciborium (förvaringsask för oblater) av trä, ett grönt antependium samt en mässhake, samtliga daterade till år 1671. Mässhaken är av grön sammet och har broderier i guldtråd, samt två friherrliga vapen P B (Brahe) och E F (Fleming). Även predikstolen kan vara en 1600-talsskapelse.
Den nuvarande kyrkan uppfördes år 1671 av "alntjockt fyrskrätt timmer", något som inte längre lär finnas i Strängsereds skogar. Från den gamla kyrkan återstår ingenting annat än en del av en dopfunt och inget är känt om dess utseende. Man tror dock att den var belägen på samma plats som den nuvarande kyrkan ligger.
Kristendomen kom tidigt till dessa bygder genom missionärer från Tyskland och England och Strängsereds första kyrka kan mycket väl ha uppförts redan på 1000- talet. Biskopen Ericus Falck hade i mitten av 1500-talet förordat att Strängsereds kyrka skulle få förfalla, liksom den närbelägna Tissereds kyrka (läs mer under ”Gullereds kyrka”). Församlingsborna ställde dock upp till sin kyrkas försvar och måste ha hjälpts åt att underhålla den eftersom den kom att tjäna som församlingskyrka ända fram till senare delen av 1600-talet.
Altaruppsatsen är från 1785 och har förfärdigats av Jöns Lindberg, en snidare som utfört flera kyrkliga sniderier i denna del av stiftet. Lindberg har velat framställa sex olika scener ur Jesu liv:

1. Längst ned i mitten finner vi Kristus i Getsemane. Lärjungarna sover trots att Mästaren hade bett dem att vaka. En ängel styrker honom med livets bröd och välsignelsens kalk. Vi påminns om Elia, som i sin ångest blev väckt av en ängel med maningen: ”Stå upp och ät, ty annars blir dig vägen för lång”.

2. Upptill ser vi den korsfäste Kristus med de båda rövarna, en på var sida. Den ene rövaren liksom pekar mot Kristus. Det var han som fick löftet: "Idag skall du vara med mig i paradiset". Bakom korsen har Lindberg skurit ut en stad - det jordiska Jerusalem - och velat visa att Jesus, enligt Hebreérbrevet, blev korsfäst utanför staden. Det himmelska Jerusalem är målet för den kristnes vandring.
Kyrkans mittgång kallas för den heliga vägen. Den leder rakt fram, mot korset och porten. Porten in till staden är helt täckt av Kristi kors. In i den himmelska staden kan ingen komma utom genom Sonen, genom att dö med honom och uppstå med honom.

3. Den tredje Kristusbilden finns till vänster om altaret. Kristus uppenbarar sig för den tvivlande Tomas: ”Se här är mina händer…” och Tomas svar: ” Min Herre och min Gud”.

4. Till höger om altaret är nästa scen ur Jesu liv framställd. Uppståndelsen ligger till grund för vad bilden bär vittne om. Kristus räcker två nycklar till sin församling genom prästen. Det är binde- och lösennycklar. Prästen har till uppgift att binda i synd – ”Den som icke vill be om eller ta emot syndernas förlåtelse” - , och att lösa ur synd – ”Var och en som ångrar sin synd och vill ta emot förlåtelsen”.

5. Den femte Kristusbilden är svår att upptäcka eftersom den finns under strålarna från Treenigheten. Den består bara av ett par fötter som vittnar om Kristi himmelsfärd. Himmelsfärden - detta hemlighetsfulla att Kristus lämnade tidens och rummets begränsningar för att kunna vara närvarande överallt samtidigt och vara med oss var och en på vandringen genom tiden.

6. Högst upp ser vi Sonen sitta på Faderns högra sida. Duvan, Anden, fullkomnar bilden av Treenighetens mysterium.

Källa: Svenska Kyrkan

Tillbaka till kyrkan