Wij Valvsverk

Ockelbo Kommun

Redan under järnåldern fanns det både bebyggelse och järnframställning vid Vi. På en udde som går ut i Bysjön (kallad Forn-Vi) finns gravar från yngre järnåldern och stora långsmala slagghögar. Wij säteri bildades under 1600-talet genom en förläning från 1649 samt arv och ägobyten av mark från byn Wij. 1666 fick den dåvarande ägaren Sven Bröms säterifrihet. Sven Bröms hade studerat till doktor i Holland och Italien och återkom 1672 till Ockelbo. Han kom att grunda ett flertal järnbruk vilka sedan skulle bilda Ockelboverken. Det övertogs senare av hans dotter Catharina Bröms.
Wij bruk anlades 1797 som ett manufakturverk intill Wij säteri vid Nötboån. Anläggningen innehöll från början två knipphammare och fyra spikhammare. Smedjan kom sedan att byggas om och till ett antal gånger innan den brann ned 1863. Den återuppfördes emellertid omgående. 1882 installerades en ånghammare och en ångpanna i kombination med en räckvällugn. Smidet vid Vi ersattes 1884-85 med ett mediumvalsverk. Valsverket kompletterades 1903 med ett finvalsverk. Det valsade stålet kom sedan att säljas till bl.a. Gillette i Tyskland för tillverkning av rakblad.
1887 förvärvade Kopparbergs och Hofors Sågverks AB Ockelboverken. I köpet ingick då även Vintjärn-Jädraås järnväg. Järnvägen kom sedermera att byggas ut och få namnet Dala-Ockelbo-Norrsundets järnväg (DONJ). På så sätt kom Vi, tillsammans med bolagets andra järnbruk, gruvor, skogar m.m. att knytas samman. Järnbruken kom dock att läggas ned ett efter ett, och från 1919 var endast Vi och Jädraås bruk i drift. 1933 lades även valsverket vid Vi ned.

Klicka på bilden för att komma till bildgalleriet med flera bilder