Linväveriet Dalsjöfors AB grundades år 1897 av Herman Jansson, Henning-Wenander och Martin Wenander. Den första fabriksbyggnaden bestod av två våningar med vind. Bottenvåningen byggdes av natursten och resten i trä. För driften av fabriken använde man en vattenturbin som matades via en tub av en 15 meter hög fors i ån Sågebäcken men kompletterade snart med en ångmaskin. I början expanderade verksamheten, en av de viktigaste processerna inom linnefabrikationen är blekningen och därför uppförde en särskild blekeribyggnad. År 1904 startades även ett linspinneri med cirka 1800 spindlar och innan dess hade garnet importerats från Tyskland. Redan 1906 byggdes ett nytt väveri, verksamheten expanderade nämligen kraftigt och innebar också att behovet av garn ökade varför också spinneriet byggdes ut i flera etapper.

Omkring 1910 hade Dalsjöfors väfveri 160 vävstolar och antalet spindlar var då 2550. Specialitéerna var då duktyger, handdukar och servetter. Antalet anställda var 300 stycken, som bodde i bostäder som hade byggts på företagets mark. År 1919 skedde också en fusion mellan Dalsjöfors Väfveri och Almedahls Fabriks AB. Vid sammanslagningen övertogs ledningen för det nybildade företaget i stort sett av de ledande inom Dalsjöforsföretaget men huvudkontoret förlades dock till Göteborg. Under 1920-talet drabbades linneindustrin hårt av depressionen. För att uppnå bättre resultat enade sig därför de ledande linneföretagen i landet om en sammanslagning 1929.
Förutom Almedal- Dalsjöfors AB ingick i denna fusion Häggådalens Mekaniska Linneväfverier AB, Holma-Helsinglands Linspinneri och Marks Linnemanufaktur AB Därefter organiserades de berörda fabrikerna om i syfte att rationalisera tillverkningen och öka produktionen. I Dalsjöfors genomförde bland annat en större utbyggnad av linspinneriet. Men för Dalsjöfors del innebar också sammanslagningen att 50 textilarbetare blev överflödiga. De permitterade omgående och efter ytterligare en månad var det dags för permitteringar.