Föregående              Hem                   Nästa

Bild 68

Epitafium till minne av den Erikska ättens Konungar
Knut Eriksson, Erik Knutsson och Erik Läspe och Halte
Si här äro begravna
tillsammans tre konungar
vilka den oövervinnerliga döden
som själv gör sig lagar,
nedslagit.

I

Först styrde Knut Göta rike, vilken under sin vandring i stoftets värld, strävande efter det himmelska trädet. Han lämnade omsider det jordiska och ingick genom döden i de himmelska boningar. Må han där i höjden, dit även jag ställer min färd, hava himmelsk manna att upphämta.

II

Efter honom styrde den store Konung Erik detta rike. Han var en beundransvärd regent och en vän av rättvisa. Mot illasinnade var han ytterst sträng och utrotade med vapen sina fiender. Han fullbordade sitt levnadslopp, dog och vilar i frid.

III

Rike och namn gav han åt sin son, och denna förde, efter faderns frånfälle såsom Konungen ärorik spira: huru snart förgås även dem, som kuvat vilda stolta andar; denna har döden tagit bort, erik nämligen, och här vilar han.
Ej utan skäl är Sverige efter dessas bortgång försjuknat i djup smärta. Avtorka, o Gud! Våra tårar och låt oss åter förenas med dessa salige! Och låt denna kropp dig Herre Christe till ära, såsom din avbild skåda de Guds boningar, som äro amnadeför den eviga vilan.

Källa: Skylt på plats